1137/1996

Arbets- och näringsministeriet har rätt att på de villkor ministeriet bestämmer ge ett bolag för utjämning av räntan för offentligt understödda export- och fartygskrediter, nedan ränteutjämningsbolaget , förbindelser om att ränteutjämningsbolaget med kreditinstitut och finansiella institut kan ingå ränteutjämningsavtal som gäller offentligt understödda export- och fartygskrediter till ett kapitalvärde av högst 5 000 miljoner euro 1997–2015. (3.12.2010/1040)

I ränteutjämningen beaktas sådana internationella bestämmelser som binder Finland, internationella konkurrensfaktorer samt miljökonsekvenserna av projektet. (11.12.2002/1073)

När det maximala kapitalvärdet av de ränteutjämningsavtal som beviljats med stöd av denna lag räknas ut, beaktas i fråga om de ränteutjämningsavtal som har trätt i kraft det oförfallna kapitalet i dess helhet och i fråga om bindande ränteutjämningsanbud 30 procent av kapitalet. (16.6.2000/549)

När kapitalvärdet av de ränteutjämningsavtal som avses i 1 och 2 mom. räknas ut, beräknas motvärdet i euro av varje ränteutjämningsavtal och ränteutjämningsanbud i utländsk valuta enligt den medelkurs för valutan i fråga som Europeiska centralbanken har meddelat för den dag ränteutjämningsanbudet gavs. (26.11.1999/1099)

När Finlands Exportkredit Ab refinansierar sådana ränteutjämningskrediter som ett kreditinstitut eller finansiellt institut arrangerar, kan ränteutjämningsavtal enligt denna lag ingås genom beslut av Finlands Exportkredit Ab. Det kreditinstitut och finansiella institut som ingått samarbetsavtal med Finlands Exportkredit Ab arrangerar då export- och fartygskrediten och administrerar krediten.

I denna lag avses med

Statskontoret betalar till ett kreditinstitut eller ett finansiellt institut räntestöd som baserar sig på ett ränteutjämningsavtal och tar av kreditinstitutet eller det finansiella institutet emot en räntegottgörelse som baserar sig på ett ränteutjämningsavtal på basis av ränteutjämningsbolagets uträkningar.

Räntestödet betalas och räntegottgörelsen redovisas per ränteutjämningsavtal på räntans förfallodag i den valuta som ränteutjämningsavtalet anger.

Arbets- och näringsministeriet kan på villkor som det fastställer ge Statskontoret i uppdrag att vidta och sköta administrationen av de åtgärder som behövs för skydd mot sådana ränte- och valutarisker som är förenade med ränteutjämningsanbud och ränteutjämningsavtal. (18.4.2008/263)

Staten betalar ränteutjämningsbolaget ett förvaltningsarvode som bestäms enligt skillnaden mellan utgifterna för och inkomsterna av förvaltningen av ränteutjämningsverksamheten. Förvaltningsarvodet betalas när bolagets på årsbokslutet baserade förvaltningsresultat av ränteutjämningsverksamheten visar ett underskott.

Arbets- och näringsministeriet och ränteutjämningsbolaget ska övervaka hur ränteutjämningskrediterna används, kostnaderna för dem och vilka effekter de har samt att de övriga villkoren i besluten om ränteutjämningskrediter uppfylls.

Arbets- och näringsministeriet eller dess representant har rätt att, utan hinder av sekretessbestämmelserna, av kreditinstitutet och det finansiella institutet och av den som upptar en ränteutjämningskredit för granskning få alla handlingar samt annat material som granskaren anser behövliga med tanke på övervakningen samt rätt att för granskningen få tillträde till kreditinstitutets eller det finansiella institutets samt kredittagarens lokaliteter. Den som övervakas ska dessutom utan oskäligt dröjsmål tillställa arbets- och näringsministeriet eller den av ministeriet utnämnda granskaren de upplysningar och utredningar som dessa har bett om och som behövs med tanke på övervakningen.

Den som vid ett granskningsuppdrag eller något annat uppdrag som sammanhänger med övervakningen av ränteutjämningen har fått kännedom om ett företags ekonomiska ställning eller affärs- eller yrkeshemligheter får inte utan vederbörandes samtycke för utomstående röja eller för egen vinning utnyttja dessa uppgifter.

Staten svarar för det räntestöd som skall betalas till kreditinstitut och finansiella institut med stöd av de ränteutjämningsavtal som ränteutjämningsbolaget har ingått med kreditinstitut eller finansiella institut.

Utbetalningen av räntestöd enligt ett ränteutjämningsavtal upphör, om

Ränteutjämningskredittagaren skall i sådana fall som nämns i 1 mom. 1 och 2 punkten och en part i ett ränteutjämningsavtal skall i sådana fall som nämns i 1 mom. 3 punkten betala tillbaka det räntestöd staten betalat ut med stöd av ränteutjämningsavtalet till den del stödet överskrider den räntegottgörelse som betalats till staten samt dessutom, räknat från utbetalningsdagen, betala en årlig ränta enligt den räntesats som avses i 4 § 1 mom. i räntelagen (633/1982) på det räntestöd staten betalat ut med stöd av ränteutjämningsavtalet.

Ränteutjämningsbolaget skall i de handlingar som gäller ränteutjämning ta in ett omnämnande av grunderna enligt 1 mom. 1–4 punkten för att utbetalningen av räntestöd upphör och ett omnämnande av skyldigheten för ränteutjämningskredittagaren och en part i ett ränteutjämningsavtal att återbetala det räntestöd och betala den ränta som avses i 2 mom. Likaså skall ett kreditinstitut eller ett finansiellt institut som är part i ett ränteutjämningsavtal i de kredithandlingar som gäller en ränteutjämningskredit ta in de omnämnanden enligt 1 mom. 1, 2 och 4 punkten som gäller upphörande av utbetalningen av räntestöd samt ett omnämnande av skyldigheten för ränteutjämningskredittagaren att återbetala det räntestöd och betala den ränta som avses i 2 mom.

När utbetalningen av räntestöd upphört av skäl som nämns i 1 mom. har ränteutjämningsbolaget rätt att häva ränteutjämningsavtalet med omedelbar verkan.

I det fall att ett ränteutjämningsavtal hävs i förtid i enlighet med 4 mom. tillämpas vad som särskilt bestäms om det i 7 §, dock så att staten då inte är skyldig att betala räntestöd på grund av att ränteutjämningsavtalet hävs.

Arbets- och näringsministeriet ska i de fall som avses i 6 b § genom beslut fastställa när utbetalningen av räntestöd upphör och bestämma om återbetalningen och återkrav av räntestödet samt om betalningen av ränta. (3.12.2010/1040)

Ett kreditinstitut eller ett finansiellt institut som är part i ett ränteutjämningsavtal skall i de fall som nämns i 6 b § 1 mom. 1 och 2 punkten kräva räntestödet och räntan enligt 6 b § 2 mom. av ränteutjämningskredittagaren och utan dröjsmål redovisa dem till statskontoret.

Arbets- och näringsministeriet utfärdar genom förordning närmare bestämmelser om de principer som ska iakttas vid ränteutjämning och som gäller

(3.12.2010/1040)

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag meddelas vid behov genom förordning av statsrådet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.