805/1998

Minimilängden för utbildning som folkhögskolor och riksomfattande idrottsutbildningscentrer anordnar i en studieperiod är 10 undervisningstimmar. Undervisningen under studieperioden ska delas upp på minst två på varandra följande dagar så att undervisning ges i genomsnitt minst fem timmar per dag.

Till den distansundervisning och inlärning i arbete vid folkhögskolor och riksomfattande idrottsutbildningscenter som grundar sig på en läroplan ska det höra en eller flera perioder av närundervisning på minst 10 timmar var. På en period av närundervisning tillämpas vad som föreskrivs om studieperioder i 1 mom. Avvikelse från det krav som gäller perioder av närundervisning får göras i distansundervisning och inlärning i arbete som ordnas av folkhögskolor när det gäller en enskild person på grund av anstaltsvistelse eller av särskilda hälsoskäl.

I ett avtal enligt 6 a § 1 mom. i lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) mellan en folkhögskola eller ett idrottsutbildningscenter och en arbetsgivare ska det bestämmas om

Som en studerandevecka betraktas en studerandes studier vid en folkhögskola under en sådan studieperiod på fem arbetsdagar då studeranden har fått handledd undervisning under i medeltal minst fem timmar per dag. Studieperioder som är kortare eller längre än det förvandlas till studerandeveckor genom att antalet arbetsdagar divideras med fem. Som studerandevecka i distansundervisning eller inlärning i arbete som ersätter närundervisning betraktas en handledd arbetsmängd för den studerande som utifrån läroplanen uppskattas till 40 timmar.

Som ett studerandedygn betraktas en studerandes studier vid ett riksomfattande idrottsutbildningscenter under en sådan studieperiod på ett dygn då studeranden har fått handledd undervisning under i medeltal minst fem timmar per dag.

Om distansundervisning inte är en utbildningsuppgift som nämns i en folkhögskolas eller ett riksomfattande idrottsutbildningscenters tillstånd att driva läroanstalt ska, av de studerandeveckor eller studerandedygn som består av distansundervisning och inlärning i arbetet, totalt högst 20 procent av antalet faktiska studerandeveckor eller studerandedygn för närundervisning vid läroanstalten beaktas vid beräkningen av de studerandeveckor eller studerandedygn som används som grund för läroanstaltens statsandel. Av de studerandeveckorna eller studerandedygn som består av inlärning i arbetet beaktas dock högst 20 procent av antalet faktiska studerandeveckor eller studerandedygn för närundervisning vid läroanstalten.

Som en studerandedag betraktas en studerandes studier vid ett regionalt idrottsutbildningscenter under en studieperiod på minst fyra timmar.

I fråga om studerande som bor på folkhögskolan höjs folkhögskolans pris per enhet per studerandevecka med 30 procent.

Om en del av utbildningsuppgiften för en folkhögskola är att ordna utbildning för gravt handikappade, höjs priset per enhet för studerandeveckorna inom denna utbildning med 32 procent, och om denna utbildningsuppgift är huvudsaklig höjs priset per enhet med 97 procent.

Om en del av utbildningsuppgiften för en folkhögskola är utbildning avsedd för aktivt medborgarskap i arbetslivet och för utveckling av arbetsförhållandena, eller någon annan särskild utbildningsuppgift som av särskilda skäl har fastställts i tillståndet att driva läroanstalten, höjs priset per enhet med 26 procent beträffande denna utbildning.

Som en studerandevecka vid läroanstalten Snellman-korkeakoulu betraktas en studerandes studier under en sådan studieperiod på fem arbetsdagar då studeranden har fått handledd undervisning under i medeltal minst fem timmar per dag. Studieperioder som är kortare eller längre än det förvandlas till studerandeveckor genom att antalet arbetsdagar divideras med fem.

Om utbildningsuppgiften för en läroanstalt som avses i 1 mom. omfattar steinerpedagogisk lärarutbildning som en särskild utbildningsuppgift, höjs priset per enhet för studerandeveckor inom denna utbildning med 20 procent.

Läromedelstillägget för utbildning som riktar sig till läropliktiga enligt 7 a kap. i lagen om fritt bildningsarbete är 6,90 euro per studerandevecka.

Med en studiecirkel avses en självständigt studerande grupp som består av minst fem personer som fyllt 15 år och som arbetar under minst 10 studiecirkeltimmar och som har anmält sig till en studiecentral enligt dess anvisningar. En studiecirkel väljer en studiehandledare inom sig.

Studiecirkeltimmar beaktas inte som undervisningstimmar som används som grund vid beräknandet av studiecentralens statsandel.

En studiecentral ska över utbetalning av sådant utbildnings- eller studiecirkelstöd som avses i 13 b § i lagen om fritt bildningsarbete ge organisationen och en självständig studiecirkel en verifikation, av vilken det framgår att stödet kommer från den statsandel som studiecentralen beviljats under ett moment i statsbudgeten. Av verifikationen ska dessutom framgå stödets mottagare, användningsändamål och belopp, det finansår som stödet hänför sig till samt betalningsdagen.

Organisationer som omfattas av tillsynen över partifinansieringen ska i sin bokföring separat kunna redovisa inkomsterna och utgifterna för den studieverksamhet för vilken de har fått utbildnings- eller studiecirkelstöd av en studiecentral samt inkomsterna och utgifterna för annan verksamhet.

Som anläggningsprojekt för ett idrottsutbildningscenter anses en sådan åtgärd enligt 36 § 1 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) för vilken de beräknade totalkostnaderna uppgår till minst 32 000 euro. (13.10.2011/1073)

Som de totalkostnader som i denna paragraf anges för bestämmande av anläggningsprojekt betraktas kostnaderna utan mervärdeskatt.

Vid beräkningen av priserna per enhet enligt 11 § 2 mom. och 4–6 mom. i lagen om fritt bildningsarbete avdras från de privata läroanstalternas huvudmäns bokföringsenliga avskrivningar, såsom den relativa andelen mervärdesskatter i dessa, den relativa andel som mervärdesskatten under det år som avses i ovan nämnda bestämmelser utgör av dessa privata huvudmäns investeringar. Mervärdesskatteandelen beaktas vid beräkningen av de andelar enligt 13 a § i lagen om fritt bildningsarbete som mervärdesskatten utgör av de privata läroanstalternas huvudmäns kostnader utan mervärdesskatt.

Tillstånd att driva en läroanstalt för fritt bildningsarbete skall sökas senast ett år innan läroanstalten inleder verksamheten. Vederbörande ministerium kan också behandla en senare ansökan.

I en ansökan om tillstånd skall bildningsbehovet utredas liksom frågan om de andra villkoren för tillståndet är uppfyllda.

Som uppgifter som behövs för att fastställa finansieringen och uppgifter om verksamhetens omfattning enligt 21 § 1 mom. i lagen om fritt bildningsarbete ska huvudmannen för en läroanstalt lämna undervisnings- och kulturministeriet uppgifter om läroanstaltens intäkter, kostnader och prestationer under kalenderåret med Utbildningsstyrelsens och Statistikcentralens blanketter.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen kräver får vidtas innan den träder i kraft.