27/2004

I denna förordning föreskrivs om de grunder på vilka en människa kan konstateras vara död samt om de åtgärder som skall vidtas i syfte att konstatera att döden har inträtt.

Om verkställande av yttre likbesiktning och utredning av dödsorsak föreskrivs i lagen om utredande av dödsorsak (459/1973) och i förordningen om utredande av dödsorsak (948/1973) .

En människa är död när samtliga hjärnfunktioner oåterkalleligt har upphört.

När hjärtat har slutat slå kan en människa konstateras vara död på någon av följande grunder:

En människa kan konstateras vara död när alla hjärnfunktioner oåterkalleligt har upphört ( hjärndöd ). En förutsättning för konstaterande av att döden inträtt medan hjärtat ännu slår är att hjärnreflexer saknas, att verksamheten i andningscentrum har upphört samt att anledningen till att hjärnfunktionerna upphört eller den patofysiologiska mekanismen har utretts.

I syfte att konstatera att hjärnreflexer saknas och att verksamheten i andningscentrum har upphört måste nödvändiga undersökningar göras av smärtreaktioner och muskeltonus samt av verksamheten i hjärnnerver och i de hjärnstrukturer som reglerar andningen. Vid behov skall de grundläggande undersökningarna kompletteras med ytterligare undersökningar.

När det finns tecken på att störningen i hjärnverksamheten är av övergående art eller att orsaken till tillståndet står att finna utanför hjärnan, skall tillräckliga kompletterande och uteslutande undersökningar utföras.

I fråga om ett foster skall en läkare konstatera döden om graviditeten har varat i minst 22 veckor eller om fostret väger 500 gram eller mer.

Intrauterin död konstateras med hjälp av ultraljudsundersökning eller någon annan motsvarande medicinsk undersökning.

En människas död kan konstateras av en legitimerad läkare, en läkare med tillstånd eller en sådan medicine studerande som avses i 3 § 1 mom. förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (564/1994) och som sköter en legitimerad läkares uppgifter hos staten, i ett välfärdsområde eller i HUS-sammanslutningen. (20.12.2022/1219)

För att en människa skall kunna konstateras vara hjärndöd förutsätts att den legitimerade läkare eller den läkare med tillstånd som undersöker hjärnreflexerna har tillräcklig utbildning för att utföra neurologiska undersökningar och att den läkare som undersöker verksamheten i de hjärnstrukturer som reglerar andningen har tillräcklig utbildning i anestesiologi.

I journalhandlingarna skall göras en anteckning om konstaterande av att döden har inträtt och om tidpunkten för dödens inträde. Den läkare som konstaterat att döden inträtt eller de läkare som avses i 6 § 2 mom. skall bekräfta anteckningarna med sin underskrift på det sätt som föreskrivs i 7 § social- och hälsovårdsministeriets förordning om upprättande av journalhandlingar samt om förvaring av dem och annat material som hänför sig till vård (99/2001) .

Utöver det som föreskrivs i 1 mom. skall i journalhandlingarna antecknas vilka undersökningar som utförts i syfte att konstatera att döden har inträtt och resultaten av dem, tidpunkten för undersökningarna samt uppgifter om den eller dem som utfört undersökningarna.

Uppgifter som gäller konstaterande av intrauterin död införs i journalhandlingarna för den kvinna vars graviditet avbrutits.

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2004.