1723/1991

En värnpliktig som försäkrar att allvarliga samvetsskäl som grundar sig på religiös eller etisk övertygelse hindrar honom att fullgöra sin tjänstgöring enligt värnpliktslagen (452/50) befrias från tjänstgöringen under fredstid och förordnas att fullgöra civiltjänst enligt vad som stadgas i denna lag.

Civiltjänsten består av arbete som är nyttigt för samhället. I civiltjänsten ingår utbildning som syftar till att utgöra grund för fullgörande av arbetstjänst och att stödja allmän medborgarfostran.

Arbetstjänsten fullgörs närmast inom social- eller hälsovårdsområdet, undervisnings- eller kulturområdet eller i uppgifter som hör till miljövården eller räddningsbranschen.

Tjänstgöringstiden i civiltjänst är 395 dagar.

Civiltjänsten leds och övervakas av arbetsministeriet.

Civiltjänstcentralen är underställd arbetsministeriet och har i myndighetsställning hand om verkställandet av civiltjänsten och tillsynen över de civiltjänstepliktiga. Antalet centraler kan vara en eller flera. (17.12.1993/1271)

Finns det mera än en central bestäms centralernas behörighet så som stadgas genom förordning. (17.12.1993/1271)

Tjänstgöringsställen är civiltjänstcentralerna och civiltjänstinrättningarna.

Statsrådet kan vid behov årligen fastställa det minimiantal civiltjänstgörare som skall placeras inom olika ministeriers förvaltningsområden.

En värnpliktig kan ansöka om civiltjänst före, under eller efter tjänstgöring enligt värnpliktslagen. Ansökan får inte göras före uppbådet. (21.12.2000/1248)

Ansökan om civiltjänst skall lämnas till uppbådsnämnden vid uppbådet samt till kommendören för truppförbandet, om den värnpliktige är i tjänst, och i övriga fall efter uppbådet till civiltjänstcentralen eller militärlänsstaben. Till ansökan, vars blankettformulär fastställs av arbetsministeriet, skall fogas en försäkran om att allvarliga samvetsskäl som grundar sig på övertygelse och som avses i 1 § föreligger. (17.12.1993/1271)

Ansökningar skall behandlas utan dröjsmål. Uppbådsnämnden eller militärlänsstaben skall godkänna ansökan, om den uppfyller villkoren enligt 6 §. Kommendören för truppförbandet skall sända de ansökningar som han har fått till militärlänsstaben för godkännande. (17.12.1993/1271)

Sökanden är efter att ansökan har godkänts civiltjänstepliktig och befriad från tjänstgöring enligt värnpliktslagen.

Uppbådsnämnden eller militärlänsstaben skall utan dröjsmål meddela civiltjänstcentralen att ansökan om civiltjänst har godkänts. (17.12.1993/1271)

Den civiltjänstepliktiges modersmål skall beaktas när tjänstgöringsstället bestäms. Finskspråkiga och svenskspråkiga civiltjänstepliktiga har rätt att fullgöra civiltjänsten på sitt modersmål. (19.5.2000/439)

En civiltjänstepliktig får inte förordnas att fullgöra civiltjänst hos sin arbetsgivare. Detsamma gäller ett tjänstgöringsställe till vilket den tjänstepliktige har fast anknytning på grund av studier eller ett tidigare tjänste- eller arbetsförhållande eller av någon annan orsak. (19.5.2000/439)

Civiltjänstcentralen förordnar den tjänstepliktige till civiltjänst och bestämmer vid vilken civiltjänstinrättning han skall fullgöra sin arbetstjänst. Centralen beslutar på ansökan av civiltjänstgöraren eller civiltjänstinrättningen även om förflyttning till en annan inrättning under tiden för arbetstjänsten.

Om tillsynen över de civiltjänstepliktiga gäller dessutom vad som i 8 a kap. värnpliktslagen bestäms om tillsynen över värnpliktiga. (21.12.2000/1248)

Civiltjänstcentralen skall bevisligen och i god tid före tjänstgöringen förordna den civiltjänstepliktige att inleda civiltjänst.

Den som på grund av laga förfall inte har infunnit sig för civiltjänst inom utsatt tid skall inleda sin tjänstgöring genast efter att han inte längre är förhindrad, om inte centralen har bestämt att han skall inträda i civiltjänst vid någon annan tidpunkt.

Om inte något annat följer av 10 § 1 mom. och 12 §, skall den civiltjänstepliktige förordnas att inleda sin tjänstgöring under det år då ansökan som avses i 6 § har godkänts eller under de två följande åren.

Civiltjänstcentralen kan med stöd av ett utlåtande från en läkare som centralen har utsett befria en tjänstepliktig från civiltjänst helt och hållet eller för viss tid, om han inte har kroppsliga eller själsliga förutsättningar att fullgöra civiltjänst eller om han på grund av kroppsskada eller sjukdom inte kan fullgöra sådan. (17.12.1993/1271)

Civiltjänstcentralen bestämmer om ny läkarundersökning av dem som befriats för viss tid. (17.12.1993/1271)

Om civiltjänstepliktigas tjänsteduglighet och undersökning av den gäller dessutom i tillämpliga delar vad som stadgas om värnpliktigas tjänsteduglighet.

Civiltjänstcentralen kan på ansökan helt eller delvis befria en civiltjänstepliktig finsk medborgare från civiltjänst, om han har haft eller utöver sitt finska medborgarskap har medborgarskap i någon annan stat och om han fullgjort tjänstgöring som motsvarar civiltjänst eller värnplikt i någon annan stat. (17.12.1993/1271)

Civiltjänstcentralen kan av särskilda skäl på ansökan befria en civiltjänstepliktig finsk medborgare som även har medborgarskap i någon annan stat från civiltjänst, om hans egentliga bo och hemvist inte är i Finland och om han inte har någon faktisk anknytning till Finland. (17.12.1993/1271)

Om en finsk medborgare även har danskt, norskt eller svenskt medborgarskap, gäller beträffande hans civiltjänsteplikt dessutom vad Finland har avtalat med Danmark, Norge och Sverige.

Civiltjänstcentralen kan bevilja uppskov med fullgörande av civiltjänst för högst tre år i sänder, om uppskovet skall anses vara synnerligen behövligt på grund av utbildning för yrke, bedrivande av studier eller ordnande av ekonomiska förhållanden eller av andra jämförbara särskilda personliga skäl. Den som är riksdagsman skall beviljas uppskov för skötseln av detta uppdrag. Uppskov får inte beviljas för längre tid än till utgången av det kalenderår under vilket den tjänstepliktige fyller 28 år. Ansökan om uppskov skall behandlas i brådskande ordning.

Uppskov kan även sökas medan civiltjänsten pågår.

En ansökan om befrielse eller uppskov utgör inte lagligt hinder för en civiltjänstepliktig att infinna sig för tjänstgöring.

Civiltjänstcentralen skall bestämma att den civiltjänstepliktige skall inleda sin tjänstgöring så snart som möjligt efter att uppskovet har upphört, och den som befriats från tjänstgöring för viss tid så snart som möjligt efter att han förmår fullgöra tjänstgöring.

En civiltjänstgörare har rätt till 20 dagars personlig permission utan särskild motivering och till sex dagars faderskapsledighet i samband med ett eget barns födelse. Om en civiltjänstgörare har utmärkt sig särskilt under sin tjänstgöringstid, kan han beviljas högst 30 dagars duglighetspermission. En sådan permission räknas in i tjänstgöringstiden. (30.12.1998/1222)

En civiltjänstgörare kan av vägande personliga skäl beviljas permission för högst sex månader. Denna tid räknas inte som tjänstgöringstid. (27.5.1992/456)

Beslut om permission fattas av tjänstgöringsstället.

Civiltjänsten skall fullgöras

Som sammanslutning enligt 1 mom. 4 punkten anses dock inte i partiregistret antecknade partier eller sammanslutningar som driver arbetstagar- eller arbetsgivarintressen, inte heller sammanslutningar vilkas huvudsakliga syfte är att skaffa sammanslutningen eller dem som deltar i dess verksamhet vinst eller annan omedelbar ekonomisk fördel.

Endast statliga eller kommunala myndigheter eller kommunalförbundsmyndigheter kan vara civiltjänstcentraler.

Arbetsministeriet skall innan det godkänner en ansökan från en sådan sammanslutning som avses i 15 § 1 mom. 4 punkten begära utlåtande om saken av delegationen för civiltjänstärenden och försvarsministeriet.

Civiltjänstcentralen och tjänstgöringsstället skall skriftligen avtala med arbetsministeriet om ordnande av civiltjänst. Avtalet skall innehålla uppgift om vem som enligt 19 § på tjänstgöringsstället ansvarar för ärenden som gäller civiltjänst.

Chefen för civiltjänstcentralen och den personal som handlägger civiltjänstärenden handlar i dessa uppgifter under tjänsteansvar.

Civiltjänsten skall fullgöras i Finland, med undantag av eventuella kortare kommenderingsresor utomlands.

Tjänstgöringen skall ordnas så att tjänsteuppgifterna inte strider mot civiltjänstgörarens övertygelse.

Civiltjänsten får inte ordnas så att civiltjänstgöraren diskrimineras på grund av ras, härkomst, språk, religion, politisk eller annan åsikt eller av någon annan jämförbar orsak.

Chefen för tjänstgöringsstället eller den som har utsetts att ansvara för civiltjänsteärenden skall under tjänstemannaansvar bestämma tjänsteuppgifterna, ordna den inskolning som hör till arbetstjänsten och utöva tilsyn över civiltjänstgörarna samt upprätthålla disciplin.

20 § har upphävts genom L 21.12.2000/1248 .

En civiltjänstgörare är skyldig att utföra sina tjänsteuppgifter samvetsgrant samt att iaktta vad arbetsministeriet, civiltjänstcentralen och tjänstgöringsstället bestämmer för att civiltjänsten skall kunna ordnas och fullgöras.

En civiltjänstgörare skall iaktta den arbetstid som tjänstgöringsstället bestämmer. Den ordinarie arbetstiden får inte överstiga 40 timmar per vecka.

På civiltjänstgörarnas säkerhet i arbete tillämpas arbetarskyddslagen (738/2002) och lagen om företagshälsovård (1383/2001) . (23.8.2002/745)

Civiltjänstgörarna har rätt till tillräcklig fritid för vila och rekreation.

Tjänstgöringsstället skall se till att en civiltjänstgörare blir hemförlovad när

Om inte något annat följer av 1 mom. 1-8 punkten, upphör civiltjänsten vid utgången av det år då den tjänstepliktige fyller 30 år.

Civiltjänstgörarna har rätt till fri inkvartering, kost, specialbeklädnad och specialutrustning som tjänstgöringsuppgifterna förutsätter samt till hälsovård liksom även till dagspenning och fria resor.

Tjänstgöringsstället svarar under tjänstgöringstiden för det uppehälle och den dagspenning för civiltjänstgörarna som avses i 1 mom. Tjänstgöringsstället får inte betala lön eller arvode till civiltjänstgörare under tjänstgöringstiden.

Om kost inte kan ordnas, skall tjänstgöringsstället betala civiltjänstgöraren kostpenning, som bestäms på samma sätt som den kostpenning som betalas för beväringars kommenderingsresor. Kostpenning betalas inte för de hela dygn som civiltjänstgöraren är olovligen frånvarande från tjänstgöringen.

Civiltjänstgörare kan utnyttja försvarsmaktens beklädnad enligt vad som avtalas mellan arbetsministeriet och huvudstaben.

Tjänstgöringsstället betalar civiltjänstgörarna en dagspenning som bestäms enligt den dagspenning som betalas för tjänstgöring enligt värnpliktslagen.

Dagspenning betalas inte för de perioder som en tjänstepliktig är

På en civiltjänstgörare tillämpas vad som bestäms om värnpliktigas ekonomiska och sociala förmåner i någon annan lag eller förordning, om inte något annat föreskrivs i denna lag.

Tjänstgöringsställena ordnar kostnadsfri hälsovård för civiltjänstgörarna.

Civiltjänstgörarna skall genomgå hälsokontroll inom 14 dagar efter att tjänstgöringen inletts. En civiltjänstgörare har rätt att annars när han så önskar få genomgå läkarundersökning och vid behov få den vård som läkaren föreskriver.

På ersättandet av kostnaderna för hälsovården tillämpas vad som bestäms i förordningen om hälsovården inom försvarsmakten (371/1987) .

Till den som fullgör kompletterande tjänstgöring betalas utöver dagspenning enligt 23 b § lön för kompletterande tjänstgöring, vilken bestäms enligt manskapets reservistlön, som betalas för tjänstgöringstiden till värnpliktiga som är inkallade till reservens repetitionsövningar.

Tjänstgöringsstället svarar för kostnaderna för de kommenderingsresor som det har förordnat samt vid behov för kostnaderna för civiltjänstgörarens dagliga resor mellan det inkvarteringsställe som tjänstgöringsstället har anvisat honom och tjänstgöringsstället. Om tjänstgöringsstället inte har ordnat inkvartering för en civiltjänstgörare under hans kommenderingsresa, betalas till honom en inkvarteringspenning som bestäms på samma sätt som motsvarande ersättning för värnpliktigas kommenderingsresor.

En civiltjänstgörare har rätt till fri resa till tjänstgöringsstället och till fri återresa efter tjänstgöringens slut samt till fri resa när han flyttar från ett tjänstgöringsställe till ett annat. För dessa resor betalas kostpenning enligt 23 a § 3 mom. av arbetsministeriets anslag.

En civiltjänstgörare har rätt att av arbetsministeriets anslag få fri tur- och returresa under veckoledighet eller permission i Finland samt även vid resa till en annan stat, där han har sitt egentliga bo och hemvist. Genom förordning av arbetsministeriet bestäms antalet fria resor med beaktande av antalet fria resor för beväringar.

I stället för fri resa kan en civiltjänstgörare få ersättning för resekostnaderna enligt vad som bestäms särskilt genom förordning av arbetsministeriet.

Arbetsministeriet betalar enligt avtal de övriga kostnader som civiltjänstcentralerna åsamkas av verksamhet enligt civiltjänstlagen och civiltjänstförordningen (1725/1991) . På köp av tjänster från centralerna tillämpas inte upphandlingsförordningen för staten (1416/1993) .

Av arbetsministeriets anslag kan på ansökan betalas ersättning för exeptionella och oförutsedda kostnader som föranleds av ordnandet av civiltjänsten, om dessa kan anses oskäliga i förhållande till civiltjänstinrättningens resurser.

Om en civiltjänstgörare handlar i strid med sin civiltjänsteplikt eller försummar den, kan han som disciplinstraff enligt vad som närmare stadgas genom förordning

En civiltjänstgörare kan åläggas arbete utöver den ordinarie arbetstiden högst fyra timmar om dagen under högst fem dagar och fråntas dagspenningen för högst 30 dagar. För en och samma förseelse får disciplinstraff påföras endast i en straffart.

Disciplinstraff påförs av den som avses i 19 § efter att han har hört civiltjänstgöraren.

Ett disciplinstraff skall stå i rättvist förhållande till tjänstgöringsförseelsen. Prövningen av straffet skall ske med beaktande av de grunder som enligt strafflagen påverkar straffmätningen och de omständigheter under vilka förseelsen har begåtts samt civiltjänstgörarens tidigare tjänstgöring och uppförande.

Disciplinstraff behöver inte påföras eller också kan endast muntlig anmärkning ges i ärendet, om tjänstgöringsförseelsen har berott på ouppmärksamhet, tanklöshet eller okunnighet som med beaktande av omständigheterna är ursäktlig eller om förseelsen i övrigt skall anses vara ringa.

Om sökande av ändring i disciplinstraff stadgas i 9 kap.

Om en civiltjänstepliktig underlåter att infinna sig för tjänstgöring eller avslutar den, skall tjänstgöringsstället utan obefogat dröjsmål hos polisen på förläggningsorten be om handräckning för efterspaning av honom och för förpassande av honom till tjänstgöring. Polisen skall vid behov vidta åtgärder för efterlysning av civiltjänstepliktiga som inte har kunnat anträffas.

Polisen skall utan dröjsmål förpassa en civiltjänstepliktig till tjänstgöringsstället, om han inte skriftligen vägrar fullgöra civiltjänst eller om han inte har laga förfall för sin frånvaro. Polisen skall tillställa tjänstgöringsstället anmälan om vägran att fullgöra civiltjänst eller en utredning om laga förfall.

Om en civiltjänstepliktig låter bli att infinna sig i civiltjänst, slutar tjänstgöra eller skriftligen meddelar att han vägrar att fullgöra civiltjänst, skall han för civiltjänstgöringsbrott dömas till fängelse för en tid som motsvarar hälften av hans återstående tjänstgöringstid. Fängelsestraffet utdöms i hela dagar. Till fängelse kan dömas för kortare tid än den minimitid som stadgas i 2 kap. 2 § 1 mom. strafflagen.

För civiltjänstgöringsbrott döms även en civiltjänstgörare som trots ådömt disciplinstraff fortfarande försummar sin tjänsteplikt på ett väsentligt sätt. Till straff för civiltjänstgöringsbrott får dömas endast en gång.

Allmän åklagare får inte väcka åtal för civiltjänstgöringsbrott, om polisanmälan inte har gjorts enligt 35 §.

Vad gäller civiltjänstgöringsbrott skall iakttas vad som stadgas om rättegång i brottmål samt om fängelsestraff och verkställighet därav, om inte något annat stadgas i denna lag.

Fängelsestraff för tjänstgöringsbrott får inte förklaras villkorligt, och i stället för fängelsestraff får samhällstjänst inte dömas ut. Den som avtjänar fängelsestraff för civiltjänstgöringsbrott får friges villkorligt endast under de förutsättningar som anges i 29 §.

För civiltjänstgöringsbrott och andra brott får inte bestämmas ett gemensamt fängelsestraff, och fängelsestraff för civiltjänstgöringsbrott får varken sammanläggas eller sammanräknas med straff för ett annat brott. Om ett fängelsestraff eller förvandlingsstraff för böter som har dömts ut för något annat brott skall verkställas samtidigt med straffet för civiltjänstgöringsbrottet, verkställs straffet för det andra brottet före fängelsestraffet för civiltjänstgöringsbrottet.

Fängelsestraff för civiltjänstgöringsbrott antecknas inte i straffregistret, och straffet får inte senare beaktas som straffskärpningsgrund.

Den som avtjänar fängelsestraff för civiltjänstgöringsbrott kan friges villkorligt, om han anmäler att han är villig att på behörigt sätt slutföra och kan slutföra den återstående civiltjänsten på tjänstgöringsstället.

Prövotiden för en villkorligt frigiven civiltjänstgörare är den återstående tjänstgöringstiden. Civiltjänstcentralen bestämmer den återstående tjänstgöringstiden sedan den av fängelsedirektören fått uppgifter om det avtjänade straffet. Han skall inte ställas under övervakning, om det inte finns särskilda skäl. Den villkorliga friheten kan förklaras förverkad, om civiltjänstgöraren gör sig skyldig till civiltjänstgöringsbrott. (17.12.1993/1271)

Den som har förverkat sin villkorliga frihet enligt 30 § får inte på nytt friges villkorligt.

Om en villkorligt frigiven civiltjänstgörare gör sig skyldig till civiltjänstgöringsbrott, döms han inte till straff enligt 26 §, utan förverkar i stället sin villkorliga frihet.

Av domen skall framgå hur långt fängelsestraff som ytterligare skall avtjänas med beaktande av tidigare avtjänat straff och fullgjord civiltjänst. Härvid motsvarar två dagar i civiltjänst en dag i fängelse.

Den återstående tjänstgöringstiden för den som är villkorligt frigiven räknas så att en dag i straffanstalt motsvarar två dagar i civiltjänst.

Fängelsestraff för civiltjänstgöringsbrott förfaller, om verkställigheten av straffet inte har inletts inom fem år från den dag då den lagakraftvunna domen gavs eller, om verkställigheten har avbrutits, från dagen för avbrottet.

Ett fängelsestraff förfaller också, om den villkorligt frigivne har varit i civiltjänst under den återstående tjänstgöringstiden eller om han har befriats från tjänstgöring av hälsoskäl.

När den som har dömts för civiltjänstgöringsbrott har avtjänat hela fängelsestraffet eller när fängelsestraffet har förfallit upphör hans civiltjänsteplikt.

Åtal för civiltjänstgöringsbrott väcks av allmän åklagare. Åtalet kan prövas vid den allmänna underrätten på den civiltjänstepliktiges hemort eller på tjänstgöringsställets förläggningsort.

Polisanmälan om civiltjänstgöringsbrott görs av civiltjänstcentralen eller tjänstgöringsstället hos polisen på den civiltjänstepliktiges hemort eller tjänstgöringsställets förläggningsort. (17.12.1993/1271)

En civiltjänstgörare om vilken polisanmälan har gjorts skall omedelbart hemförlovas.

Döms en civiltjänstepliktig, om vilken har gjorts anmälan om civiltjänstgöringsbrott, inte till fängelsestraff, skall civiltjänstcentralen på nytt förordna den tjänstepliktige till tjänstgöring. Den tid under vilken den tjänstepliktige på grund av undersökningar har berövats sin frihet räknas härvid till hans tjänstgöringstid så att en dags frihetsberövande motsvarar två dagar i civiltjänst.

En värnpliktig som efter fullgjord beväringstjänst gör en sådan ansökan som avses i 6 § kan med stöd av denna lag förordnas till kompletterande tjänstgöring.

En värnpliktig som gör en ansökan enligt 6 § efter att han har inkallats till repetitionsövningar eller under dessa skall i första hand förordnas till kompletterande tjänstgöring inom 18 månader från det ansökan gjordes. Om verkställigheten av kompletterande tjänstgöring så kräver, kan sökanden förordnas till kompletterande tjänstgöring även efter nämnda tid om 18 månader, dock senast innan skyldigheten till kompletterande tjänstgöring upphör enligt 44 § 3 mom. (30.12.1998/1222)

Den kompletterande tjänstgöringen är högst 40 dagar.

Tjänstgöringsställena ordnar kompletterande tjänstgöring i form av civiltjänsteutbildning och praktiska arbetsövningar.

Civiltjänstcentralen kan bevilja den som är skyldig att fullgöra kompletterande tjänstgöring uppskov med tjänstgöringen. Uppskov kan beviljas sådana tjänstepliktiga för vilka uppskov är synnerligen behövligt på grund av familjeförhållanden eller ekonomiska förhållanden eller på grund av orsaker i anknytning till yrkesutövning eller näringsidkande. Uppskov kan även beviljas sådana tjänstepliktiga som utbildar sig för befattning eller yrke eller som studerar och vars utveckling skulle lida kännbart utan uppskov. Uppskov kan dessutom beviljas av särskilda skäl, om den tjänstepliktiges deltagande i tjänstgöringen skulle åsamka hans arbetsgivare väsentlig olägenhet eller skada.

Tjänstgöringsstället kan bevilja den som fullgör kompletterande tjänstgöring permission endast av vägande personliga skäl.

Utan hinder av 20 § 1 mom. har den som fullgör kompletterande tjänstgöring rätt till lön för denna enligt vad som stadgas genom förordning.

Vad som i 20 § 2 mom. stadgas om förlust av dagspenning gäller på motsvarande sätt även lön för kompletterande tjänstgöring.

Om den som är skyldig att fullgöra kompletterande tjänstgöring inte deltar i tjänstgöring som han har förordnats att fullgöra, skall han dömas till böter för kompletteringstjänstgöringsförseelse .

I fråga om kompletterande tjänstgöring iakttas i tillämpliga delar 1 och 4–7 §, 9 § 1 och 2 mom., 10, 11, 13 och 15–19 §, 21–22 §, 23 § 1 mom., 4 a kap., 24 och 25 §, 26 § 3 mom. samt 34 och 35 §. (21.12.2000/1248)

Vad som i 8-10 kap. stadgas om civiltjänstepliktiga gäller även dem som är skyldiga att fullgöra kompletterande tjänstgöring, om inte något annat stadgas särskilt.

Skyldigheten till kompletterande tjänstgöring upphör vid utgången av det år då den tjänstepliktige fyller 50 år.

Civiltjänstcentralen för ett register över sina underlydande civiltjänstepliktiga och sådana centralen underlydande personer som är skyldiga att fullgöra kompletterande tjänstgöring. Registret innehåller de uppgifter som behövs för tillsynen över dem och ordnandet av deras tjänstgöring. (17.12.1993/1271)

I registret antecknas följande uppgifter om den tjänstepliktige:

Till registret över civiltjänstgörare fogas i manuell form de handlingar som gäller fullgörandet av tjänsteplikten och som består av

I civiltjänstcentralens register kan dessutom ingå sådana uppgifter om den civiltjänstepliktiges övertygelse, familjeförhållanden samt sociala och ekonomiska situation som är nödvändiga för att begynnelsetidpunkten för den civiltjänstepliktiges tjänstgöring och civiltjänstinrättningen skall kunna bestämmas. (17.12.1993/1271)

Om en civiltjänstcentral upphör med sin verksamhet skall registret över civiltjänstgörare överlåtas till arbetsministeriet som kan överlåta registret till en ny civiltjänstcentral. (17.12.1993/1271)

En värnpliktig skall i sin ansökan enligt 6 § ange de uppgifter som nämns i 45 § 2 mom. 1–5 punkten samt önskemål om fullgörandet av tjänstgöringen. Militärlänsstaben skall i det meddelande om nya civiltjänstepliktiga som avses i 7 § 3 mom. tillställa civiltjänstcentralen en kopia av den tjänstepliktiges ansökan, uppgift om hans tjänsteduglighet och de uppgifter som påverkar hans tjänstgöringstid. På motsvarande sätt sänder centralen till militärlänsstaben de uppgifter som avses i 45 § 2 mom. 1–7 punkten i fråga om dem som övergår till beväringstjänst.

Uppgifterna om en civiltjänstepliktig skall avföras ur registret senast vid utgången av det år då han fyller 50 år. Personkortet och läkarundersökningskortet, vilka bevaras enligt vad som stadgas genom förordning, överlåts härvid till militärlänsstaben.

Registerföringen vid civiltjänstcentralen medför ingen ändring i vad som stadgas om registerföring vid militärlänsstaberna.

På det personkort som nämns i 45 § 3 mom. 5 punkten och för vilket formuläret fastställs av arbetsministeriet antecknas följande i fråga om civiltjänstgöraren:

Läkaren vid tjänstgöringsstället antecknar på läkarundersökningskortet de uppgifter om civiltjänstgörarens hälsotillstånd som behövs för fullgörandet av tjänstgöringen. Formuläret för detta kort fastställs av arbetsministeriet.

Civiltjänstcentralen antecknar på personkortet de uppgifter om den civiltjänstepliktige som nämns i 1 mom. 1–5 punkten. Tjänstgöringsstället skall se till att de uppgifter som nämns i 6 och 7 punkten antecknas på personkortet. När en civiltjänstgörare byter tjänstgöringsställe skall personkortet och läkarundersökningskortet sändas till det nya tjänstgöringsstället. Korten sänds till centralen efter att civiltjänstgöraren har hemförlovats. (17.12.1993/1271)

Ett tjänstgöringsställe skall föra register över civiltjänstgörare i dess tjänst. I registret skall utöver uppgifterna på personkortet och läkarundersökningskortet och de uppgifter som enligt 47 § finns på dem antecknas även andra uppgifter som behövs för ordnande och fullgörande av tjänstgöringen. Registret kan innehålla uppgifter om civiltjänstgörarens hälsotillstånd med tanke på fullgörande av tjänstgöringen och uppgifter om disciplin samt polisanmälan som gäller civiltjänstgöringsbrott och kompletteringstjänstgöringsförseelser.

2 mom. har upphävts genom L 17.12.1993/1271

Civiltjänstcentralen har utöver vad som stadgas ovan rätt att om en tjänstepliktig som underlyder centralen (17.12.1993/1271)

Tjänstgöringsstället har rätt att, oberoende av stadgandena om tystnadsplikt, av läkare få utlåtande om en civiltjänstgörares hälsotillstånd i den utsträckning detta är av betydelse för utredande av hans tjänsteduglighet.

Om offentligheten i fråga om de handlingar och register som innehåller personuppgifter om civiltjänstepliktiga och som avses i denna lag stadgas nedan.

De som fullgör uppgifter vid arbetsministeriet, en civiltjänstcentral eller ett tjänstgöringsställe får inte, om inte något annat följer av 51 §, utan den tjänstepliktiges samtycke röja uppgifter som beskriver den tjänstepliktiges hälsotillstånd, ekonomiska eller sociala situation eller övertygelse eller andra uppgifter som gäller den tjänstepliktiges personliga förhållanden. (17.12.1993/1271)

Personuppgifter som avses i detta kapitel får ges eller lämnas ut till

Arbetsministeriet kan av särskilda skäl på ansökan ge tillstånd till utlämnande av uppgifter för vetenskaplig forskning eller statistikföring eller för andra godtagbara ändamål, om utlämnandet uppfyller kraven enligt 19 § 1 mom. 3 punkten personregisterlagen (471/87) .

På utgivande och utlämnande av personuppgifter tillämpas inte vad lagen om allmänna handlingars offentlighet stadgar om utlämnande av uppgifter eller om ett ministeriums rätt att ge tillstånd till röjande av uppgifter som skall hemlighållas.

Om sökande av ändring i ett beslut av uppbådsnämnden eller militärlänsstaben om en ansökan som avses i 7 § gäller vad värnpliktslagen stadgar om sökande av ändring i uppbådsnämndens eller militärlänsstabens beslut i ett värnpliktsärende.

Ändring i ett sådant beslut av civiltjänstcentralen som gäller en civiltjänstinrättning och som avses i 8 § kan sökas genom besvär hos den länsrätt inom vars domkrets centralen ligger. Besvärsskriften skall tillställas centralen inom sju dagar från den dag då civiltjänstgöraren delgavs beslutet. Centralen skall utan dröjsmål tillställa länsrätten besvärsskriften jämte handlingar samt sitt utlåtande i ärendet. Besvären skall behandlas i brådskande ordning. Besvär hindrar inte att beslut verkställs.

Om inte något annat stadgas i denna lag kan ändring i civiltjänstcentralens beslut sökas genom besvär hos den länsrätt inom vars domkrets centralen ligger. Besvärsskriften skall tillställas länsrätten inom 30 dagar från den dag då den civiltjänstepliktige delgavs beslutet. Besvär rörande beslut om uppskov eller befrielse utgör inte hinder för inledande av tjänstgöringen.

I förvaltningsdomstolens beslut får ändring sökas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen, om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. (2.9.2005/728)

En civiltjänstepliktig skall i sin ansökan om ändring i civiltjänstcentralens beslut ta in ett yrkande på hur beslutet borde ändras och grunderna för yrkandet. Till ansökan skall bifogas en kopia av civiltjänstcentralens beslut och en utredning för när beslutet delgavs.

En civiltjänstgörare som har påförts disciplinstraff får söka ändring i beslutet om straff genom besvär hos den förvaltningsdomstol till vars domkrets tjänstgöringsstället hör. (2.9.2005/728)

Besvärsskriften, som skall innehålla civiltjänstgörarens yrkanden och grunderna för dem, skall lämnas in till tjänstgöringsstället inom sju dagar från den dag då beslutet delgavs civiltjänstgöraren. Tjänstgöringsstället skall utan dröjsmål tillställa besvärsmyndigheten besvärsskriften och de handlingar som har fogats till den samt sitt utlåtande. Besvären skall behandlas i brådskande ordning.

Ett disciplinstraff får inte verkställas förrän beslutet har vunnit laga kraft. Om besvär över beslutet har anförts hos länsrätten, får straffet dock verkställas sedan länsrätten har meddelat sitt beslut med anledning av besvären. Ett disciplinstraff kan dock verkställas omedelbart, om verkställighet inte annars är möjlig under civiltjänstgörarens återstående tjänstgöringstid.

I förvaltningsdomstolens beslut får ändring sökas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen, om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. (2.9.2005/728)

Om en civiltjänstcentral eller ett tjänstgöringsställe har vägrat lämna ut uppgifter ur sitt register över civiltjänstgörare, kan den som bett om uppgifterna söka ändring i beslutet genom besvär hos förvaltningsdomstolen enligt vad som bestäms i förvaltningsprocesslagen (586/1996) .

57 § har upphävts genom L 17.12.1993/1271 .

Utöver vad som bestäms i 53–56 § skall förvaltningsprocesslagen tillämpas på ändringssökande.

Om en civiltjänstepliktig önskar fullgöra tjänst enligt värnpliktslagen, skall han ansöka om detta skriftligen hos civiltjänstcentralen. Ansökan skall godkännas utan dröjsmål, om det framgår av ansökan att den övertygelse som avses i 1 § inte längre hindrar den civiltjänstepliktige att fullgöra tjänst enligt värnpliktslagen och om den civiltjänstepliktige inte tidigare på grundval av en motsvarande ansökan har förordnats att övergå från civiltjänst till tjänst enligt värnpliktslagen. Ansökan får inte göras efter att civiltjänsten har inletts och inte efter utgången av det år då den civiltjänstepliktige har fyllt 28 år. (30.12.1998/1222)

Om ansökan enligt 1 mom. har gjorts efter att den civiltjänstepliktige har förordnats till civiltjänst, skall förordnandet återkallas. Förordnande till civiltjänst skall dock följas tills något annat beslutas med stöd av ansökan.

Civiltjänstcentralen skall utan dröjsmål underrätta militärlänsstaben om att ansökan har godkänts. (17.12.1993/1271)

60 § har upphävts genom L 11.12.1992/1264 .

Civiltjänstcentralen fastställer den återstående civiltjänstgöringstiden vid övergång från beväringstjänst till civiltjänst. Härvid avdras från den totala tjänstgöringstiden enligt civiltjänstlagen ett uppåt avrundat tal som fås då antalet redan fullgjorda beväringstjänstdagar multipliceras med ett relationstal som räknas ut genom att tjänstgöringstiden enligt civiltjänstlagen divideras med den tjänstetid som för honom bestämts enligt värnpliktslagen.

Vad som stadgas i denna paragraf gäller inte den som är skyldig att fullgöra kompletterande tjänstgöring.

De dygn en civiltjänstepliktig är olovligt frånvarande från civiltjänst räknas inte med i tjänstgöringstiden.

Polisen skall på begäran av tjänstgöringsstället se till att en civiltjänstgörare som utan laga förfall är frånvarande från tjänst infinner sig på tjänstgöringsstället, om han inte skriftligen meddelar polisen eller tjänstgöringsstället att han vägrar tjänstgöra.

När ett förvaltningsärende enligt denna lag behandlas skall lagen om förvaltningsförfarande (598/82) iakttas även då ärendet behandlas av ett tjänstgöringsställe vid vilket lagen om förvaltningsförfarande i övrigt inte skall iakttas.

På köp av tjänster hos civiltjänstcentralen tillämpas inte lagen om offentlig upphandling (1505/92) .

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

Arbetsministeriet kan vid behov meddela civiltjänstcentralen, tjänstgöringsställena och de civiltjänstepliktiga föreskrifter om ordnande och fullgörande av civiltjänst. (17.12.1993/1271)

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

Genom denna lag upphävs

Tjänstgöringstiden för dem som har förordnats till civiltjänst före den 1 januari 1987 är 360 dagar.

Denna lag tillämpas även på de civiltjänstgörare som inlett sin tjänstgöring innan lagen trätt i kraft.

En civiltjänstgörare som fullgjort civiltjänst i minst 395 dagar befrias från tjänstgöring när denna lag träder i kraft, och hans civiltjänsteplikt anses ha upphört.

En före ikraftträdandet gjord ansökan om tjänstgöring som ersätter repetitionsövningar gäller också sedan denna lag trätt i kraft, och den som har gjort ansökan kan förordnas till kompletterande tjänstgöring så som stadgas i 37 § 1 mom.

Vad denna lag stadgar om civiltjänstgöringsbrott och kompletteringstjänstgöringsförseelse samt verkställigheten av straff för dessa skall efter att lagen trätt i kraft tillämpas på den som med stöd av tidigare lag har dömts för undvikande av civiltjänst och civiltjänstepliktigs lydnadsbrott.

Den som innan denna lag trätt i kraft för undvikande av civiltjänst eller civiltjänstepliktigs lydnadsbrott har dömts till fängelsestraff som överstiger 197 dagar, skall befrias från avtjänandet av den del av fängelsestraffet som överstiger 197 dagar. Beslut om befrielse fattas av fängelsedirektören.

Det straff som den dömde delvis har befriats från med stöd av 1 mom. anses helt avtjänat.