62/1991

Ödemarksområden inrättas för att bevara områdenas ödemarkskaraktär, trygga den samiska kulturen och naturnäringarna samt utveckla ett mångsidigt utnyttjande av naturen och förutsättningarna för detta.

Ödemarksområden är de områden som nämns i 3 §.

När ödemarksområden bevaras och nyttjas ska denna lag iakttas. Utöver detta ska när områden bevaras och nyttjas även iakttas vad som föreskrivs någon annanstans i lag. När tillståndsärenden avgörs och andra myndighetsbeslut fattas ska dessutom naturvårdslagen (9/2023) iakttas.

Till ödemarksområden avsätts

Ödemarksområdenas gränser har märkts ut på de bifogade kartorna med en röd streckad linje.

Staten tillhöriga markområden inom ett ödemarksområde eller nyttjanderätten till dem får inte överlåtas eller utarrenderas utan tillstånd av statsrådet.

Tillstånd behövs dock inte för överlåtelse av nyttjanderätt till förmån för renhushållning, fiske, jakt eller insamling av naturprodukter enligt den underhålls- och dispositionsplan som nämns i 7 § eller för överlåtelse av ett område för ett projekt som är nödvändigt med tanke på försvarsberedskapen eller gränsbevakningsväsendets verksamhet.

På överlåtelse eller utarrendering av ett jordområde eller nyttjanderätten till det skall i övrigt tillämpas lagen om rätt att överlåta och upplåta statens jordegendom och inkomstgivande rättigheter (687/78) .

På ödemarksområdena får permanenta vägar inte anläggas.

Statsrådet får dock ge tillstånd till anläggande av en permanent väg som är av stor betydelse med tanke på allmän fördel eller naturnäringarna.

Förbudet i 1 mom. gäller inte ett vägbygge som baserar sig på en rätt som har förvärvats innan denna lag träder i kraft.

Gruvtillstånd enligt gruvlagen (621/2011) får beviljas för ett ödemarksområde endast om statsrådet har gett tillstånd till det.

Ett ödemarksområde skall skötas och utnyttjas enligt en underhålls- och dispositionsplan som utarbetas av forststyrelsen och fastställs av miljöministeriet.

Skogarna på ödemarksområdena skall bevaras i naturtillstånd eller skötas enligt principerna för naturenlig skogsvård. För de skogar som skall skötas naturenligt utarbetar forststyrelsen behandlingsanvisningar, som skall beaktas då underhålls- och dispositionsplanen för området görs upp.

Statsrådet kan ge tillstånd till inlösen av en servituts- eller nyttjanderätt som har grundats för en enskild väg, om det för utövning av denna rätt har inletts ett projekt som avser anläggande av en sådan permanent väg på ödemarksområdet som medför olägenhet för bevarandet av områdets ödemarkskaraktär. Kan en tillfredsställande vägförbindelse på grund av inlösning av servituts- eller nyttjanderätten inte ordnas till ett enskilt område inom ett ödemarksområde och medför detta betydande men för ägaren, är staten skyldig att lösa in området, om ägaren kräver det.

Vid inlösen skall i övrigt iakttas lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter (603/77) .

Om ett område som inte tillhör staten men är beläget inom gränserna för ett ödemarksområde övergår i statens ägo, anses det höra till ödemarksområdet.

Ödemarksområdena är i forststyrelsens besittning och vård.

Ödemarksområdena skall föras in i forststyrelsens jordebok och utmärkas på skogshushållningskartorna eller motsvarande kartor.

Denna lag träder i kraft den 1 februari 1991.

De servitutsrätter och därmed jämförbara nyttjanderätter samt arrendeavtal som hänför sig till ödemarksområdena när denna lag träder i kraft förblir gällande. Forststyrelsen kan enligt den fastställda underhålls- och dispositionsplanen förlänga giltighetstiden för avtalsbaserade rättigheter.

Utan hinder av 5 § får en väg anläggas på Hammastunturi ödemarksområde från landsvägen Enare-Pokka till byn Kuttura.