Förordning om marin utrustning
Inte i kraft- Författningsöversättningar
- Ämnesord
- Fartygssäkerhet, Marin utrustning, Sjötrafik
- Typ av författning
- Förordning
- Förvaltningsområde
- Kommunikationsministeriet
- Meddelats
- Publiceringsdag
- Ikraftträdande
- Anmärkning
- fortsättningvis förblivit i kraft, Se L 1672/2009 13 kap. 11 § och L 1688/2009 ikraftträdelsestadgande, sittemmin upphäv. Se L 1503/2011 32 §
- ELI-kod
- http://data.finlex.fi/eli/sd/1998/925/ajantasa/2010-03-25/swe
På föredragning av trafikministern föreskrivs med stöd av 1 kap. 8 § 2 och 3 mom. sjölagen av den 15 juli 1994 (674/1994) , av dessa lagrum 2 mom. sådant det lyder i lag 369/1995, 3 § 1 och 4 mom. lagen den 16 mars 1979 om förhindrande av vattnens förorening, förorsakad av fartyg (300/1979) , av dessa lagrum 4 mom. sådant det lyder i lag 589/1994, 9 § och 26 § 1 och 4 mom. sjötrafiklagen (463/1996) av den 20 juni 1996 samt 9 § radiolagen av den 10 juni 1988 (517/1988) :
1 §Tillämpningsområde
Denna förordning tillämpas på utrustning som används ombord på ett fartyg, om det är fråga om
ett nytt fartyg, eller
ett existerande fartyg
som inte tidigare haft sådan utrustning, eller
om inte något annat föranleds av internationella konventioner, vars tidigare utrustning förnyas.
Denna förordning gäller sådan utrustning som nämns i bilaga A.1 till direktivet om marin utrustning.
2 §Definitioner
I denna förordning avses med
1 ) direktivet om marin utrustning rådets direktiv 96/98/EG om marin utrustning, sådant det lyder ändrat genom kommissionens direktiv 98/85/EG, 2001/53/EG och 2002/75/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/84/EG samt kommissionens direktiv 2008/67/EG och 2009/26/EG, (25.3.2010/202)
övervakningsmyndighet sjöfartsverket och i fråga om radioanläggningars egenskaper och tekniska konstruktion Teleförvaltningscentralen,
internationella konventioner 1966 års internationella lastlinjekonvention (FördrS 52/1968), 1972 års konvention om de internationella reglerna till förhindrande av sammanstötning till sjöss (FördrS 30/1977), protokollet av år 1978 till 1973 års internationella konvention till förhindrande av förorening från fartyg (FördrS 51/1983), 1974 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss (FördrS 11/1981) samt därtill hörande protokoll, jämte ändringar,
provningsstandarder standarder som utarbetats av Internationella sjöfartsorganisationen (IMO), Internationella Standardiseringsorganisationen (ISO), Internationella eltekniska kommittén (IEC), Europeiska standardiseringskommittén (CEN), Europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering (Cenelec) och Europeiska institutet för telekommunikationsstandarder (ETSI) i enlighet med internationella konventioner samt resolutioner och cirkulär från Internationella sjöfartsorganisationen (IMO), för att definiera metoderna för provning och provningsresultat, i den form som anges i bilaga A.1 till direktivet om marin utrustning samt sådana de lyder jämte ändringar,
modul metod för bedömning av överensstämmelse,
fartyg ett fartyg som omfattas av tillämpningsområdet för de internationella konventionerna, med undantag av krigsfartyg,
nytt fartyg ett fartyg som kölsträckts eller befinner sig på ett motsvarande byggnadsstadium den 17 februari 1997 eller senare, samt med
existerande fartyg ett fartyg som inte är ett nytt fartyg.
3 §Krav på utrustningen
Utrustning som avses i denna förordning och som har installerats eller placerats ombord på ett finländskt fartyg sedan denna förordning har trätt i kraft skall uppfylla kraven i de internationella konventionerna och Internationella sjöfartsorganisationens (IMO) resolutioner och cirkulär samt i internationella provningsstandarder enligt vad som bestäms i direktivet om marin utrustning.
Överensstämmelsen med kraven skall påvisas i enlighet med tillämpliga provningsstandarder och förfarandet för bedömning av överensstämmelse. I fråga om sådan utrustning för vilken både IEC- och ETSI-provningsstandarder anges, är dessa standarder alternativa och tillverkaren eller dennes ombud inom gemenskapen får bland de provningsstandarder som motsvarar varandra avgöra vilken av dem som skall användas.
4 §Fri rörlighet för utrustning
Sådan utrustning som omfattas av denna förordning och som är försedd med märkning för överensstämmelse eller i övrigt överensstämmer med bestämmelserna i denna förordning, kan fritt släppas ut på marknaden samt installeras eller placeras ombord på ett finländskt fartyg.
5 §Förfarande för bedömning av överensstämmelse
Förfarandet för bedömning av överensstämmelse utgörs av
EG-typkontroll (modul B) och, innan utrustningen släpps ut på marknaden och enligt det val som gjorts av tillverkaren eller dennes befullmäktigade ombud inom gemenskapen (bland de möjligheter som anges i bilaga A.1 i direktivet om marin utrustning) en av följande EG-försäkringar om överensstämmelse:
överensstämmelse med typ (modul C),
kvalitetssäkring av tillverkning (modul D),
kvalitetssäkring av produkt (modul E), eller
produktverifikation (modul F),
fullständig EG-kvalitetssäkring (modul H), eller
EG-verifikation av enstaka objekt (modul G), om utrustningen tillverkas individuellt eller i små kvantiteter och inte i serier eller i massproduktion.
6 §Märkning för överensstämmelse
I denna förordning avsedd utrustning som uppfyller kraven i 3 § 1 mom. och som är tillverkad i enlighet med förfarandet för bedömning av överensstämmelse skall vara försedd med märkning som anbringas av tillverkaren eller dennes ombud inom Europeiska gemenskapen.
Märkningen skall anbringas på utrustningen eller dess märkplåt så att den är synlig under utrustningens hela förväntade livslängd. Om detta inte är möjligt eller försvarligt med hänsyn till utrustningens beskaffenhet, skall den anbringas på produktens förpackning, på en etikett eller på ett informationsblad, som skall bevaras.
Annan märkning som utomstående kan förväxla med den märkning som avses i denna paragraf får inte anbringas.
Märkningen skall anbringas i tillverkningens slutfas.
7 §Märkt utrustning och förhandskontroll
För användning i enlighet med denna förordning av utrustning som är försedd med märkning för överensstämmelse får inte uppställas sådana krav som gäller annan användning av utrustningen.
Övervakningsmyndigheten får på egen bekostnad vidta åtgärder för att utföra kontroller på sådan märkt utrustning som finns på marknaden i Finland och som ännu inte har installerats eller placerats ombord, för att säkerställa att den uppfyller de krav som uppställs i denna förordning.
Utan hinder av att utrustningen är märkt får övervakningsmyndigheten bedöma den utrustning som installerats eller placerats ombord på ett finländskt fartyg, om de internationella juridiska instrumenten kräver funktionsprov ombord under drift med hänsyn till säkerheten och för att förebygga föroreningar. Proven får inte innebära en upprepning av redan utförda förfaranden för bedömning av överensstämmelse. Utrustningens tillverkare, dennes befullmäktigade ombud inom gemenskapen eller den person som salufört utrustningen inom gemenskapen skall tillhandahålla de inspektions- eller provningsrapporter som övervakningsmyndigheten kräver.
8 §Förbud och begränsningar
Om de i 10 § sjötrafiklagen (463/96) avsedda förbud eller begränsningar gällande marknadsföring och användning av utrustning som omfattas av denna förordning skall statsrådet omedelbart underrätta kommissionen och medlemsstaterna enligt direktivet om marin utrustning.
9 §Olovlig märkning
Om en utrustning som inte överensstämmer med kraven är försedd med märkning för överensstämmelse, skall övervakningsmyndigheten vidta lämpliga åtgärder mot den som har anbringat märkningen. Övervakningsmyndigheten skall underrätta kommissionen och medlemsstaterna om de åtgärder den vidtagit.
10 §Teknisk uppfinning
Övervakningsmyndigheten kan tillåta att sådan utrustning som skall anses vara en exceptionell teknisk uppfinning installeras eller placeras ombord på ett finländskt fartyg även om den inte överensstämmer med kraven, om det genom provningar som inte gör skillnad mellan utrustning som tillverkats i olika stater eller på annat sätt kan fastställas att denna utrustning är minst lika effektiv som utrustning som uppfyller kraven på överensstämmelse. En radioanläggning får dock inte inverka menligt med hänsyn till kraven på radiofrekvensspektrum.
Övervakningsmyndigheten skall utfärda ett certifikat för utrustning som avses i 1 mom. Certifikatet, som innehåller tillstånd till att installera eller placera utrustningen ombord på fartyget under de villkor och bestämmelser som ingår i det, skall alltid förvaras tillsammans med utrustningen.
Övervakningsmyndigheten skall tillställa kommissionen och medlemsstaterna närmare detaljer om en åtgärd som avses i 1 mom. tillsammans med rapporter från alla försök, bedömningar och förfaranden för bedömning av överensstämmelse.
Övervakningsmyndigheten kan vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att utrustningen är lika effektiv som det anges i 1 mom., om ett fartyg som är registrerat utomlands och som har sådan utrustning överförs till fartygsregistret i Finland.
11 §Provdrift av utrustning
Övervakningsmyndigheten kan utan hinder av 3 § tillåta att utrustning som inte uppfyller kraven på överensstämmelse eller som är en sådan teknisk uppfinning som avses i 10 § installeras eller placeras ombord på ett finländskt fartyg under följande villkor:
för utrustningen har av övervakningsmyndigheten utfärdats ett certifikat som alltid skall förvaras tillsammans med utrustningen och som innehåller ett tillstånd att installera eller placera utrustningen ombord på fartyget under de villkor som nämns i certifikatet,
tillståndet är begränsat till en kort tidsperiod, och
fartyget har motsvarande funktionsduglig utrustning som uppfyller kraven på överensstämmelse och som är klar för omedelbar användning.
En radioanläggning får dock inte inverka menligt med hänsyn till kraven på radiofrekvensspektrum.
12 §Exceptionella omständigheter
Om utrustningen på ett finländskt fartyg måste bytas ut utanför Europeiska gemenskapen och under exceptionella omständigheter, som skall motiveras för övervakningsmyndigheten, och om det av rimliga hänsyn till tid, dröjsmål eller kostnader inte är möjligt att installera eller placera utrustning som är EG-typgodkänd ombord, får annan utrustning installeras eller placeras ombord,
om den åtföljs av dokumentation som utfärdats av en erkänd organisation motsvarande ett anmält organ och om Europeiska gemenskapen med det land där den erkända organisationen är belägen har ingått ett avtal om ömsesidigt erkännande av sådana organisationer, eller
när det är omöjligt att tillämpa 1 punkten, om den dokumentation som åtföljer utrustningen har utfärdats av en stat som är medlem i Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) och som i egenskap av part i en internationell konvention skall iaktta Internationella sjöfartsorganisationens (IMO) krav på utrustning, och om inte något annat följer av 2 mom.
Övervakningsmyndigheten skall genast underrättas om utrustning som avses i 1 mom. Övervakningsmyndigheten skall så snart som möjligt se till att utrustningen tillsammans med den tillhörande provningsdokumentationen uppfyller tillämpliga krav. En radioanläggning får dock inte inverka menligt med hänsyn till kraven på radiofrekvensspektrum.
13 §Anmält organ
Statsrådet utser de organ som har rätt att verka som anmälda organ vid förfarandet för bedömning av överensstämmelse.
Organet skall uppfylla de krav som ställs på ett anmält organ. Mätteknikcentralen konstaterar organets kompetens innan det utses och kontrollerar åtminstone vartannat år att organet fortfarande uppfyller kraven. Organet skall tillställa Mätteknikcentralen de uppgifter den behöver för att kunna bedöma kompetensen.
Statsrådet kan återkalla sitt godkännande av ett anmält organ, om det inte längre uppfyller kraven i 2 mom.
Statsrådet sörjer för att kommissionen och myndigheterna i medlemsstaterna underrättas om att ett organ som avses i 1 mom. utses och om sådant återkallande som avses i 3 mom.
14 §Vissa uppgifter som ankommer på övervakningsmyndigheten
Övervakningsmyndigheten skall, när den beviljar och förnyar säkerhetscertifikat, se till att utrustningen ombord på finländska fartyg överensstämmer med denna förordning.
Om ett nytt fartyg som seglar under ett sådant lands flagg som inte hör till Europeiska gemenskapen skall överföras till Finlands register, skall övervakningsmyndigheten vid överföringen säkerställa att fartygets utrustning är i ett sådant skick som överensstämmer med dess säkerhetscertifikat och att utrustningen uppfyller kraven i denna förordning eller motsvarar den utrustning som förutsätts i förordningen. Övervakningsmyndigheten skall för utrustning som bedöms vara likvärdig utfärda ett certifikat som skall åtfölja utrustningen och som innehåller tillstånd att installera eller placera utrustningen ombord på fartyget under de förutsättningar som nämns i tillståndet.
Om utrustningen ombord på det fartyg som skall överföras inte bär märkning för överensstämmelse eller om övervakningsmyndigheten inte anser den vara likvärdig utrustning i enlighet med 2 mom., skall övervakningsmyndigheten förordna att utrustningen byts ut.
Övervakningsmyndigheten skall se till att radioanläggningarna ombord på det fartyg som skall överföras inte inverkar menligt med hänsyn till kraven på radiofrekvensspektrum.
15 §Närmare föreskrifter
Vederbörande ministerium kan vid behov meddela närmare föreskrifter om verkställigheten av denna förordning.
Sjöfartsverket meddelar närmare föreskrifter och anvisningar om sådan utrustning som avses i denna förordning, förfarandet för bedömning av överensstämmelse, kraven på anmälda organ och märkning för överensstämmelse.
Teleförvaltningscentralen kan meddela närmare föreskrifter och anvisningar om radioanläggningars egenskaper och tekniska konstruktion.
16 §Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999. Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.
Utrustning som avses i denna förordning och som har tillverkats före den 1 januari 1999 kan under två år efter sagda dag installeras eller placeras ombord på ett finländskt fartyg, om utrustningen har tillverkats i enlighet med de metoder för typgodkännande som gällde i Finland före den 20 december 1996.
Rådets direktiv 96/98/EG ; EGT nr L 46, 17.2.1997, s. 25.
Ikraftträdelsestadganden
24.6.1999/768:
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1999.
Utrustning som har fogats till bilaga A.1 genom direktiv 98/85/EG och som har tillverkats före den 30 april 1999 kan under två år efter nämnda dag installeras eller placeras ombord på ett finländskt fartyg, om utrustningen har tillverkats i enlighet med de bestämmelser om metoder för typgodkännande som gällde i Finland före den 11 november 1998.
Kommissionens direktiv 98/85/EG, EGT nr L 315, 25.11.1998, s.14
23.10.2002/862:
Denna förordning träder i kraft den 15 november 2002.
Utrustning som har fogats till bilaga A.1 genom direktiv 2001/53/EG och som har tillverkats före den 17 februari 2002 kan under två år efter nämnda dag installeras eller placeras ombord på ett finländskt fartyg, om utrustningen har tillverkats i enlighet med de bestämmelser om metoder för typgodkännande som gällde i Finland före den 10 juli 2001.
15.10.2003/865:
Denna förordning träder i kraft den 1 november 2003.
Nu utrustning som har fogats till bilaga A.1 genom direktiv 2001/53/EG och som har tillverkats före den 23 mars 2003 kan under två år efter nämnda dag installeras eller placeras ombord på ett finländskt fartyg, om utrustningen har tillverkats i enlighet med de bestämmelser om metoder för typgodkännande som gällde i Finland före den 2 september 2002.
Kommissionens direktiv 2002/75/EG (32002L0075); EGT nr L 254, 23.9.2002, s. 1
16.6.2004/528:
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2004.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/84/EG (32002L0084); EGT nr L 324, 29.11.2002, s. 53
18.6.2009/446:
Denna förordning träder i kraft den 21 juli 2009.
Ny utrustning som har fogats till bilaga A.1 genom kommissionens direktiv 2008/67/EG och som har tillverkats före den 21 juli 2009 kan under två år efter nämnda dag släppas ut på marknaden och placeras ombord på ett finländskt fartyg, om utrustningen har tillverkats i enlighet med de bestämmelser och föreskrifter om metoder för typgodkännande som gällde i Finland före den 21 juli 2009.
Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.
Kommissionens direktiv 2008/67/EG (32008L0067); EGT nr L 171, 1.7.2008, s. 17
25.3.2010/202:
Denna förordning träder i kraft den 6 april 2010.
Ny utrustning som har fogats till bilaga A.1 genom kommissionens direktiv 2009/26/EG och som har tillverkats före den 6 april 2010 kan under två år efter nämnda dag släppas ut på marknaden och placeras ombord på ett finländskt fartyg, om utrustningen har tillverkats i enlighet med de bestämmelser och föreskrifter om metoder för typgodkännande som gällde i Finland före den 6 april 2010.
Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.
Komissionens direktiv 2009/26/EG (32009L0026); EGT nr L 113, 6.5.2009, s.1