781/2005

Ett ärende som gäller villkorlig frigivning av fångar som dömts till fängelse på livstid ska behandlas vid Helsingfors hovrätt, där ärendet väcks på ansökan av fången i fråga. (1.12.2017/802)

Brottspåföljdsmyndigheten ska ge ett utlåtande om ansökan till hovrätten. Brottspåföljdsmyndigheten ska i utlåtandet konstatera huruvida den förordar eller motsätter sig frigivning och om fången ska placeras i övervakad frihet på prov enligt 2 c kap. i strafflagen (39/1889) . Brottspåföljdsmyndighetens bedömning av förutsättningarna för frigivning och annan utredning som gäller fången ska bifogas utlåtandet. Till utlåtandet om en fånge som dömts till fängelse på livstid ska det dessutom fogas en bedömning av risken för att fången begår ett våldsbrott. (1.4.2022/234)

Brottspåföljdsmyndigheten kan i situationer som avses i 10 kap. 3 § i fängelselagen (767/2005) eller av andra särskilda skäl ansöka om frigivning av en fånge. (1.4.2022/234)

Brottspåföljdsmyndigheten ska delge fången det utlåtande som avses i 2 mom. och den ansökan som avses i 3 mom., och bilagorna till dem. (1.4.2022/234)

Förberedelsen av ärendet i hovrätten inleds, när den ansökan som avses i 1 § anländer till hovrätten, dock tidigast två år före den möjliga tidpunkten för frigivning.

Om fången inte friges villkorligt, kan ärendet föras till hovrätten på nytt ett år efter ett beslut genom vilket ansökan förkastades.

Fången får lägga fram behövlig utredning i ärendet. Hovrätten ska höra fången med anledning av det utlåtande som avses i 1 § 2 mom. och den ansökan som avses i 3 mom. i den paragrafen.

Hovrätten kan på eget initiativ fatta beslut om att inhämta sakkunnigutlåtanden, uppta bevisning eller förordna att skriftliga bevis eller andra handlingar ska läggas fram. Fången och Brottspåföljdsmyndigheten ska ges tillfälle att bli hörda med anledning av de utredningar som domstolen inhämtat. (1.4.2022/234)

Muntlig förhandling i ärendet ska ordnas om fången yrkar det och även annars, om det inte är uppenbart onödigt. Fången och en företrädare för Brottspåföljdsmyndigheten ska kallas till den muntliga förhandlingen. Fången, företrädaren för Brottspåföljdsmyndigheten, vittnen och andra personer kan höras och annan utredning kan tas emot vid den muntliga förhandlingen. Om fången inte anländer till den muntliga förhandlingen, kan ärendet avgöras trots hans eller hennes utevaro, om inte hovrätten anser det behövligt att höra honom eller henne personligen. (1.4.2022/234)

Ärendet ska behandlas skyndsamt.

Ärendet avgörs på föredragning på grundval av det skriftliga och muntliga rättegångsmaterial som lagts fram.

Efter den muntliga förhandlingen kan utredningar endast av särskilda skäl läggas fram eller inhämtas i ärendet.

En fånge kan beviljas rättshjälp enligt bestämmelserna i rättshjälpslagen (257/2002) när ett ärende behandlas. Den utredning om de ekonomiska förhållandena som avses i 10 § 1 mom. i rättshjälpslagen behöver inte läggas fram. Domstolen besluter om beviljande av rättshjälp.

De kostnader om åsamkats ett vittne eller någon annan person som Brottspåföljdsmyndigheten åberopat för utredningen av ärendet ska betalas med statsmedel enligt bestämmelserna i lagen om bestridande av bevisningskostnader med statens medel (666/1972) . Fången kan dock inte förpliktas att ersätta staten för dessa kostnader. (1.4.2022/234)

Hovrätten är domför med tre ledamöter. Vid meningsskiljaktighet avgörs ärendet enligt bestämmelserna om omröstning i brottmål.

En enda ledamot kan dock avgöra ett ärende som gäller beviljande av rättshjälp och förordnande av biträde.

Om hovrätten beslutar att den dömde skall friges villkorligt, skall dagen för frigivningen bestämmas samt ett yttrande om eventuell frihet på prov ges i beslutet.

Om muntlig förhandling har ordnats i saken, skall beslutet ges inom 30 dagar efter den dag då den muntliga förhandlingen avslutades. Kan ett avgörande inte av särskilda skäl ges inom föreskriven tid, skall avgörandet ges så snart som möjligt. I andra fall än de som avses i 4 § 2 mom. skall beslutsöverläggningen dock ordnas omedelbart efter att den muntliga förhandlingen avslutats eller senast följande vardag.

I fråga om beslutet gäller dessutom i tillämpliga delar bestämmelserna om hovrättsavgöranden i 24 kap. i rättegångsbalken.

Ändring i hovrättens beslut med anledning av en ansökan samt i hovrättens beslut med stöd av 5 § får sökas genom besvär hos högsta domstolen, om högsta domstolen med stöd av 30 kap. 3 § i rättegångsbalken meddelar besvärstillstånd. Bestämmelserna om sökande av ändring i ärenden som hovrätten behandlat i andra instans skall iakttas vid behandlingen av ärendet i högsta domstolen.

När Brottspåföljdsmyndigheten för ett ärende som gäller villkorlig frigivning till Helsingfors hovrätt för ny behandling på det sätt som avses i 2 c kap. 10 § 3 mom. i strafflagen, kan hovrätten förbjuda verkställigheten av beslutet om villkorlig frigivning för den tid den nya behandlingen pågår.

De bestämmelser som gäller för behandlingen av brottmål vid tingsrätten ska dessutom iakttas vid behandling av ärenden, om inte något annat föreskrivs i denna lag. Muntlig bevisning som tas emot vid muntlig förhandling ska dock dokumenteras med iakttagande av 26 kap. 27 § 4 mom. i rättegångsbalken.

De bestämmelser som gäller för behandlingen av brottmål vid tingsrätten skall dessutom iakttas vid behandling av ärenden, om inte något annat bestäms i denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2006.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.