275/2001

Utöver det som i lagen om förvaltning av straffverkställighet (135/2001) bestäms om straffverkställighetsmyndigheternas uppgifter och organisation, behörighetsvillkoren för deras tjänstemän, beslutsfattande som gäller personalen samt annat utövande av beslutanderätt inom straffverkställighetsmyndigheterna skall bestämmelserna i denna förordning iakttas.

Vid brottspåföljdsverket tjänstgör vid sidan av de enheter som svarar för ledningen av kriminalvårdsväsendet och fångvårdsväsendet enheter som svarar för inrättningarnas gemensamma centralförvaltningsuppgifter, såsom närmare bestäms i en arbetsordning som fastställs av justitieministeriet.

De ärenden som skall beslutas i brottspåföljdsverket avgörs på föredragning, om inte något annat bestämts i arbetsordningen.

I brottspåföljdsverkets arbetsordning bestäms närmare om ämbetsverkets uppgifter, organisation, ledning och ledningsgrupp, tjänstemännens uppgifter och vikarier samt beredningen och avgörandet av ärenden vid verket.

Behörighetsvillkor för tjänstemännen vid brottspåföljdsverket är:

Behörighetsvillkor som gäller språkkunskaper är

Bestämmelser om behörighetsvillkor som gäller språkkunskaper för tjänster för vilka föreskrivna behörighetsvillkor är högskoleexamen finns i 6 § lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003) .

Generaldirektören för fångvårdsväsendet utnämns av statsrådet. Justitieministeriet utnämner överdirektören för kriminalvårdsväsendet, de tjänstemän som i brottspåföljdsverkets arbetsordning förordnats till vikarier för generaldirektören eller överdirektören samt fångvårdsväsendets distriktsdirektörer.

Överdirektören för kriminalvårdsväsendet utnämner kriminalvårdsväsendets andra tjänstemän placerade vid brottspåföljdsverket än de som nämns i 1 mom. samt anställer här avsedd personal i arbetsavtalsförhållande och personal med befattningen som bisyssla. Generaldirektören för fångvårdsväsendet utnämner andra tjänstemän vid brottspåföljdsverket samt anställer här avsedd personal i arbetsavtalsförhållande och personal med befattningen som bisyssla.

När beslut om att bevilja fångvårdsväsendets generaldirektör och kriminalvårdsväsendets överdirektör tjänstledighet fattas, skall 21 § statstjänstemannaförordningen (971/1994) tillämpas. Tjänstemän som arbetar som vikarie för fångvårdsväsendets generaldirektör samt fångvårdsväsendets distriktsdirektörer beviljas tjänstledighet av generaldirektören. Tjänstemän som arbetar som vikarie för kriminalvårdsväsendets överdirektör beviljas tjänstledighet av överdirektören. Andra tjänstemän beviljas tjänstledighet av den myndighet som utsett dem.

I kriminalvårdsväsendet ingår distriktsbyråer och centralförvaltningen. Justitieministeriet beslutar om distriktsbyråernas verksamhetsområden.

Överdirektören för kriminalvårdsväsendet avgör på föredragning frågor som gäller kriminalvårdsväsendet och verkställighet av samhällspåföljder, om det inte har bestämts att de skall avgöras av någon annan tjänsteman vid brottspåföljdsverket eller kriminalvårdsväsendet.

Kriminalvårdsväsendets distriktsbyråer leds av en direktör. Kriminalvårdsväsendets överdirektör utser vikarier för distriktsbyråernas direktörer.

Överdirektören för kriminalvårdsväsendet fastställer kriminalvårdsväsendets arbetsordning, i vilken närmare bestäms om kriminalvårdsväsendets uppgifter och organisation, avgörandet av ärenden utan föredragning, uppgifterna för distriktsbyråernas direktörer och den beslutanderätt som ingår i tjänsten, ärenden som de tjänstemän som arbetar som föredragande skall avgöra på eget ansvar och utan föredragning samt beredningen och avgörandet av ärenden vid kriminalvårdsväsendet. Uppgifterna för andra tjänstemän vid distriktsbyråerna än direktören och den beslutanderätt som ingår i tjänsten bestäms i arbetsordningen som fastställs av direktören för distriktsbyrån.

I en distriktsbyrås arbetsordning, som fastställs av distriktsbyråns direktör, kan ansvarsområden utformas av byråns olika aktiviteter. I arbetsordningen bestäms ansvarsområdenas uppgifter och överordnade samt tjänstemännens vikarier och de tjänstemän som arbetar som föredragande vid distriktsbyrån.

Direktören för en distriktsbyrå avgör på föredragning samtliga ärenden som gäller distriktsbyråns verksamhet och som inte ankommer på någon annan tjänsteman vid kriminalvårdsväsendet eller någon annan myndighet. I arbetsordningen som fastställts av överdirektören för kriminalvårdsväsendet bestäms vilka frågor som kan avgöras utan föredragning.

Vid kriminalvårdsväsendet finns det direktörstjänster och andra tjänster samt personal anställd genom arbetsavtal. Om placeringen av kriminalvårdsväsendets tjänster vid kriminalvårdsväsendet beslutar överdirektören.

Behörighetsvillkor för tjänstemän vid kriminalvårdsväsendet är:

För tjänstemän som enligt lag, förordningar eller arbetsordningen har till uppgift att fatta eller föredra beslut som gäller individens rättigheter eller skyldigheter är behörighetsvillkor som gäller språkkunskaper goda muntliga och skriftliga kunskaper i finska eller svenska.

Bestämmelser om behörighetsvillkor som gäller språkkunskaper för tjänster för vilka föreskrivna behörighetsvillkor är högskoleexamen finns i 6 § lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda.

Justitieministeriet utnämner direktörerna för kriminalvårdsväsendets distriktsbyråer. Överdirektören för kriminalvårdsväsendet utnämner biträdande direktören för en distriktsbyrå.

Direktören för en distriktsbyrå utnämner andra tjänstemän vid distriktsbyrån än de som nämns i 1 mom. samt anställer personal i arbetsavtalsförhållande och personal med befattningen som bisyssla.

Om utnämnande i tjänsteförhållande för viss tid på högst ett år beslutar den myndighet som är behörig att bevilja tjänstledighet. Om utnämnande i tjänsteförhållande för viss tid på över ett år beslutar den myndighet som är behörig att utnämna tjänstemannen till tjänsten i fråga.

Överdirektören för kriminalvårdsväsendet beviljar direktören för en distriktsbyrå tjänstledighet. Direktören för en distriktsbyrå beviljar övriga tjänstledigheter.

I fångvårdsväsendet ingår slutna anstalter, öppna anstalter och sjukhusenheter ( straffanstalter ) samt centralförvaltningen.

Generaldirektören för fångvårdsväsendet avgör på föredragning frågor som gäller fångvårdsväsendet och dess verksamhet, om det inte har bestämts att de skall avgöras av någon annan tjänsteman vid brottspåföljdsverket eller fångvårdsväsendet. Generaldirektören för fångvårdsväsendet kan i enstaka fall förbehålla sig beslutanderätten i frågor som någon annanstans än i lag anförtrotts en fångvårdstjänsteman underställd honom eller henne.

Fångvårdsväsendet indelas i distrikt. Justitieministeriet beslutar om distriktsindelningen.

Verksamheten i ett fångvårdsdistrikt leds av en distriktsdirektör. Närmare bestämmelser om distriktsdirektörens uppgifter och den beslutanderätt som ingår i tjänsten finns i en arbetsordning som fastställs av justitieministeriet.

En straffanstalt leds av en direktör. Generaldirektören för fångvårdsväsendet utnämner direktörens vikarier.

Generaldirektören för fångvårdsväsendet fastställer fångvårdsväsendets arbetsordning som närmare bestämmer fångvårdsväsendets uppgifter och organisation, avgörandet av ärenden utan föredragning, uppgifterna för fångvårdsväsendets generaldirektör och den beslutanderätt som ingår i tjänsten, de frågor som tjänstemän som arbetar som föredragande skall avgöra på eget ansvar och utan föredragning samt beredningen och avgörandet av ärenden vid fångvårdsväsendet. Uppgifterna för andra tjänstemän i en straffanstalt och den beslutanderätt som ingår i tjänsten bestäms i arbetsordningen, som fastställs av direktören för straffanstalten.

I en anstalts arbetsordning, som fastställs av direktören för straffanstalten, kan ansvarsområden utformas av anstaltens olika aktiviteter. I arbetsordningen bestäms ansvarsområdenas uppgifter och överordnade samt tjänstemännens vikarier och de tjänstemän som arbetar som föredragande vid enheten.

Direktören avgör på föredragning samtliga ärenden som gäller anstaltens verksamhet och som inte ankommer på någon annan tjänsteman vid fångvårdsväsendet eller någon annan myndighet. I arbetsordningen, som fastställs av direktören för straffanstalten, bestäms vilka frågor som kan avgöras utan föredragning.

Direktören för en straffanstalt kan i enstaka fall förbehålla sig beslutanderätten i frågor som har anförtrotts någon tjänsteman underställd honom eller henne.

I en straffanstalt skall det finnas en ledningsgrupp, vars sammansättning och uppgifter bestäms i fångvårdsväsendets arbetsordning.

Vid fångvårdsväsendet finns det direktörstjänster, överläkartjänster samt andra tjänster och personal anställd i arbetsavtalsförhållande. Brottspåföljdsverket beslutar om placeringen av fångvårdsväsendets gemensamma tjänster vid fångvårdsväsendet.

Behörighetsvillkor för tjänstemän vid fångvårdsväsendet är:

Behörighetsvillkor som gäller språkkunskaper är för förvaltningschefer, ekonomidirektörer, ekonomichefer, studiehandledare och socialarbetare goda muntliga och skriftliga kunskaper i finska samt nöjaktig förmåga att förstå svenska.

För tjänstemän som enligt lag, förordningar eller arbetsordningen har till uppgift att fatta eller föredra beslut som gäller individens rättigheter eller skyldigheter eller som hänför sig till rätten att tillämpa maktmedel på grundval av självständigt övervägande är behörighetsvillkor som gäller språkkunskaper goda muntliga och skriftliga kunskaper i finska eller svenska.

För tjänstemän som arbetar på tvåspråkiga fängelseavdelningar är behörighetsvillkor som gäller språkkunskaper goda muntliga och skriftliga kunskaper i finska eller svenska. Direktören skall se till att det i anstalten finns ett tillräckligt antal tjänstemän som behärskar finska och ett tillräckligt antal som behärskar svenska.

Bestämmelser om behörighetsvillkor som gäller språkkunskaper för tjänster vars föreskrivna behörighetsvillkor är högskoleexamen finns i 6 § lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda.

Behörighetsvillkor för hälsovårdstjänster vid fångvårdsväsendet är lämplig examen och rätt att tjänstgöra som legitimerad yrkesutbildad person såsom särskilt bestäms.

Dessutom krävs:

När en tjänsteman utnämns för tjänsteförhållande för viss tid, kan man av grundad anledning avvika från det som bestämts i 24 § 4 och 5 punkten om behörighetsvillkor för tjänster som inrättats för uppgifter som gäller övervakning och handledning av fångar. Förutsättningen för avvikelse från behörighetsvillkoren är att personen i fråga innehar den kunskap och färdighet som behövs för att tjänsten skall kunna skötas med framgång.

Justitieministeriet utnämner direktören för en straffanstalt och överläkaren vid sinnessjukhuset för fångar.

Brottspåföljdsverket utnämner andra överläkare än de som nämns i 1 mom., biträdande överläkare, övertandläkare, biträdande direktörer, avdelningschefer, förvaltningschefer, ekonomidirektörer, ekonomichefer och vaktchefer.

Om utnämning av pastorer som hör till den evangelisk-lutherska kyrkan bestäms särskilt, Justitieministeriet beslutar om tillsättandet av fångvårdsväsendets gemensamma pastorstjänst som ingår i den ortodoxa kyrkan. Nämnda pastor utses av biskopen i stiftet efter att han har inhämtat brottspåföljdsverkets utlåtande om sökandena.

Direktören för en straffanststalt utnämner övriga tjänstemän samt anställer personal i arbetsavtalsförhållande och personal med befattningen som bisyssla. Överläkaren vid sinnessjukhuset för fångar utnämner dock de tjänstemän i enheten vars utnämnande annars skulle ingå i direktörens behörighet.

Om utnämning till tjänsteförhållande för viss tid på högst ett år beslutar den myndighet i vars behörighet det ingår att bevilja tjänstledighet. Om utnämning till tjänsteförhållande för viss tid på över ett år beslutar den myndighet i vars behörighet det ingår att utnämna en tjänsteman för tjänsten. Om utnämnande för viss tid till tjänsten som evangelisk-luthersk pastor utfärdas särskilda bestämmelser. En pastor i den ortodoxa kyrkan utnämns för viss tid av biskopen i stiftet.

Brottspåföljdsverket beviljar direktören för en straffanstalt och överläkaren vid sinnessjukhuset för fångar tjänstledighet. Direktören för en straffanstalt beviljar övriga tjänstledigheter. Överläkaren vid sinnessjukhuset för fångar beviljar dock de tjänstledigheter som annars ingår i direktörens behörighet.

Överläkaren vid fångvårdsväsendet är den direktör som svarar för hälsovården i fångvårdsväsendets verksamhetsenheter för hälsovård.

Vid fångvårdsväsendet finns det en primärvårdsenhet för hälsovården för fångar, sinnessjukhuset för fångar samt sjukhusenheter i samband med straffanstalterna. På sjukhusenheterna och de fångar som vårdas i dem tillämpas det som särskilt bestäms om straffanstalter och personer som avtjänar fängelsestraff.

Primärvårdsenheten leds av överläkaren vid fångvårdsväsendet. Sjukhusenheterna leds av överläkaren. Överläkaren vid sinnessjukhuset för fångar har till uppgift att sköta och i tillämpliga delar avgöra de frågor i enheten som i en straffanstalt ankommer på direktören.

När tjänster vid brottspåföljdsverket, kriminalvårdsväsendet och fångvårdsväsendet tillsätts, fäster man särskild uppmärksamhet vid sökandens personliga lämplighet för straffverkställighetsuppgifter.

Ett utlåtande av rättsskyddscentralen för hälsovården kan inhämtas om en sökande som är yrkesutbildad person inom sjuk- och hälsovården.

När tjänster tillsätts skall det fästas vikt vid att tjänsteuppdrag som kräver användning av finska respektive svenska kan fördelas så att uppdragen fullgörs av personer som behärskar språket i fråga. (18.12.2003/1114)

Brottspåföljdsverket kan bestämma att en distriktsbyrå vid kriminalvårdsväsendet skall sköta även andra distriktsbyråers uppgifter och att en straffanstalt skall sköta även andra straffanstalters uppgifter.

Direktören för en distriktsbyrå vid kriminalvårdsväsendet kan bestämma att en tjänsteman underställd honom eller henne skall sköta sådana uppgifter som ankommer på en annan distriktsbyrå eller straffanstalt och som inte omfattar utövande av offentlig makt. Direktören för en straffanstalt kan bestämma att en tjänsteman underställd honom eller henne skall sköta sådana uppgifter som ankommer på en annan straffanstalt eller distriktsbyrå och som inte omfattar utövande av offentlig makt. Tjänstemannen i fråga och verksamhetsenheterna skall sinsemellan avtala om en uppgiftshelhet som sköts på detta sätt och tjänstemannens befogenheter.

Tjänstemän och personal anställd i arbetsavtalsförhållande vid brottspåföljdsverket, kriminalvårdsväsendet och fångvårdsväsendet skall ha ett identitetskort utfärdat av ämbetsverket eller anstalten. Närmare föreskrifter om identitetskortet och dess användning meddelas av brottspåföljdsverket.

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2001.

Genom denna förordning upphävs förordningen den 20 december 1996 om Kriminalvårdsföreningen (1241/1996) samt förordningen den 14 februari 1986 om fångvårdsväsendet (134/1986) , sistnämnda förordning jämte ändringar.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Den som när denna förordning träder i kraft har utnämnts till biträdande direktör vid fångvårdsväsendet eller har avlagt fortsatt examen i fångvård eller motsvarande tidigare examen bevarar sin behörighet för tjänst som biträdande direktör vid fångvårdsväsendet även efter att denna förordning har trätt i kraft.

Medan brottspåföljdsverket och kriminalvårdsväsendet inrättas, skall tjänsterna vid dem inrättas av justitieministeriet.