179/1970

Föräldrar och vårdnadshavare skall uppfostra barn som hör till det ortodoxa kyrkosamfundet i den ortodoxa läran. (20.2.1998/134)

2 mom. har upphävts genom F 20.2.1998/134 . (20.2.1998/134)

Födda skall utan onödigt dröjsmål inom två månader efter födelsen genom det heliga dopets och smörjelsens sakrament upptagas i kyrkans gemenskap. (31.8.1978/672)

För övervakning av att barn föres till dopet, såsom i 1 § är stadgat, skall födelse ofördröjligen och senast två månader efter förlossningen anmälas antingen hos kyrkoherden i den församling som barnets moder tillhör, eller, om föräldrarna har överenskommit att barnet skall följa fadern, hos kyrkoherden i den församling som fadern tillhör eller ock hos vederbörande resepräst eller hos kyrkoherden i den till kyrkosamfundet hörande församling, inom vars område barnet har fötts. Anmälningsskyldigheten åligger barnets föräldrar eller, om dessa är döda eller har laga förfall, dem som var närvarande vid barnets födelse.

2 mom. har upphävts genom F 20.2.1998/134 . (20.2.1998/134)

3 § har upphävts genom F 20.2.1998/134 .

4 § har upphävts genom F 20.2.1998/134 .

Varje församling omfattar ett bestämt område, som fastställes av undervisningsministeriet.

Ortodoxa kyrkosamfundet, som utgör ett ärkebiskopsstift, indelas för handhavande av församlingarnas kyrkliga förvaltning i tre biskopsstift, Karelens stift, Helsingfors stift och Uleåborgs stift. Stiften är till sin kyrkliga ställning metropoilitstift.

Biskopssätet i Karelens stift är förlagt till Kuopio stad och biskopen har värdighet av ärkebiskop, varvid han i sin titel bär stiftets namn med tillägget "och hela Finlands".

Biskopssätet för Helsingfors stift är förlagt till Helsingfors stad och biskopen bär titeln "metropoliten av Helsingfors". (10.11.1972/745)

Biskopssätet för Uleåborgs stift är förlagt till Uleåborgs stad och biskopen bär titeln "metropoliten av Uleåborg". (7.9.1979/736)

Till Karelens stift hör: Idensalmi, Ilomants, Joensuu, Jyväskylä, Kuopio, Lieksa, Nurmes, Rautalampi, S:t Michels, Taipale och Varkaus församlingar, samt Valamo och Lintula kloster. (23.6.2004/595)

Till Helsingfors stift hör:

(14.12.1979/921)

Till Uleåborgs stift hör:

Kajana, Kiuruvesi, Lapplands, Uleåborgs och Vasa församlingar.

Stiftsindelningen må ändras på framställning av kyrkomötet.

När framställning göres om delning, ombildning eller indragning av församling eller om grundande av ny församling, skall kyrkostyrelsen, om den anser att framställningen förtjänar beaktas och sedan vederbörande församling eller församlingar har hörts i saken, hänskjuta framställningen till undervisningsministeriet för avgörande. Kyrkostyrelsen må även på eget initiativ göra sådan framställning.

Antalet övervakningsdistrikt och deras områden fastställes av undervisningsministeriet på framställning av kyrkostyrelsen.

Om inrättande, indragning eller ombildning av tjänst som präst, diakon eller kantor beslutar församlingsfullmäktige. Beslutet skall underställas kyrkostyrelsen.

Från församling må, då särskilda skäl det påkallar, avskiljas kapellförsamling med noggrant bestämt område och delvis självständig förvaltning. Dylik kapellförsamling handhar sina angelägenheter såsom i undervisningsministeriets beslut om församlingens grundande är närmare föreskrivet samt med iakttagande i tillämpliga delar av stadgandena i denna förordning.

Offentliga gudstjänster skall enligt kyrkans statuter förrättas på söndagar och andra helgdagar samt de andra dagar och på de tider då det är bestämt att gudstjänster skall hållas.

I förrättandet av offentlig gudstjänst skall såvitt möjligt samtliga medlemmar av församlingens prästerskap deltaga.

Offentlig gudstjänst skall hållas, utom i församlingens huvudkyrka, även i andra kyrkor och bönehus inom församlingens område samt vid behov också på andra lämpliga platser.

Präst skall meddela församlingsmedlemmarna kristlig undervisning, såväl i kyrkan som annorstädes i församlingen. Predikan skall ingå i gudstjänsten, åtminstone på söndagar och andra helgdagar. Prästerskapet skall dessutom i olika delar av församlingen hålla andaktsstunder, bibelförklaringar och andra sammankomster för andlig upplysning samt härvid efter omständigheterna utröna församlingsmedlemmarnas kristendomskunskap.

I alla församlingar skall hållas kristendomsskolor, till vilka kallas alla de som har fyllt femton år och i vilka dessa handledes i kunskapen om sin troslära och om det kyrkliga livet i enlighet med fastställd undervisningsplan.

Med beaktande av att kyrkligt ungdomsarbete och upplysningsverksamhet är från pedagogisk synpunkt viktiga, bör dessa i mån av möjlighet och i samarbete med kyrkosamfundets upplysningsorganisationer bedrivas inom församlingarna.

Vigsel till äktenskap förrättas i kyrka eller bönehus. Är kontrahenterna bosatta långt borta från dessa, må vigsel förrättas på annan lämplig plats.

I prövning av hinder mot äktenskap och i vigsel till äktenskap skall utöver vad därom bestäms i äktenskapslagen (234/1929) iakttas de föreskrifter som gäller i kyrkosamfundet. (16.7.1999/809)

Har makar, av vilka åtminstone den ena hör till ortodoxa kyrkan, ingått äktenskap i ett annat trossamfund eller genom borgerlig vigsel, skall äktenskapet helgas enligt ortodoxa kyrkans statuter, om makarna anhåller därom och det är tillåtet enligt kyrkans statuter.

Församlingens präst utför alla prästerliga förrättningar i sin egen församling. Om särskilt behov det påkallar eller om församlingens präst har förfall eller om församlingsmedlem eller medlem av främmande församling, som uppehåller sig i församlingen, särskilt anhåller därom, må prästerliga förrättningar utföras även av präst från annan församling, sedan han såvitt möjligt inhämtat samtycke därtill av kyrkoherden i församlingen.

När behovet det påkallar och de ekonomiska omständigheterna det tillåter skall en församling utom kyrkoherden, som är församlingens föreståndare, i sin tjänst ha en eller flera präster och diakoner.

Under de förutsättningar som angives i 20 § skall församling i sin tjänst ha två eller flera kantorer.

Till prästerskapets bistånd må under de förutsättningar som kyrkomötet närmare bestämmer i församlingarna invigas diakoner och präster, som icke fullständigt besitter sådan kompetens som erfordras för ordinarie tjänst, om de av eget intresse önskar medverka vid församlingens gudstjänster och i dess övriga verksamhet. Såsom delaktiga av prästämbetet tillhör de församlingens prästerskap med de rättigheter och inskränkningar som nämnes i 178 §, men de är icke självskrivna medlemmar av församlingens förvaltningsorgan. Då brist på präster råder, må dylik präst eller diakon, om han samtycker därtill, enligt kyrkostyrelsens prövning även förordnas att temporärt handha ordinarie präst- eller diakonstjänst.

Församling äger rätt att till prästerskapets bistånd för undervisnings- och upplysningsarbetet inrätta befattningar för extraordinarie präst, församlingslektor eller ungdomsledare, varvid reglementena för dessa befattningar godkännes av församlingen, som underställer dem kyrkostyrelsen för fastställelse. Val av dylik befattningshavare skall underställas stiftets biskop för fastställelse. (31.8.1978/672)

Kyrkoherde skall ansvara för att den gemensamma gudstjänsten, sakramenten och andra heliga ceremonier förrättas enligt kyrkans statuter, vårda sig om församlingens religiösa uppfostran, ha omsorg om de enskilda församlingsmedlemmarnas själavård, övervaka religionsundervisningen i skolorna samt upprätthålla kristlig ordning i församlingen.

Kyrkoherde skall enligt lag och församlingens beslut utöva tillsyn över förvaltning, användning och vård av kyrkans fasta och lösa egendom samt tillse att kyrk- eller bönehusvärd, församlingens ekonom och övriga personer, vilka församlingen anförtrott vården av penningmedel, rätt fullgör sina åligganden.

I församling, där flera än en prästtjänst finnes, skall prästerna fördela arbetet sinsemellan på sätt som godkänts av kyrkostyrelsen, dock så att församlingsmedlems rätt att för kyrklig förrättning anlita den präst han önskar ej kränkes och att ledningen av arbetet kvarstår hos kyrkoherden.

Kyrkoherde skall varje år tillsammans med församlingens övriga präster uppgöra en arbetsfördelningsbok. Yppar sig meningsskiljaktighet avgöres saken av kyrkostyrelsen. Är någon förhindrad att fullgöra sin skyldighet enligt fördelningen, skall kyrkoherden bestämma, hur härvid skall förfaras.

3 mom. har upphävts genom F 20.2.1998/134 . (20.2.1998/134)

Präst skall fullgöra sina åligganden med den omsorg saken kräver och må icke göra sig skyldig till dröjsmål i brådskande fall.

Prästerna i församlingen skall deltaga i det diakoniarbete som bedrives i församlingen och avser att ge nödlidande andlig och materiell hjälp. I detta syfte godkänner församlingsrådet ett reglemente, som skall underställas kyrkostyrelsen för prövning och fastställelse.

Kyrkoherde skall årligen för församlingsfullmäktige uppgöra förslag till berättelse som skall avges till kyrkostyrelsen om församlingens tillstånd samt om det själavårds-, uppfostrings- och undervisningsarbete som utförts i församlingen.

29 § har upphävts genom F 16.7.1999/809 .

I kyrkoherdeämbetets kansli förvaras dessutom handlingar och kartor rörande prästerskapets boställen samt kyrkans eller församlingens fasta egendom, byggnadsritningar, konceptböckerna till församlingsstämmornas, församlingsfullmäktiges och församlingsrådets protokoll och andra församlingen gemensamt tillhöriga handlingar, vilka samtliga skall vara i behörigt skick.

31 § har upphävts genom F 16.7.1999/809 .

Om kyrkoherden är jävig att utfärda intyg ur kyrkböckerna eller annan handling, skall han underteckna handlingen, varefter en ojävig person skall bestyrka att handlingen överensstämmer med det material på grundval av vilket den utfärdas.

En präst, diakon eller kantor som står i tjänsteförhållande till församlingen har också rätt att med kyrkoherdens samtycke utfärda intyg ur kyrkböckerna och ur de handlingar som hör till dem. Intygen kan utfärdas också av en annan av kyrkostyrelsen förordnad person, som är förtrogen med registeruppgifter.

Diakon biträder präst vid förrättande av gudstjänst och sakrament, i predikoämbetet och diakoniarbetet samt vid skötseln av kyrkoherdeämbetets kansli.

Kantor förrättar vid gudstjänsterna de åligganden som på honom ankommer samt leder och undervisar i kyrkosång i församlingen, deltager enligt kyrkoherdens anvisningar i mån av möjlighet i församlingens ungdoms- och upplysningsarbete, deltager i skötseln av kyrkoherdeämbetets kansli och utför övriga göromål, som enligt fastställt reglemente är honom ålagda.

Diakonerna biträder prästerna vid undervisningen av församlingsmedlemmarna i kristendomsskolorna, leder klubbar för växande ungdom och andra ungdomsklubbar, håller andaktsstunder samt biträder prästerna även i det övriga församlingsarbetet.

Om diakonernas och kantorernas åligganden bestäms närmare i ett reglemente, som församlingsfullmäktige godkänner och kyrkostyrelsen fastställer.

Då en präst-, en diakon- eller en kantorstjänst har blivit ledig i en församling förklarar stiftets biskop tjänsten ledig att ansökas. Meddelande om att tjänsten är ledig att sökas skall offentliggöras genom cirkulär som skickas till kyrkoherdeämbetena och vid behov på något annat lämpligt sätt.

Ansökningstiden är 30 dagar. I meddelandet skall nämnas när ansökningstiden går ut.

Till en ansökan som gäller besättande av en präst-, diakon- eller kantorstjänst skall fogas: (27.11.1987/894)

Till ansökan om församlingslektorsbefattning skall fogas:

(31.8.1978/672)

Efter ansökningstidens utgång uppför stiftets biskop de tre mest förtjänta och för den lediga tjänsten lämpligaste kandidaterna på förslag samt sänder deras ansökningar jämte bilagor till församlingsrådet. Samtidigt meddelas församlingsrådet även de övriga sökandenas namn. (20.2.1998/134)

Finnes bland sökandena icke ett tillräckligt antal för tjänsten kompetenta och för dess framgångsrika handhavande lämpliga personer, uppföres på förslag ett mindre antal än ovan är sagt.

Sedan församlingsrådet fått de ansökningar som avses i 38 § skall församlingsfullmäktige utan dröjsmål sammanträda för att avgöra om församlingen önskar höra sökandena vid provgudstjänster. Biskopen skall omedelbart underrättas om beslutet.

Har församlingsfullmäktige beslutat höra sökandena vid provgudstjänster, förordnar biskopen de sökande som uppförts på förslag att i tur och ordning förrätta åligganden i samband med en gudstjänst i församlingen under en helgdag och föregående helgdagsafton. Har någon av sökandena inte präst- eller diakonvärdighet som motsvarar tjänsten, skall han under nämnda gudstjänst utföra en föreläsares eller kantors göromål och hålla predikan.

Biskopen bestämmer platsen och tiden för val samt utser en ojävig präst att förrätta valet, som äger rum vid en församlingsstämma.

Om förhållandena i församlingen på grund av långa och svårframkomliga färdvägar eller befolkningens splittrade bosättning så kräver, kan biskopen sedan han hört församlingsfullmäktige i saken förordna att val skall hållas samma dag eller under högst tre på varandra följande dagar och på högst tre platser.

Valförrättare erhåller ur kyrkosamfundets medel ersättning för resekostnader samt dagtraktamente enligt samma grunder som tillämpas vid utbetalning av sådan ersättning och dagtraktamente till innehavare av statens tjänst eller befattning.

Berättigade att deltaga i val är alla de som äger rösträtt vid församlingsstämma.

Vid val tillkommer envar röstberättigad en röst. Med fullmakt må ej röstas.

Vid förrättningens början utses två representanter för församlingen att biträda vid valet, och dessa är, då val förrättas på flera platser, valbiträden på alla ifrågakommande platser.

Minst tio röstberättigade medlemmar av församlingen får som extra kandidat föreslå en till tjänsten valbar person, vars skriftliga samtycke samtidigt företes. Förslaget skall skriftligen föreläggas stiftets biskop minst tio dagar före valförrättningen. Biskopen meddelar valförrättaren och församlingsrådet senast två dagar före valförrättningen huruvida kandidaten har godkänts. Godkänns den extra kandidaten inte, skall orsaken samtidigt anges.

Valförrättaren skall i början av valförrättningen meddela namnet på en godkänd extra kandidat. Förrättas valet i enlighet med 41 § 2 mom. på flera platser, skall valförrättaren meddela namnet på den godkända extra kandidaten på varje plats. Diskussion får inte tillåtas vid valförrättningen.

Omröstningen sker med slutna sedlar. En röstande som understöder en föreslagen extra kandidat skall skriva dennes namn på röstsedeln. Han får samtidigt rösta på någon av de uppställda kandidaterna.

Understöds en extra kandidat av över hälften av de röstande, anses han vald till tjänsten. I annat fall anses den av de uppställda kandidaterna vald som får de flesta rösterna. Vid lika röstetal anses den vald som har högre förslagsrum.

Stiftets biskop utnämner eller förordnar den person till tjänsten som i enlighet med 46 § 2 mom. skall anses ha blivit vald till tjänsten.

Valresultatet jämte besvärsundervisning skall kungöras sedan valförrättningen har avslutats.

Om val med stöd av 41 § 2 mom. förrättas på flera orter, inledes och avslutas valförrättningen i församlingens huvudkyrka.

Det protokoll som förts vid valförrättningen skall undertecknas av valförrättaren och de valbiträden som nämns i 44 § 2 mom. och skall av valförrättaren sändas till biskopen. (20.2.1998/134)

Anmäler sig ingen valbar sökande till en ledig tjänst eller framkommer endast en sådan, skall ny ansökningstid kungöras. Anmäler sig inte heller denna gång några valbara sökande, skall den som har anmält sig under den första ansökningstiden ensam uppföras på förslag. Finns inte någon sådan sökande, förordnar biskopen att tjänsten skall skötas interimistiskt. I detta fall beslutar biskopen om när tjänsten på nytt skall förklaras ledig.

Utövar ingen sin rösträtt skall även detta antecknas i protokollet, som valförrättaren sänder till biskopen. Härvid förordnar biskopen att tjänsten skall skötas interimistiskt.

Präster, diakoner och kantorer i bisyssla utnämns, utan sådant ansöknings- och valförfarande om vilket stadgas i detta kapitel, av biskopen sedan denne hört församlingsfullmäktige.

En församlings prästerskap och kantorer avlönas av församlingen.

Präst-, diakon- och kantorstjänster som är gemensamma för två eller flera församlingar avlönas av församlingarna gemensamt enligt de grunder som fastställdes då tjänsterna inrättades eller varom har överenskommits.

Anställningsvillkoren för den som har utnämnts till en tjänst som präst eller kantor i en församling eller för en ordinarie tjänsteinnehavare som har anställts på prövotid i en sådan tjänst och för den som har anställts i en extraordinarie befattning som präst eller kantor samt för en sådan innehavare av tjänst eller befattning som har förordnats att interimistiskt eller som vikarie sköta tjänsten eller befattningen bestäms så som i detta kapitel stadgas.

Prästernas och kantorernas penninglön består av grundlön eller motsvarande lön jämte ålders- och dyrortstillägg samt semesterpenning.

Grundlönen för en kyrkoherde är 2 146,12 euro i månaden. I en församling där det finns minst två prästtjänster på heltid är kyrkoherdens grundlön 2 270,25 euro i månaden. Om kyrkoherden har avlagt en högre högskoleexamen som främjar tjänsteutövningen kan kyrkostyrelsen på församlingsfullmäktiges framställning höja grundlönen till högst 2 209,93 euro i månaden. I en församling där det finns minst två prästtjänster på heltid kan kyrkostyrelsen på basis av nämnda examen höja kyrkoherdens grundlön till högst 2 386,39 euro i månaden. I en församling med fler än 10 000 medlemmar höjs grundlönen eller den grundlön som höjts på en eller flera av de grunder som nämns i detta moment för kyrkoherden med 2,64 procent. (20.7.2006/609)

Grundlönen för en annan präst än kyrkoherden är 1 860,77 euro i månaden. Om prästen har avlagt en högre högskoleexamen som främjar tjänsteutövningen kan kyrkostyrelsen på församlingsfullmäktiges framställning höja grundlönen till högst 1 990,56 euro i månaden. I en församling med fler än 10 000 medlemmar höjs grundlönen eller den på grund av examen höjda grundlönen för en annan präst än kyrkoherden med 5,70 procent. (20.7.2006/609)

Grundlönen för en diakon är 1 688,15 euro i månaden. Om diakonen har avlagt en högre högskoleexamen som främjar tjänsteutövningen kan kyrkostyrelsen på församlingsfullmäktiges framställning höja grundlönen till högst 1 805,79 euro i månaden. I en församling med fler än 10 000 medlemmar höjs grundlönen eller den på grund av examen höjda grundlönen för en diakon med 5,69 procent. (20.7.2006/609)

Grundlönen för en kantor är 1 666,15 euro i månaden. Om kantorn har avlagt en högre högskoleexamen som främjar tjänsteutövningen kan kyrkostyrelsen på församlingsfullmäktiges framställning höja grundlönen till högst 1 780,83 euro i månaden. I en församling med fler än 10 000 medlemmar höjs grundlönen eller den på grund av examen höjda grundlönen för en kantor med 6,20 procent. I en församling där det finns minst två prästtjänster på heltid och endast en kantorstjänst på heltid är grundlönen för en kantor 1 771,22 euro i månaden och den på grund av nämnda examen höjda grundlönen är högst 1 865,69 euro i månaden. (20.7.2006/609)

Om innehavaren av en extraordinarie tjänst inte har behörighet för motsvarande ordinarie tjänst eller hans uppgifter väsentligen består av undervisnings- och upplysningsarbete, är hans grundlön högst 88,01 procent av den i 1–4 mom. stadgade grundlönen i enlighet med vad kyrkostyrelsen bestämmer på församlingsfullmäktiges framställning.

Ställer församlingen en bostad till förfogande för en totalavlönad medlem av prästerskapet eller en kantor, skall den hyra som uppbärs för bostaden avtalas så att den minst motsvarar beskattningsvärdet.

Har en präst eller kantor i den ordning som stadgas i lagen om ortodoxa kyrkosamfundet bibehållit sin tidigare lagenliga avlöningsrätt som inbegriper rätt till naturaförmåner, bestäms hans grundlön enligt löneklasserna för statens tjänstemän följande: till en kyrkoherde eller annan präst enligt löneklass A 14, till diakon enligt löneklass A 11 och till kantor enligt löneklass A 10. Kyrkostyrelsen kan bestämma att en kyrkoherdes löneklass höjs med högst två löneklasser, om det finns flera ordinarie prästtjänster i församlingen. (24.5.1995/819)

Församlingsfullmäktige kan av särskilda skäl bevilja en tjänsteinnehavare som avses i 1 mom. en förhöjning med högst en löneklass såsom personligt lönetillägg. Kyrkostyrelsen kan dessutom på församlingsfullmäktiges framställning bevilja en tjänsteinnehavare som avses i 1 mom. en förhöjning med en löneklass för kunskaper i ett främmande språk som behövs i församlingsarbetet eller för en vid universitet eller högskola avlagd slutexamen som främjar tjänsteutövningen.

3 mom. har upphävts genom F 21.3.2002/210 . (21.3.2002/210)

Präster, diakoner och kantorer i församlingstjänst får ålderstillägg enligt samma principer som statens tjänstemän. Ålderstillägg enligt prövning i enlighet med dessa principer beviljas av kyrkostyrelsen på föredragning av församlingsfullmäktige. Kyrkostyrelsen har rätt att vid beviljande av ålderstillägg till församlingarnas präster, diakoner och kantorer på ansökan beakta sådan tjänstgöring som inte berättigar till statligt ålderstillägg.

2 mom. har upphävts genom F 29.3.2001/292 .

Dyrortstillägg erlägges enligt samma grunder som till innehavare av statens tjänst eller befattning.

Kyrkostyrelsen kan på framställning av församlingsrådet bevilja en tjänsteinnehavare ett personligt lönetillägg utöver den lön som bildas av grundlönen enligt 54 § 1–5 mom. jämte tillägg.

Grundlönen för de tjänsteinnehavare som avses i 54 a § bestäms enligt de A-lönetabeller för statens tjänstemän som trädde i kraft den 1 mars 2005, förhöjd med 1,4 procent.

De ålders- och dyrortstillägg som avses i 55 och 56 § betalas till församlingarnas tjänsteinnehavare enligt de lönegrunder för statens tjänstemän som upphörde att gälla med stöd av tjänste- och arbetskollektivavtalet av den 14 december 2004 om ett heltäckande genomförande av de nya lönesystemen inom statsförvaltningen.

En kyrkoherde som avses i 54 a § har rätt att få en tjänstebostad med fyra boningsrum och kök med en sammanlagd yta om minst 85 kvadratmeter, samt andra präster, diakoner och kantorer en bostad med tre rum och kök med en sammanlagd yta om minst 65 kvadratmeter. Dessutom skall för en kyrkoherdes bruk reserveras arbets- och mottagningsrum som inte räknas såsom naturaförmån. (30.9.1988/836)

Undervisningsministeriet kan på ansökan av församlingen bevilja denna lättnad i fråga om de skyldigheter varom stadgas i 1 mom.

En tjänsteinnehavare som avses i 54 a § har rätt att få av församlingen en på basis av tekniska kalkyler uträknad, för normal förbrukning tillräcklig mängd bränsle eller elektrisk ström för uppvärmning av tjänstebostaden och för hushållsändamål, ved som är färdigt klabbad och behörigen upplagrad i ett vedlider eller, då annat bränsle än ved används, detta behörigen upplagrat, samt vatten. (30.9.1988/836)

Tjänstebostad omfattar, utöver i 57 § nämnda lokaliteter, varmt och kallt skafferi, källar- och nödigt förvaringsutrymme för bränsle samt avträde. Till tjänstebostad hör dessutom brunn eller vatten- och avloppsledningar, bastu med omklädningsrum och tvättstuga eller badrum samt, då församlingsfullmäktige så besluter och det är av behovet påkallat, garage för tjänsteinnehavarens bil. Har flera tjänsteinnehavare bostäder i samma byggnad eller nära varandra, må dock särskild bastu för envar av dem icke påyrkas, utan dessa tjänsteinnehavare tillkommer rätt att i tur och ordning nyttja en gemensam bastu och tvättstuga.

Saknas någon av ovannämnda naturaförmåner, skall den ersättas i pengar enligt de prisgrunder som undervisningsministeriet på framställning av kyrkostyrelsen fastställer för tre år i sänder.

Har sedan tidigare något mindre jordområde hört samman med tjänstebostad, eller prövas förvärv av sådant ändamålsenligt, må även detta komma tjänsteinnehavare tillgodo.

Erhåller tjänsteinnehavare med stöd av tidigare gällande stadganden större bostads- eller andra förmåner än vad som ovan nämnts, är han berättigad att behålla dem så länge han kvarstår i den tjänst som han innehar när denna förordning träder i kraft.

Om ovan i 58 § nämnda naturaförmåner beslutar församlingsfullmäktige.

Lönen för tjänster på deltid och som bisysslor fastställs då tjänsten inrättas eller ändras till en så stor del av den lön som bestäms i detta kapitel som tjänsteinnehavarens genomsnittliga arbetsmängd anses vara av en heltidsanställd tjänsteinnehavares arbetsmängd. För en bisyssla kan också fastställas att timlön betalas och den erhålls genom att månadslönen för heltidstjänsten divideras med hundrasextiotre.

Tjänsteinnehavare tillkommer laga rätt till husbehovsfiske i församlingen tillhöriga fiskevatten.

Den som blivit utnämnd till en ordinarie präst-, diakon- eller kantorstjänst får börja sköta tjänsten vid ingången av nästföljande månad efter den då utnämningen vunnit laga kraft. (27.11.1987/894)

Har den som blivit vald till innehavare av en ordinarie präst-, diakon- eller kantorstjänst ännu inte innehaft motsvarande ordinarie tjänst, skall han i stället för att utnämnas förordnas att handha tjänsten under en prövotid av två år. För att bli utnämnd till innehavare av tjänsten skall den som utsetts att handha den, under prövotiden visa att han förmår sköta den och att han är lämplig att verka i kyrkans tjänst. (27.11.1987/894)

Efter provårens slut må stiftets biskop, sedan han i saken hört kyrkostyrelsen och församlingsfullmäktige, bekräfta valet eller bevilja vederbörande förlängd prövotid, om denne har anhållit därom, eller ock förklaras tjänsten ånyo ledig att sökas.

Om en präst, diakon eller kantor insjuknar eller annars blir oförmögen att handha sina tjänsteåligganden, skall kyrkostyrelsen på vederbörandes anhållan, på framställning av distriktsövervakaren, eller på eget initiativ förordna en vikarie för honom. (27.11.1987/894)

Sjuk-, faderskaps- och föräldraledighet för en medlem av prästerskapet samt sjuk-, moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet för en kantor bestäms, liksom avlöningen under dessa ledigheter, enligt de grunder som gäller för motsvarande förmåner för statstjänstemän. Rätten till dagpenning enligt sjukförsäkringslagen för en medlem av prästerskapet samt en kantors rätt till dag- och moderskapspenning övergår för den tid sjuk- eller moderskapsledigheten varar på församlingen till den del som beloppet av dag- eller moderskapspenningen inte överstiger avlöningen under samma tid. (30.9.1988/836)

3 mom. har upphävts genom F 30.9.1988/836 . (30.9.1988/836)

Om det belopp som med stöd av 2 mom. har innehållits av lönen, den dag- eller moderskapspenning som betalas till församlingen samt det understöd som församlingen eventuellt erhåller inte räcker till för att avlöna en vikarie, skall församlingen betala den del som saknas. (30.9.1988/836)

Penninglöner erlägges ur församlingsfonden månatligen i förskott.

Avlöningen till den som har förordnats att interimistiskt eller som vikarie sköta en tjänst eller befattning betalas dock månatligen i efterskott på månadens sista vardag eller då arbetsperioden eller anställningsförhållandet avslutas. Om månadens sista vardag är en lördag, betalas lönen föregående vardag. (30.9.1988/836)

Om det råder brist på präster, diakoner eller kantorer kan en ordinarie präst, diakon eller kantor förordnas att temporärt vid sidan av sin egen tjänst sköta en tjänst i egen eller annan församling, varvid han får sin lön för huvudsysslan, och för den andra tjänsten ett arvode som fastställs av kyrkostyrelsen, likväl högst hälften av den därmed förbundna grundlönen. Angående vikarier som förordnats att tjänstgöra under semester gäller vad som stadgas i 67 §.

Förordnas en präst, diakon eller kantor som inte har en egen tjänst inom kyrkosamfundet att sköta en vakant tjänst eller ett vikariat, har han rätt till alla de löne- och andra förmåner, som hör till denna tjänst, om inte kyrkostyrelsen bestämmer något annat. Har han inte den fulla behörighet som fordras för tjänsten eller utför han inte alla de uppgifter som hör till tjänsten, skall hans grundlön bestämmas så att den är högst 90,54 procent av lönen för tjänsten. (24.5.1995/819)

Om arvodet till den som har förordnats att interimistiskt eller som vikarie sköta en extraordinarie prästbefattning bestämmer församlingsrådet i enlighet med de grunder som stadgas i 1 och 2 mom. (30.9.1988/836)

Är en kyrkoherde i behov av tjänstledighet för enskilda angelägenheter, skall han ansöka därom hos distriktsövervakaren som, sedan han har prövat ärendet, kan bevilja sådan ledighet för högst fyra dagar. Kyrkoherden kan bevilja församlingens övriga präster, diakoner och kantorer tjänstledighet för lika lång tid. En distriktsövervakare skall i motsvarande fall ansöka om tjänstledighet hos stiftets biskop.

Om inte oundgängliga och brådskande tjänsteåligganden ställer hinder i vägen, har prästerna, diakonerna och kantorerna rätt till en avlönad fridag i veckan, dock inte lördag, söndag eller kyrklig högtidsdag. (30.9.1988/836)

Är en präst, diakon eller kantor för enskilda angelägenheter i behov av tjänstledighet för längre tid än fyra dagar, skall han ansöka därom hos kyrkostyrelsen och samtidigt till sin vikarie föreslå en sådan person som kyrkostyrelsen kan godkänna och som har avgett en skriftlig förbindelse om att han samtycker till att temporärt sköta tjänsten. (27.11.1987/894)

Har en präst, diakon eller kantor beviljats tjänstledighet för studier som är ägnade att främja utförandet av församlingens uppgifter, kan till honom enligt kyrkostyrelsens prövning betalas avlöning för den tid studierna pågår, antingen helt eller delvis. Kyrkostyrelsen kan också förordna att till en präst, diakon eller kantor som har beviljats tjänstledighet för att sköta någon annan tjänst eller befattning betalas högst den del av lönen som överstiger den fasta avlöning som betalas för den andra tjänsten eller befattningen. Till innehavare av en tjänst eller befattning som har beviljats tjänstledighet på sin 50- eller 60-årsdag, sin vigseldag, en nära anhörigs begravningsdag, på grund av en familjemedlems dödsfall för högst en dag, en annan familjemedlems än ett yngre än 10-årigt barns eller handikappat barns sjukdomsfall för den dag då insjuknandet skedde och, då ett yngre än 10-årigt eller ett handikappat barn plötsligt insjuknar, för att ordna vården av barnet eller sköta barnet för högst fyra dagar, betalas lön enligt de grunder som gäller statstjänstemän. I övrigt betalas inte lön för tjänstledighetstid, om ej annat följer av 62 § 2 mom. (30.9.1988/836)

Kyrkostyrelsen beviljar tjänstledighet för högst sex månader i sänder.

Om tjänstledighet för en präst, diakon eller kantor samt om vem som har förordnats att sköta hans tjänst skall kyrkoherden eller dennes vikarie underrätta församlingen söndagen närmast före ledighetens början eller, om den som erhållit tjänstledighet varit tvungen att tidigare lämna församlingen, påföljande söndag. (27.11.1987/894)

En präst, diakon och kantor i församlingstjänst har rätt att på grundval av tjänstgöring under kvalifikationsåret erhålla semester vid en tid som godkänts av kyrkostyrelsen enligt samma grunder som gäller för statstjänstemän. Rätt till två och en halv vardags semester för en full kvalifikationsmånad har likväl endast sådana medlemmar av prästerskapet och sådana kantorer, som omedelbart före utgången av mars under semesteråret har varit anställda hos församlingen i minst ett år eller som för det utgående semesterkvalifikationsåret har tolv hela kvalifikationsmånader. Kyrkostyrelsen kan av särskilda skäl berättiga en medlem av prästerskapet och en kantor att för semester räkna sig till godo också annan anställningstid än sådan som berättigar till semester för statstjänstemän, dock högst åtta månader. (3.8.2000/725)

Semesterpenning och semesterersättning betalas enligt samma grunder som de som gäller för statstjänstemän. (30.9.1988/836)

En präst, en diakon och en kantor är skyldiga att vid sidan av sin egen tjänst vara vikarie för en annan präst, diakon eller kantor under dennes semester. Om en präst, diakon eller kantor vikarierar i annan församling, är denna skyldig att ersätta hans resekostnader i enlighet med de stadganden som gäller resekostnadsersättningar till statens tjänstemän.

I fråga om semestern för annan i församlingen anställd personal än den som avses i 67 § gäller i tillämpliga delar vad som stadgas eller har överenskommits om semester för statstjänstemän. Församlingsrådet beslutar om tidpunkten för denna personals semester och om vem som skall sköta uppgifterna för den som är på semester, under tiden för semestern.

För enskilda kyrkliga förrättningar får prästerna, diakonerna och kantorerna inte uppbära arvode.

2 mom. har upphävts genom F 30.9.1988/836 . (30.9.1988/836)

För prästerskapets och kantorernas tjänsteresor betalas resekostnadsersättningar av församlingens medel enligt samma grunder som de som gäller för statstjänstemän.

Har telefon anskaffats åt en medlem av prästerskapet eller en kantor med församlingens medel eller har han anskaffat telefon med egna medel, kan de godtagbara avgifterna för en sådan telefon och dess användning för tjänstebruk betalas av församlingens medel.

Allmänna föreskrifter om reseförordnanden samt om anskaffning och användning av de telefoner som avses i 2 mom. meddelas av kyrkostyrelsen.

Influtna avgifter för uppgifter som lämnats ur kyrkböckerna och ur de handlingar som hör till dem tillfaller församlingen.

Vid beräkningen av den pensionsgrundande lönen för sådan pension som avses i 21 § lagen om ortodoxa kyrkosamfundet beaktas bland naturaförmåner endast fri bostad jämte värme enligt de grunder som kyrkomötet har fastställt.

Pension beviljas av kyrkostyrelsen och erlägges månatligen ur kyrkosamfundets centralfond den 15 i varje månad.

Besvärsrätt med anledning av kyrkostyrelsens beslut i pensionsärende tillkommer den som ansöker om eller erhåller pension.

Förordnas pensionstagare att som vikarie eller tillsvidare handha statlig, kyrklig eller församlings tjänst eller befattning och erhåller han lön härför, förordnar kyrkostyrelsen, huruvida någon del av hans pension på grund härav skall innehållas och i så fall hur mycket.

Kyrkostyrelsen må, då förutsättningar att erhålla full ordinarie pension icke föreligger, av särskilda skäl, inom ramen för av kyrkomötet för ändamålet fastställt anslag, bevilja extra pension, under förutsättning att sökandens utkomst är beroende av pensionen.

Platsen för en bostad, som är naturaförmån för en ordinarie präst, diakon och kantor, bestäms av församlingsfullmäktige. Församlingsfullmäktiges beslut skall underställas kyrkostyrelsen. Detsamma gäller även i fråga om kyrkoherdeämbetets kansli, om detta förläggs skilt från kyrkoherdens bostad.

För användningen av jord i församlings ägo skall församlingsfullmäktige antaga en plan, som skall underställas kyrkostyrelsen för fastställelse.

Församlings skog skall av församlingen vårdas och användas för församlingens egna behov samt för stödjande av dess ekonomi i enlighet med fastställd skogshushållningsplan och vid skogshushållningsrevisioner givna föreskrifter. Till dess skogshushållningsplan har hunnit fastställas må församling sälja skog endast med tillstånd av kyrkostyrelsen. Tillstånd behöver dock icke begäras, om den årliga avverkningen icke överskrider den årliga, på basen av skogens beskattningsvärden beräknade virkesavkastningen och avverkningen utföres i enlighet med utstämpling, som har godkänts av skogsvårdsnämnd.

Fallna träd, stubbar, kärrtorv, sand, sten och andra sådana naturprodukter av mindre värde må församlingsrådet sälja enligt egen prövning.

78 § har upphävts genom F 20.2.1998/134 .

Församlingsfullmäktige besluter hur utgifterna för förvärv och underhåll av församlingens fastigheter och tjänstebostäder skall bestridas. För detta ändamål må fullmäktige, om de finner det nödigt, grunda en boställskassa, ur vilken nämnda utgifter bestrides.

Församlingsrådet skall, med bistånd av en fastighetsnämnd, övervaka fastigheternas och tjänstebostädernas skick och vård.

Ett boställes skick och vård granskas även vid ekonomisk besiktning. Sådan besiktning förrättas då stiftets biskop på anhållan av tjänsteinnehavaren eller församlingsrådet eller av någon annan orsak förordnar därom. Vid besiktning skall egendomens skick konstateras samt, såvida besiktningen ger anledning därtill, förordnas om utförande av behövliga reparationer i syfte att förhindra förfall och bibehålla egendomens skick. (20.2.1998/134)

Vid ombyte av tjänsteinnehavare skall genom församlingsrådets försorg granskas i vilket skick bostället eller tjänstebostaden med därtill hörande övriga naturaförmåner befinner sig. Har den frånträdande med församlingsrådets tillstånd utfört förbätringar eller av ovarsamhet förorsakat förfall på bostället eller tjänstebostaden, skall i förstnämnda fall församlingen erlägga till honom och, då förfall åstadkommits, han erlägga till församlingen skälig ersättning. Uppstår oenighet mellan den frånträdande och församlingen, skall saken avgöras vid ekonomisk besiktning.

Ekonomisk besiktning förrättas under domaransvar av en synenämnd. Synenämnden består av en av stiftets biskop förordnad ordförande samt två medlemmar, som enligt sakens art skall vara förtrogna med jordbruk, skogsbruk eller byggnadsfrågor. Den ena medlemmen förordnas av biskopen och den andra, som skall tillhöra en annan församling, kallas av församlingsrådet. (20.2.1998/134)

Synenämndens ordförande skall bevisligen kalla tjänsteinnehavaren och församlingsrådet, företrätt av åtminstone en medlem, till ekonomisk besiktning minst fjorton dagar före besiktningen. Synenämndens ordförande skall även inom samma tid bevisligen underrätta arrendator om besiktningen.

Bevisligen kallad sakägares utevaro utgör icke hinder för förrättningens verkställande.

Över syneförrättning skall uppgöras protokoll. Har nämnden förordnat, att förbättringar eller reparationer skall utföras eller ersättningar betalas, bör den därom meddela beslut jämte besvärsundervisning.

Kostnaderna för ekonomisk besiktning bestrides ur församlingsfonden, såframt det icke prövas att tjänsteinnehavare utan orsak har påyrkat syn, varvid han må åläggas att bestrida kostnaderna.

Till synenämndens ordförande och övriga medlemmar erlägges resekostnadsersättning och dagtraktamente enligt samma grunder som gäller för erläggande av dessa till innehavare av statens tjänster eller befattningar samt därutöver arvode enligt de grunder som kyrkostyrelsen har fastställt.

Från- och tillträdessyn på arrendeområde förrättas under domaransvar på tid, som bestämmes av församlingsrådet, av en nämnd, bestående av tre i jordbruk förfarna personer. Av dessa utser den som frånträder arrendeområdet och tillträdaren envar en och kyrkostyrelsen den tredje, vilken fungerar som ordförande. Om tiden för syneförrättningen skall församlingsrådet senast fjorton dagar därförinnan bevisligen underrätta de från- och tillträdande.

Uteblir medlem av synenämnden från förrättningen, skall vederbörande sakägare omedelbart utse en annan medlem i hans ställe. Har vederbörande icke utsett medlem, skall de tillstädeskomna synemännen kalla lämplig person till syneman. Sakägares eller tjänsteinnehavares utevaro hindrar icke förrättande av syn.

När syneförrättningen slutförts skall nämnden avkunna beslut och därvid efter behov ålägga vederbörande att utföra förbättringar och betala ersättningar samt meddela besvärsundervisning.

Om resekostnadsersättning, dagtraktamente och arvode, som tillkommer nämndens ordförande och övriga medlemmar, vare gällande vad i 83 § är sagt och dessa kostnader erlägges för ordförandens del av församlingen samt för annan medlems del av den sakägare som har utsett honom.

Församlingsrådet och övriga sakägare må skriftligen överenskomma, att syn icke skall hållas.

Den som icke åtnöjes med beslut, som fattats av i 84 § nämnd synenämnd, må söka ändring däri hos ortens underrätt, till vilken han vid äventyr av talans förlust skall instämma sin motpart inom trettio dagar från den dag då nämndens beslut avkunnades, denna dag dock oräknad. Synenämndens laga kraft vunna beslut må verkställas såsom i utsökningslagen är stadgat om skiljedom.

Göres i besvär gällande att medlem i synenämnden har varit jävig eller att vid syneförrättning har förfarits felaktigt, och upphäver domstolen på denna grund synenämndens beslut, skall domstolen förordna om förrättande av ny syn. I sådant beslut må ändring icke sökas.

Antalet resepräster och antalet kantorer, som biträder dem, bestämmes av statsrådet inom gränserna för de medel som har anvisats för deras avlöning, varvid tillika deras boningsorter och verksamhetsdistrikt fastställes.

Reseprästerna och resekantorerna utnämns av kyrkostyrelsen sedan tjänsterna har varit ledigförklarade på det sätt som stadgas i 36 och 37 §§. (20.2.1998/134)

Reseprästerna och resekantorerna står under stiftsbiskopens överinseende. Biskopen ger även närmare anvisningar om deras verksamhet, över vilken de inom en månad efter årets utgång skall avge en berättelse till biskopen.

Reseprästerna och resekantorerna skall enligt en plan som godkänns av biskopen besöka alla sådana orter där de som bekänner sig till den ortodoxa tron annars inte kan få religionsundervisning och själavård.

Varje resepräst skall inom oktober tillställa biskopen den i 1 mom. nämnda planen för att godkännas för följande kalenderår. Innan biskopen godkänner planen skall han inbegära utlåtanden om den från kyrkoherdarna i de berörda församlingarna.

Reseprästerna och resekantorerna skall på förordnande av biskopen tjänstgöra även på andra ställen än på de orter som nämns i 2 mom., särskilt i det inre missionsarbetet. De får då resekostnadsersättning ur kyrkosamfundets centralfond.

Vid resa inom sitt distrikt skall resepräst i honom anförtrodda dop-, vigsel- och dödslängder införa samtliga förrättningar han utfört och omedelbart efter avslutad resa till vederbörande kyrkoherdeämbeten för införande i kyrkböckerna insända nödiga uppgifter om dessa förrättningar, dock senast en månad efter förrättningen.

På församlingsfullmäktige ankommer:

Ordförande i församlingsfullmäktige är kyrkoherden eller, vid förfall för honom, en viceordförande, som fullmäktige har utsett inom sig för ett år i sänder.

Val av viceordförande förrättas vid fullmäktiges första ordinarie sammanträde för året eller vid det första extraordinarie sammanträde som hålles därförinnan. (31.8.1978/672)

Vid förhinder för ordföranden och vice ordföranden förordnar stiftets biskop en präst i någon närbelägen församling eller någon annan lämplig person till ordförande för ett visst sammanträde eller för handläggning av en viss sak. (20.2.1998/134)

Tillförordnad ordförande erhåller av församlingen resekostnadsersättning och dagtraktamente enligt de grunder som iakttages då sådana ersättningar utbetalas till innehavare av statens tjänst eller befattning.

Församlingsfullmäktige väljes till sådant antal att i församling, vars medlemsantal utgör

Val av medlemmar förrättas vart tredje år. Det inleds den första söndagen i november och avslutas senast lördagen före den tredje söndagen i november. (20.2.1998/134)

Församlingsfullmäktige beslutar om var och när valet förrättas samt när valresultatet skall offentliggöras. Röstande får avge sin röst vid valbart röstningsställe. (20.2.1998/134)

Valet föranstaltas av valnämnden. Valnämnden består av församlingens kyrkoherde som ordförande samt tre andra medlemmar som skall ha samma behörighet som medlemmarna i församlingsfullmäktige. Nämnden väljer inom sig en vice ordförande.

Valnämndens medlemmar väljs vid församlingsfullmäktiges första ordinarie sammanträde för valåret. Deras mandattid varar tills nya medlemmar har valts.

Valnämnden är beslutför när minst två medlemmar är närvarande.

Om församlingen är indelad i valområden fastställer valnämnden, utgående från befolkningsstatistiken den 1 januari under valåret, det antal som skall väljas från varje valområde. Antalen offentliggörs senast 60 dagar före valförrättningen på det sätt som församlingsfullmäktige bestämmer.

Två röstberättigade medlemmar i församlingen får uppställa kandidater till församlingsfullmäktige.

Kandidatnomineringen sker skriftligen. I handlingen får uppställas högst så många kandidater som skall väljas.

De handlingar som avses i 2 mom. skall lämnas till kyrkoherdeämbetet under valåret senast 30 dagar innan valförrättningen inleds.

Valnämnden uppgör utgående från handlingar som upprättats och inlämnats i enlighet med 93 b § en kandidatförteckning. Kandidaterna numreras genom lottdragning med början från nummer 2.

Kandidatförteckningen, meddelande om röstningsställen och röstningstider samt om när valresultatet offentliggörs skall senast 14 dagar innan valförrättningen inleds uppsättas på församlingens anslagstavla. Församlingsfullmäktige kan besluta att handlingarna offentliggörs på något annat sätt.

Valet föranstaltas av minst två valförrättare som utses av valnämnden. De är berättigade att efter en varning avlägsna den som stör valförrättningen från röstningsstället. Om det uppstår oordning som de inte kan avstyra, skall valförrättningen avbrytas.

På röstningsstället måste den röstande kunna rösta så att valhemligheten bevaras. På röstningsstället skall uppsättas åtminstone ett exemplar av kandidatförteckningen och reserveras tillräckligt med valsedlar.

Röstningen sker så att den röstande på valsedeln antecknar högst lika många nummer som kandidater som skall väljas. Inga andra anteckningar får göras på sedeln.

Därefter skall den röstande ge valsedeln vikt till valförrättaren för stämpling med församlingens stämpel och sedan lägga den i valurnan. Valförrättaren skall granska den röstandes rösträtt och göra en anteckning om röstningen i längden över röstberättigade.

När röstningen avslutats räknar valnämnden rösterna och fastställer valresultatet. Om rösterna faller lika avgör lotten.

Valresultatet jämte besvärsanvisning offentliggörs på det sätt som församlingsfullmäktige beslutar och skall vara uppsatt på församlingens anslagstavla under 30 dagar.

Om besvär anförs över valet, kvarstår den valda dock i sitt uppdrag tills besvären har avgjorts och, om det förordnas att ett nytt val skall förrättas, tills valresultatet har offentliggjorts.

Understiger antalet medlemmar i församlingsfullmäktige vid valet eller under valperioden det antal som stadgas i 92 § 1 mom., kan stiftets biskop förordna att kompletterande val skall förrättas.

Har inte valet eller åtgärder i anslutning till valet förrättats vid de tidpunkter som stadgas i detta kapitel, kan biskopen förordna en ny tidpunkt för dem. Biskopen kan även förordna att ett nytt val skall förrättas, om församlingens område förändras väsentligt.

Grundas en ny församling skall val av medlemmar i församlingsfullmäktige, på de dagar som biskopen förordnar, innan ändringen av församlingsindelningen träder i kraft förrättas i de församlingar vilkas medlemmar på basis av förändringen skall bli medlemmar i den nya församlingen. För detta val förordnar biskopen medlemmarna i valnämnden och fastställer den stämpel som skall användas i valet. De längder över röstberättigade som används vid valet fastställs särskilt i var och en av de församlingar som nämns ovan.

Mandattiden för de medlemmar som valts på basis av denna paragraf varar till valperiodens slut.

Kyrkofullmäktige är beslutfört då över hälften av hela antalet medlemmar är tillstädes.

Församlingsfullmäktige må efter prövning för fullmäktige fastställa arvode och resekostnadsersättning samt dagtraktamente.

Församlingsfullmäktiges sammanträden är offentliga, såvida fullmäktige icke besluter annorlunda för visst fall.

Kallelse till församlingsfullmäktiges sammanträde utfärdas skriftligen av kyrkoherden eller av tillförordnad ordförande; och bör kallelsen, som skall innehålla uppgift om tid och ort för sammanträdet samt om de ärenden som skall handläggas, minst fjorton dagar före sammanträdet delgivas församlingsfullmäktige genom att den anslås på församlingens anslagstavla samt på annat sätt, som församlingsfullmäktige måhända bestämmer.

Ett lagligen sammankallat fullmäktigesammanträde kan förlängas med en vecka för behandling av de ärenden som nämns i kallelsen. Även de frånvarande skall samma dag som beslutet om att förlänga sammanträdet fattas på lämpligt sätt underrättas om att sammanträdet har förlängts. (27.11.1987/894)

För ärende vilket kräver brådskande handläggning må sammanträde hållas, om kallelsen anslagits sju dagar före sammanträdet. Beslut om beskattning eller annan avgift må dock icke fattas vid sådant sammanträde.

Ärende må ej i församlingsfullmäktige tagas till avgörande, med mindre fullmäktige med tre fjärdedelar av de tillstädes varandes röster förklarar det för brådskande, innan det har undergått nödig beredning i församlingsrådet eller i ett särskilt utskott, vilket församlingsfullmäktige har ombetrott ärendets förberedande behandling.

Ordföranden skall framlägga ärendena för överläggning och leda förhandlingarna. Ärende, som icke har nämnts i kallelsen, må ej upptagas till avgörande.

Sedan överläggningen i ärende har avslutats, skall ordföranden till församlingsfullmäktige för sakens avgörande rikta en eller flera frågor, envar så formulerad att den kan besvaras med ja eller nej. Sedan svar avgivits skall ordföranden meddela, vad som enligt hans uppfattning har beslutats samt, såframt omröstning icke påyrkas, angiva den godkända åsikten såsom församlingsfullmäktiges beslut.

Påyrkas omröstning, skall den vara öppen.

Vid omröstning tillkommer varje medlem av fullmäktige en röst. Den åsikt som omfattas av de flesta medlemmarna utgör fullmäktiges beslut. Har lika många röster avgivits för vardera åsikten, utgör den åsikt som ordföranden biträder beslut, utom vid val, där lotten avgör.

Val skall, om någon medlem av församlingsfullmäktige så yrkar, förrättas med slutna sedlar.

I varje församling håller församlingsfullmäktige årligen två ordinarie sammanträden, det första före den 1 juni och det andra före den 15 november. Fullmäktige sammanträder även på annan tid på ordförandens kallelse, så ofta han anser det vara av behovet påkallat eller då minst en fjärdedel av medlemmarna anhåller därom. (20.2.1998/134)

Församlingsfullmäktige må även sammanträda på uppmaning av stiftets biskop eller kyrkostyrelsen.

Röstberättigad församlingsmedlem må jämväl hos ordföranden anhålla om församlingsfullmäktiges sammankallande för behandling av särskild uppgiven angelägenhet. Tål saken icke uppskov, må ordföranden icke vägra efterkomma anhållan. Avslås anhållan är den som är missnöjd härmed berättigad att anföra besvär däröver hos kyrkostyrelsen inom trettio dagar efter det beslutet om avslaget gavs. Beslut om avslag skall, om så fordras, givas skriftligen.

Vid församlingsfullmäktiges i 102 § nämnda två sammanträden skall följande ärenden handläggas: (20.2.1998/134)

Vid församlingsfullmäktiges sammanträde föres protokoll, vari antecknas ärendena, omröstningarna vid meningsskiljaktigheter och besluten.

Den som deltagit i fattande av beslut i ärende, som handlagts vid fullmäktiges sammanträde, vare berättigad att omedelbart reservera sig mot beslutet. Önskar han få sin reservation jämte motivering fogad till protokollet, skall han lämna den skriftligt avfattad till protokollföraren senast inom tre dagar efter sammanträdet.

Protokollet förs av en protokollförare som församlingsfullmäktige utser. (20.2.1998/134)

Protokollet undertecknas av ordföranden och protokollföraren.

Protokollet justeras av två av fullmäktige utsedda protokollsjusterare senast den sjunde dagen efter sammanträdets slut. Vid justeringen skriver protokollsjusterarna sitt utlåtande i slutet av protokollet och bekräftar det genom att datera och underteckna det. Är ordföranden och protokollsjusterarna inte ense om ordalydelsen i protokollet, skall detta underställas församlingsfullmäktige för att justeras av detta organ. (24.8.1984/630)

Fattat beslut må ej ändras vid justering.

Det justerade protokollet skall den sjunde dagen efter sammanträdets slut framläggas till påseende under trettio dagar på kyrkoherdeämbetets kansli. Detta skall kungöras i kallelsen till sammanträdet samt på annat sätt som församlingsfullmäktige måhända har bestämt. Det skall på motsvarande sätt meddelas vad den skall iaktta som önskar söka ändring i sammanträdets beslut. Kyrkoherden skall även i protokollet teckna bevis om när detta har framlagts till påseende. (24.8.1984/630)

Nödigt utdrag ur varje protokoll, som förts vid församlingsfullmäktiges sammanträde, skall genom ordförandens försorg tillställas församlingsrådet eller de andra organ eller personer vilka fullmäktige har givit i uppdrag att verkställa fullmäktiges beslut.

2 mom. har upphävts genom F 20.2.1998/134 . (20.2.1998/134)

1 mom. har upphävts genom F 20.2.1998/134 . (20.2.1998/134)

2 mom. har upphävts genom F 20.2.1998/134 . (20.2.1998/134)

Församlingsstämma, där frågan om antalet medlemmar i församlingsfullmäktige behandlas, hålls i församlingens huvudkyrka eller på någon annan plats som fullmäktige bestämmer. (20.2.1998/134)

Om församlingsstämma för val av präster, diakoner och kantorer stadgas i 41 §. (27.11.1987/894)

Sedan längden över röstberättigade blivit godkänd i den ordning som stadgats i 103 §, skall däri genom försorg av den myndighet som mottager eller utfärdar flyttningsbetyget införas endast de röstberättigade som inflyttat från andra församlingar och uteslutes de som avgått eller utflyttat från församlingen.

Kallelse till församlingsstämma utfärdas genom kungörelse såsom i 97 § är stadgat om kallelse till församlingsfullmäktiges sammanträde samt genom att kallelsen minst fjorton dagar före stämman efter avslutad söndagsgudstjänst uppläses i församlingens huvudkyrka; om ordförande och handläggning av ärenden vid församlingsstämma, förande av protokoll vid församlingsstämma, justering av protokoll, verkställighet av församlingsstämmas beslut och om besvär skall i tillämpliga delar iakttas vad i 91, 99, 100, 101, 105 och 106 §§ är stadgat om församlingsfullmäktige.

Ordföranden skall övervaka ordningen vid församlingsstämma. Han må efter varning utvisa envar, som med våld eller oväsen stör allmän frid och ordning. Uppstår oordning, som ordföranden icke förmår avstyra, må han upplösa stämman.

Församlingsrådets visstidsmedlemmar, med undantag för kyrkvärden i huvudkyrkan, väljs av församlingsfullmäktige vid dess första sammanträde under mandattiden. De tillträder, även om besvär anförts, omedelbart sina uppdrag. Om valet upphävs, står de dock kvar i sina uppdrag tills ett nytt val har förrättats.

Diakoner och kantorer i ordinarie tjänster i församlingen samt präster i extraordinarie befattningar har rätt att närvara och yttra sig vid församlingsrådets sammanträden.

Ordförande i församlingsrådet är kyrkoherden eller, vid förfall för honom, den viceordförande som församlingsrådet inom sig varje år utser.

Församlingsrådet sammanträder på kallelse av ordföranden så ofta han finner det nödigt eller då minst halva antalet medlemmar anhåller därom.

Ej må något ärende upptagas till behandling i församlingsrådet med mindre hälften av hela antalet medlemmar är tillstädes samt bland dem flera valda än självskrivna medlemmar.

Vid fattande av beslut tillkommer varje medlem en röst. Faller rösterna lika gäller den åsikt som ordföranden biträder.

På församlingsrådet ankommer:

Församlingsrådets medlemmar skall sträva efter att vara en förebild för församlingen och, tillsammans med församlingens präster, främja församlingens kristligtsedliga leverne.

Församlingsrådet förvaltar församlingens egendom och penningmedel i enlighet med församlingsfullmäktiges anvisningar.

Penningmedel som inte omedelbart behövs skall deponeras i bank eller annan av församlingsfullmäktige godkänd penninginrättning eller placeras i säkra värdepapper eller värdeandelar. Kyrkostyrelsen kan på framställning av fullmäktige även tillåta att medel placeras på annat än ovan nämnt sätt. (20.2.1998/134)

Församlingsrådet till biträde för skötsel och underhåll av fast egendom i församlingens ägo eller besittning skall i varje församling finnas en fastighetsnämnd.

Vården av kyrkans egendom ankommer närmast på en härför utsedd kyrkvärd, vars verksamhet övervakas av församlingsrådet.

Kyrkvärden avgiver redovisning för förvaltningen av kyrkans penningmedel och dess övriga egendom till församlingsfullmäktige genom församlingsrådet.

Fastighetsnämnd och kyrkvärd utför sina uppdrag enligt sina reglementen, vilka utarbetas av församlingsfullmäktige och underställes kyrkostyrelsen för prövning och fastställelse.

Vad ovan är stadgat angående kyrkvärds uppgifter gäller i tillämpliga delar även värd för bönehus. (31.8.1978/672)

För den omedelbara vården av församlingens egendom och penningmedel må församlingsfullmäktige antaga en särskild ekonom eller kassör, vilken utför sitt uppdrag i enlighet med av fullmäktige godkänt reglemente och församlingsrådets närmare anvisningar.

Förslag till längd över röstberättigade skall årligen upprättas i god tid före det sammanträde med församlingsfullmäktige vid vilket längden enligt 103 § skall fastställas. Förslaget skall vara framlagt vid kyrkoherdeämbetet under minst 14 dagar innan längden fastställs.

Vid församlingsrådets sammanträden föres protokollet av en av församlingsrådet utsedd protokollförare, vilken undertecknar protokollet tillsammans med ordföranden.

Församlingsrådets protokoll skall justeras för varje sammanträde, antingen vid dess slut eller vid följande sammanträde.

Dock må församlingsrådet, särskilt för varje gång, ge två eller flera av sina medlemmar i uppdrag att jämte ordföranden justera protokollet.

Det ankommer på ordföranden i församlingsrådet att mottaga alla skrivelser och övriga skriftliga framställningar, som har inkommit till församlingsrådet samt att vårda församlingsrådets handlingar.

Kyrkoherde är i sin egenskap av ordförande i församlingsrådet ensam berättigad att teckna församlingens namn, utom då församlingsrådet finner nödigt att för visst ärende bemyndiga annan person härtill.

Uppgörandet av arbetsordning för församlingsrådet, då sådan befinnes nödig, och fördelningen av åliggandena bland medlemmarna, ankommer på församlingsrådet.

Medlem av församlingsrådet samt envar annan funktionär, som har tillsatts för att fortgående vårda församlingens eller kyrkans egendom eller för att utföra visst uppdrag, ansvarar för den skada som han i sitt uppdrag uppsåtligen eller av vårdslöshet har föranlett. Har skadan vållats av flera personer ansvarar de solidariskt.

För varje församling skall kalenderårsvis fastställas en inkomst- och utgiftsstat.

I inkomst- och utgiftsstaten upptages de utgifter, som enligt redan fattade beslut skall bestridas under följande år och de som därutöver anses erforderliga under samma år.

Inkomst- och utgiftsstaten skall upptaga både de inkomster som är eller anses vara att emotse för ifrågavarande år och särskilt de penningbelopp som skall hopbringas genom beskattning.

Inkomst- och utgiftsstaten uppgöres av församlingsrådet, till vilket de organ som har tillsatts för förvaltningen av församlingens ekonomi eller medel är skyldiga att inlämna sitt förslag i så god tid att det hinner behandlas vid församlingsfullmäktiges i 103 § nämnda sammanträde.

Församling må, då sådant prövas nödvändigt, för särskilt ändamål bevilja avgifter för flera år i sänder.

Kan de utgifter, som har upptagits i inkomst- och utgiftsstaten, inte skäligen betalas med skatt, som hopbringas på grundvalen av kommunalbeskattningen, eller med församlingsfondens övriga årliga inkomster eller med skatteutjämningsfondens disponibla medel, kan församlingen upptaga lån, om detta annars anses ändamålsenligt.

Över förvaltningen och användningen av församlingens medel skall församlingsrådet enligt anvisningar, som gives av församlingsfullmäktige och fastställes av kyrkostyrelsen, föra räkenskapsböcker, vilka bör avslutas kalenderårsvis och inom tre månader efter årets utgång överlämnas till granskning.

Granskningen verkställes av minst två av församlingsfullmäktige utsedda revisorer, som efter slutfört uppdrag skall avgiva berättelse däröver till församlingsfullmäktige.

Framställer revisorerna anmärkning mot räkenskaperna, skall församlingsrådet ofördröjligen avgiva förklaring däröver, så att denna jämte revisorernas berättelse kan framläggas vid det sammanträde med församlingsfullmäktige där enligt 103 § beslut om ansvarsfrihet skall fattas.

Utdrag ur räkenskaperna skall på uppmaning tillställas kyrkostyrelsen i sådan omfattning som denna bestämmer.

Till distriktsövervakare förordnar stiftets biskop för högst fem år i sänder en präst inom distriktet, som åtnjuter förtroende och aktning och även annars är skickad för detta uppdrag.

Distriktsövervakarna lyder omedelbart under biskopen i stiftet och skall i sin verksamhet följa det reglemente som har fastställts av biskopskonferensen. De skall plikttroget övervaka församlingarnas religiöst-sedliga och andliga liv, vara prästernas, diakonernas och kantorernas ledare och rådgivare i deras verksamhet i församlingarna samt enligt förordnande av biskopen i stiftet och även annars med tillstånd av honom inspektera församlingarna inom sitt distrikt. Övervakarna skall årligen avge redogörelse över sin verksamhet till biskopen. Övervakarna erhåller av kyrkosamfundets medel resekostnadsersättning enligt de grunder på vilka sådan ersättning betalas till innehavare av statliga tjänster och befattningar.

Om biskops kompetens gäller vad därom är fastställt i kyrkans kanoniska lag och andra kyrkiga statuter.

Stiftets biskop är högsta tillsyningsman och överherde för församlingarna, prästerskapet och kantorerna i stiftet. Han är skyldig att övervaka att den ortodoxa kyrkans lära förkunnas ren och oförfalskad, att de av Kristus instiftade sakramenten rätt utdelas, att gudstjänster och heliga ceremonier förrättas regelbundet, att kristlig uppfostran och undervisning i församlingar och läroanstalter handhas väl, att goda seder och sedlighet iakttas, att fattiga och sjuka erhåller vård, att kyrkans och församlingens ekonomi sköts på behörigt sätt, att den kyrkliga förvaltningen och församlingarnas förvaltning även i övrigt handhas enligt lag och att församlingens tjänare i sitt leverne iakttar ett värdigt och kristligt uppförande samt samvetsgrant fullgör sina tjänsteåligganden. (27.11.1987/894)

Biskopen inviger till deras tjänster de medlemmar av prästerskapet som har valts enligt denna förordning.

En biskop har rätt att inom sitt stift ge prästerskapets medlemmar, kantorerna och kyrkans funktionärer offentligt erkännande. Ärkebiskopen tillkommer att ge offentligt erkännande åt personer utanför kyrkosamfundet, vilka har gjort kyrkosamfundet tjänster. I dessa ärenden skall kyrkostyrelsen uttala sin mening.

Biskop skall årligen anställa offentlig visitation i så många församlingar, att samtliga församlingar i stiftet blir visiterade inom fem år. Där särskilda omständigheter det påkallar, må biskopen förrätta offentlig visitation i någon församling även efter förloppet av kortare tid.

Har biskop förfall, må han förordna distriktsövervakare att i sitt ställe förrätta visitation.

På visitationsresa skall biskopen åtföljas av vederbörande distriktsövervakare och kyrkosamfundets ekonom samt av ärkebiskopens sekreterare eller annan härtill förordnad diakon, som för protokoll över visitationerna. Vid visitation av församling, vars kyrkoherde är distriktsövervakare, åtföljes biskopen i stället för av en övervakare av den prästerliga ledamoten av kyrkostyrelsen eller annan av biskopen förordnad präst. Inspektionsdistriktets övriga präster är skyldiga att i tur och ordning deltaga i biskopens visitationsresor, om biskopen påyrkar detta.

Är ärkebiskopens sekreterare förhindrad att åtfölja biskopen på visitation, må biskopen förordna en lämplig präst eller diakon i hans ställe. (23.8.1971/647)

Om biskopsvisitation och tiden för denna skall kyrkoherden i vederbörande församling, distriktsövervakaren och de medlemmar av prästerskapet samt de kantorer som biskopen ålägger att närvara vid visitationen underrättas minst en månad i förväg. Visitationen skall kungöras minst fjorton dagar innan den hålls.

Kyrkoherde skall i god tid före visitationen till biskopen avgiva en i enlighet med av kyrkostyrelsen fastställda anvisningar avfattad skriftlig berättelse om församlingen, dess andliga och sedliga tillstånd samt om hur det som vid föregående biskopsvisitation påbjudits eller eljest behörigen föreskrivits har blivit verkställt. Finnes någon särskild omständighet, som kyrkoherden härutöver vill meddela biskopen till kännedom och för handläggning vid visitationen, skall han därom göra särskild skriftlig anmälan.

Vid visitationen företes för biskopen eller en av honom förordnad person församlingens kyrkböcker jämte tillhörande handlingar till granskning. Härvid företes för granskning även kyrkans och församlingens räkenskaper och för kyrkliga ändamål bestämda särskilda fonders räkenskaper samt protokollen från församlingsrådets och församlingsfullmäktiges sammanträden och från församlingsstämmorna. (16.7.1999/809)

Kyrkans och församlingens egendom skall även granskas i närvaro av företrädare för församlingsrådet och kyrkvärden.

Vid behov må biskop förrätta eller låta förrätta ovan i 2 och 3 mom. nämnd granskning oberoende av den egentliga biskopsvisitationen.

Allmän visitation i församlingen förrättas av biskopen vid därför utsatt tid i församlingens kyrka. Till denna visitation kallas alla medlemmar av församlingen. Före visitationen förrättar biskopen gudstjänst.

Vid visitationen upptager biskopen till diskussion med församlingen de ärenden som har anförts i kyrkoherdens berättelse ävensom sådana som församlingen möjligen gör anhängiga. Därjämte skall biskopen inhämta kännedom om de åtgärder som har vidtagits för främjande av församlingens religiöst-sedliga uppfostran samt undersöka huruvida det i församlingen har yppat sig irrlära, split eller oordning i kyrkliga angelägenheter, hur vården av fattiga och sjuka handhas av församlingen, vilka orsakerna till avfall från trosläran, då sådant allmänt förekommit, kan vara, huruvida något finnes att anmärka mot skötseln av kyrkans och församlingens ekonomi samt vad biskopen från församlingsvårdens synpunkt eljest finner nödigt.

I samband med visitationen skall, där omständigheterna det medger, med biträde av de närvarande prästerna anordnas samtal med församlingen, i synnerhet med barn och unga, om frågor som hänför sig till den kristna läran. Även i övrigt skall vid visitationen särskild uppmärksamhet ägnas den kristliga uppfostran och undervisningen inom församlingens område.

I varje ärende, som förekommer vid visitationen, skall biskopen förfara efter sakens beskaffenhet samt anbefalla verkställighet av allt, som är stadgat till efterrättelse för församlingens förvaltning och vård eller som följer därav.

Ärende som kan medföra åtal skall efter omständigheterna anmälas antingen hos kyrkostyrelsen eller hos länsstyrelsen.

Vid visitation föres protokoll och däri antecknas allt som har förekommit under visitationen. Sedan protokollet undertecknats av biskopen, distriktsövervakaren, kyrkosamfundets ekonom samt ärkebiskopens sekreterare eller annan till detta uppdrag förordnad diakon eller kyrkoherde, överlämnas en av biskopen till riktigheten styrkt avskrift därav till församlingens arkiv och originalet sändes inom en månad efter visitationens avslutande till kyrkostyrelsen.

Innan visitationen avslutas skall biskopen sammanträda med församlingens prästerskap och kantorer under deltagande av distriktsövervakaren, ärkebiskopens sekreterare eller någon annan diakon, som förordnats till detta uppdrag, och inspektionsdistriktets samtliga närvarande präster. Vid detta sammanträde meddelar biskopen prästerskapet och kantorerna de anmärkningar om församlingens religiöst-sedliga tillstånd och församlingsvården som han anser att visitationen har gett anledning till, även om ingen erinran om dem framförts från församlingens medlemmar. Vid detta sammanträde förs särskilt protokoll.

Utom de offentliga visitationer som nämnes i denna förordning må biskop företaga herderesor till församlingarna, då han finner det påkallat. På sådan resa må biskopen vid behov medtaga ärkebiskopens sekreterare eller annan diakon.

Utöver vad i lag eller i denna förordning i övrigt är stadgat om ärkebiskopens åligganden skall ärkebiskopen övervaka att den kyrkliga förvaltningen ledes enligt lag samt tillika ha uppsikt över den religiösa uppfostran och den teologiska undervisningen vid prästseminariet.

På ärkebiskopen ankommer att inom gränserna för gällande lagstiftning och i den mån för ändamålet erforderliga medel står till förfogande bestämma om kyrkosamfundets representation, då fråga är om dess förhållande till andra kyrkosamfund.

148 § har upphävts genom F 26.10.2000/880 .

Före val av biskop håller kyrkomötets medlemmar en förberedande konferens, där kandidaterna nomineras, kandidatlistan för valet uppgörs och rösträknarna utses. En representant för landets regering kan delta i konferensen.

Före valförrättningen förrättas liturgi, varefter valet förrättas i kyrkan.

Vid valet röstar envar på en av de i 149 § avsedda kandidaterna, och vald blir den kandidat som har erhållit mer än hälften av de avgivna rösterna. Erhåller vid första omröstningen ingen kandidat sådan röstövervikt, verkställes en andra omröstning mellan de tre kandidater, som har fått de flesta rösterna vid den första omröstningen. Erhåller ingen heller vid den andra omröstningen över hälften av antalet röster, verkställes ny omröstning mellan de två kandidater som vid den andra omröstningen fick de flesta rösterna. Fördelar sig röstetalet jämnt, avgöres valet genom lottning.

Valmötets protokoll undertecknas av ordförande samt av de till åldern äldsta prästerliga och lekmannaombuden, varjämte protokollet kontrasigneras av kyrkomötets sekreterare.

Stadfästelsen av valet av biskop enligt kanonisk lag ankommer på ärkebiskopen och stadfästelsen av valet av ärkebiskop enligt kanonisk lag på den ekumeniska patriarken. Kyrkostyrelsen meddelar valresultatet för stadfästelse.

Den kanoniska installationen i ämbetet förrättas före vigningen av en biskopskonferens bestående av minst tre medlemmar.

Biskop, vars tjänst har indragits eller som på anhållan har beviljats avsked från sin tjänst, är medlem av biskopskonferensen och må utses till medlem av kyrkliga överdomstolen samt förordnas att tillfälligt handha på biskop an kommande uppgifter.

Vid förfall för ärkebiskopen tjänstgör den till tjänsteåren äldsta stiftsbiskopen som vikarie för honom. Biskoparna i Helsingfors stift och i Uleåborgs stift tjänstgör som varandras vikarier vid förfall för någondera av dem.

Kyrkosamfundets verkställande förvaltningsorgan är kyrkostyrelsen.

Kyrkostyrelsen företräder kyrkosamfundet i andra än i 147 § 2 mom. nämnda fall, såframt annat icke följer av de kyrkliga statuterna.

157 § har upphävts genom F 20.2.1998/134 .

Av det lagfarna ecklesiastikrådet i kyrkostyrelsen krävs juris kandidatexamen.

Det lagfarna ecklesiastikrådet utnämns av kyrkostyrelsen sedan tjänsten varit utlyst under trettio dagar.

Vid förhinder för ärkebiskopen handhas ordförandeskapet vid kyrkostyrelsens sammanträde av den biskop i kyrkostyrelsen som till tjänsteåren är den äldsta. Om de alla är förhindrade, är den prästerliga medlemmen ordförande.

Sammanträdet är beslutfört när ordförande och minst tre andra medlemmar är närvarande.

Om sektionernas sammansättning och beslutförhet bestäms i arbetsordningen.

160 § har upphävts genom F 20.2.1998/134 .

Kyrkostyrelsens beslut i ärenden som angår dogmatiska och kanoniska spörsmål skall underställas biskopskonferensen för prövning och fastställelse.

Kyrkostyrelsen kan föra register över kyrkosamfundets medlemmar, i vilket register antecknas de uppgifter som avses i 29 § 1 mom.

Bevis kan utges ur kyrkosamfundets medlemsregister.

Vid kyrkostyrelsen finns även tjänster som museichef, ärkebiskopens sekreterare och forskare.

Behörighetsvillkor för tjänsten som museichef är högre högskoleexamen, i vilken ingår vitsordet laudatur eller fördjupade studier i konsthistoria, kulturhistoria eller historia, tillräckig erfarenhet av museibranschen, kännedom om det ortodoxa liturgiska och historiska arvet och förtrogenhet med administrativt arbete.

Ärkebiskopens sekreterare skall ha prästutbildning.

Behörighetsvillkor för forskartjänsten är högre högskoleexamen, i vilken ingår vitsordet laudatur eller fördjupade studier i konsthistoria, kulturhistoria eller historia.

Museichefen, ärkebiskopens sekreterare och forskaren utnämns av kyrkostyrelsen i samma ordning som den utnämner det lagfarna ecklesiastikrådet.

Kyrkostyrelsen utnämner även de av sina tjänstemän som inte nämns i denna förordning.

Kyrkostyrelsen uppgör sin arbetsordning.

Om kyrkoherden och församlingen inte kan enas om skötseln av kansliarbetet, avgörs frågan av kyrkostyrelsen sedan bägge parter blivit hörda.

Kyrkostyrelsen skall årligen utarbeta en berättelse över sin verksamhet och penningmedlens förvaltning och tillställa denna berättelse kyrkomötets beredningsutskott, som skall överlämna berättelsen jämte egna utlåtanden till kyrkomötet.

Biskopskonferensen åligger:

Biskopskonferensen sammanträder minst två gånger om året och dessutom då åtminstone två medlemmar anhåller därom. Biskopskonferensen sammankallas av ärkebiskopen eller, vid förhinder för honom, av den stiftsbiskop som till tjänsteåren är äldst. Tid och plats för konferensen bestäms av sammankallaren.

Biskopskonferensen är beslutför då ordförande och åtminstone två andra medlemmar är närvarande. Ordföranden anhåller vid behov om att adjungerade medlemmar skall förordnas. Finns det inte någon ordförande, anhåller kyrkostyrelsen om att extra medlemmar skall förordnas.

Vid omröstning iakttas samma förfarande som vid kollegiala domstolar.

Förhandlingarna vid biskopskonferensen ledes av ärkebiskopen eller vid förfall för denne av den till tjänsteåren äldsta stiftsbiskopen. (7.9.1979/736)

Protokollet föres av ärkebiskopens sekreterare.

Anser sig biskopskonferensen icke kunna fastställa sådant beslut av kyrkomöte som avses i 167 § 2 punkten, skall ärendet återförvisas till kyrkomötet för ny behandling. Kan biskopskonferensen icke heller därefter fastställa kyrkomötets beslut, anses det ha förfallit.

Kyrkomötet har följande uppgifter:

Kyrkosamfundets ordinarie kyrkomöten hålles vart tredje år. (31.8.1978/672)

Extraordinarie kyrkomöte hålles för val av biskop samt eljest, då landets regering eller kyrkostyrelsen finner det nödigt, så ock om två tredjedelar av kyrkomötets ordinarie medlemmar anhåller därom hos kyrkostyrelsen.

Kyrkomöte sammankallas av ärkebiskopen eller, om ärkebiskop icke finnes eller har förfall, biskopen i någotdera stiftet. Finnes icke biskop åligger det kyrkostyrelsen att sammankalla mötet.

Tiden och platsen för kyrkomötet bestämmes av kyrkostyrelsen, om icke föregående kyrkomöte har beslutat därom.

Kyrkomöte pågår högst femton vardagar.

Till kyrkomötet utses fjorton ombud för prästerskapet och kantorerna samt aderton lekmannaombud. (20.2.1998/134)

För förordnande av ombud för landets regering meddelar kyrkostyrelsen i god tid undervisningsministeriet tiden och platsen för kyrkomötet.

Ombuden för prästerskapet och kantorerna väljs enligt inspektionsdistrikt, så att från varje stift utses ombud, som hör till stiftet, i förhållande till antalet valberättigade präster, diakoner och kantorer i stiftet. Från varje stift väljs dock minst ett ombud för prästerskapet och ett ombud för kantorerna. En prästmunk och munkdiakon anses höra till det inspektionsdistrikt inom vars område klostret är beläget.

Rätt att delta i val av ombud för prästerskapet och kantorerna har valbara präster, diakoner, kantorer, prästmunkar och munkdiakoner.

Senast den 15 mars det år då ordinarie kyrkomöte skall äga rum underrättar kyrkostyrelsen genom cirkulär och vid behov på annat sätt som den finner lämpligt de valbara medlemmarna av prästerskapet och de valbara kantorerna inom varje inspektionsdistrikt om antalet ombud för stiftet och anmodar dem att förrätta val av ombud. Kyrkostyrelsen bestämmer tid och plats för valen. Valdagen får inte utsättas till en senare tidpunkt än den 15 maj nämnda år.

Valförrättningen öppnas av distriktsövervakaren eller, vid förhinder för honom, av äldsta närvarande valberättigade person. Ordförande och protokollförare vid förrättningen är de som mötet härtill utser inom sig. (27.11.1987/894)

En frånvarande, inom inspektionsdistriktet valberättigad medlem har rätt att före den utsatta tiden för valen tillställa kyrkoherdeämbetet i den församling där valen hålls sin valsedel, inlagd i ett slutet kuvert. Kyrkoherdeämbetet skall vidarebefordra denna valsedel till valstället då valförrättningen inleds. Närvarande medlemmar skall överlämna sina sedlar hopvikna till ordföranden. (27.11.1987/894)

Varje för val inlämnad sedel skall upptaga lika många namn som antalet ombud, som skall väljas inom stiftet. Upptager valsedel färre namn än antalet ombud, som skall väljas, skall rösterna räknas dem till godo, för vilka de avgivits. Upptager valsedel namn på person. som icke är valbar, skall valsedel anses ogiltig endast till denna del. Upptager valsedel namn på flera valbara än antalet ombud, som skall väljas, skall valförrättningsmännen, innan sedeln medräknas vid sammanräkningen av rösterna, därifrån av de i ordningsföljden sista namnen utesluta så många som erfordras för att rätt antal skall erhållas. Innan rösterna räknas skall konvoluten med de insända valsedlarna öppnas och röstsedlarna läggas till de sedlar som har inlämnats vid mötet.

I protokollet skall antecknas det röstetal som envar har erhållit, och protokollet skall undertecknas av förrättningsmännen.

Finner ordföranden vid valförrättningen att någon som har velat avgiva eller som har insänt valsedel, icke är valberättigad, skall valsedeln dock mottagas och sedan oöppnad sändas till kyrkostyrelsen.

Valförrättningarnas ordförande skall utan dröjsmål sända valprotokollen, jämte alla de handlingar som kommit till vid valet, till kyrkostyrelsen.

En valberättigad medlem av prästerskapet inom inspektionsdistriktet i fråga och en kantor, som önskar göra anmärkningar angående lagligheten av den valförrättning som nämns i 180 § eller angående valbarheten hos en person som därvid har erhållit röster, har rätt att inom sju dagar från dagen för valet framföra sin anmärkning hos kyrkostyrelsen.

Sedan tiden för framförande av anmärkningar gått till ända, skall kyrkostyrelsen granska de verkställda valens laglighet och valbarheten hos dem som därvid har erhållit röster samt besluta om de framförda anmärkningarna. Har valsedel mottagits i enlighet med 180 § 5 mom., skall kyrkostyrelsen undersöka huruvida den som har avgivit eller insänt valsedeln är valberättigad och skall, om han har blivit dagligen frånkänd valrätt, beakta namnen på valsedeln.

Efter prövning av valets laglighet och valbarheten hos dem som därvid har erhållit röster samt sedan avgörande träffats om de framförda anmärkningarna, må kyrkostyrelsen utlysa nyval eller fyllnadsval i berörda övervakningsdistrikt eller ock rätta valresultatet. Sedan valresultaten granskats och rättats och sedan nyval eller fyllnadsval, som måhända utlysts av kyrkostyrelsen och om vilka bestämmelserna i 180 § äger motsvarande tillämpning, har förrättats, fastställer kyrkostyrelsen stiftsvis resultatet av valet av ombud för prästerskapet till kyrkomötet, och skall i protokollet däröver antecknas namnen på alla dem som har erhållit röster.

Efter granskning och rättelse av valresultaten fastställer kyrkostyrelsen stiftsvis resultatet av valet av ombud för prästerskapet och kantorerna till kyrkomötet. I prokollet över fastställande av valen skall namnen på alla dem som har erhållit röster antecknas. Har kyrkostyrelsen förordnat om nya val eller fyllnadsval, gäller i fråga om dem i tillämpliga delar vad som i denna förordning stadgas om val av prästerskap och kantorer. (27.11.1987/894)

För dem som har erhållit de flesta rösterna utfärdar kyrkostyrelsen fullmakt att vara ombud för stiftets prästerskap och kantorer vid kyrkomöte. (27.11.1987/894)

Framgår det vid uträkningen av valresultatet i kyrkostyrelsen att flera personer har erhållit lika många röster, avgör lotten vem av dem som skall givas företräde.

Är någon som erhållit fullmakt förhindrad att fullgöra sitt uppdrag som ombud, skall kyrkomötets ordförande i hans ställe inkalla den som har erhållit de flesta rösterna näst efter dem som erhållit fullmakt. Ställföreträdarens mandattid varar till dess den i vars ställe han har blivit inkallad kan tillträda sitt uppdrag. Finns ingen som kan inkallas i stället för den som har förhinder, skall de medlemmar av prästerkapet och de kantorer, som är närvarande vid kyrkomötet och har invalts från stiftet i fråga, utse ett lämpligt ombud för prästerskapet eller kantorerna, som sedan kallas av ordföranden. (27.11.1987/894)

Utan hinder av vad som stadgas i 4–6 mom. skall stadgandet i 177 § 1 mom. om lägsta antal ombud för prästerskapet och kantorerna iakttas. (27.11.1987/894)

Senast den 15 juli meddelar kyrkostyrelsen kyrkoherdeämbetena, genom cirkulär eller på annat sätt som den finner lämpligt, för vilka ombud för prästerskapet och kantorerna i respektive stift fullmakt har utfärdats och vilka andra som har erhållit röster.

Lekmannaombuden väljes valkretsvis genom val, som förrättas av därför församlingsvis valda valmän.

Valkretsarna är följande:

(23.6.2004/595)

Ombuden väljes valkretsvis så, att från varje valkrets utses till stiftet hörande ombud i förhållande till antalet församlingsmedlemmar i valkretsen. I varje valkrets utses lika många suppleanter som ordinarie ombud.

Valbara till valmän är de lekmannamedlemmar i församlingarna som kan väljas till medlemmar i församlingsfullmäktige.

Valmännen och deras suppleanter väljes enligt församling också i kapellförsamlingar.

Varje församling, vars medlemsantal är högst 1 000, är berättigad att utse en valman, församling, vars medlemsantal är 1 001–3 000, två valmän och församling, vars medlemsantal är 3 001–5 000, tre valmän samt större församling härutöver en valman för varje begynnande 3 000-tal medlemmar.

När val av valmän förrättas skall varje församling utse lika många suppleanter som ordinarie valmän.

Senast den 15 januari det år då ordinarie kyrkomöte skall äga rum meddelar kyrkostyrelsen, genom cirkulär och vid behov på annat sätt som den finner lämpligt, kyrkoherdeämbetena antalet ombud som skall utses från de olika valkretsarna samt antalet valmän som skall väljas i respektive församling ävensom sina nedan i 2, 3 och 4 mom. nämnda beslut. (23.8.1971/647)

Val av valmän och deras suppleanter skall förrättas i församlingarna senast den 15 februari sagda år, på tid som kyrkostyrelsen utsätter. (23.8.1971/647)

Likaså bestämmer kyrkostyrelsen närmare tid och plats för den sammankomst, till vilken valmännen skall infinna sig för att förrätta valet av ombud. Förrättningen må ej utsättas till senare än den 31 mars sagda år. (23.8.1971/647)

Synes det på grund av svårigheter till följd av avstånd eller av andra giltiga orsaker nödigt att berättiga valmän i någon församling att i stället för att inställa sig personligen översända valsedlarna till mötet, må kyrkostyrelsen, antingen på vederbörande församlings anhållan eller på eget initiativ, fatta beslut i saken.

Val av valmän och deras suppleanter förrättas av församlingsfullmäktige.

Besvär över valmansval anföres hos kyrkostyrelsen i samma ordning som över församlingsfullmäktiges beslut. Upphäver kyrkostyrelsen valet, antingen i dess helhet eller endast i fråga om en eller flera valmän, skall kyrkostyrelsen tillika förordna om förrättande av helt nytt val eller fyllnadsval, beträffande vilket skall iakttas vad som är stadgat om handläggning av brådskande ärenden i församlingsfullmäktige.

Så snart valmansval har vunnit laga kraft skall kyrkoherden underrätta de av församlingen valda valmännen och suppleanterna om valet och om tiden för valet av ombud samt såsom erforderliga fullmakter giva dem utdrag ur församlingsfullmäktiges protokoll, vilka elektorerna skall förete vid den i 187 § 3 mom. nämnda valförrättningen.

Valmöte öppnas av den till åldern äldsta valmannen, varefter valmännen bland sig utser ordförande och protokollförare att tillsammans förrätta valet. Önskar valmännen föreslå kandidater, vare det tillåtet. En eller flera valmäns frånvaro må icke utgöra hinder för valets förrättande.

Har valmännen i någon församling erhållit rätt att i enlighet med 187 § översända sina valsedlar till mötet, skall dessa valsedlar senast dagen före valet tillställas kyrkoherdeämbetet på den ort där valet förrättas och av kyrkoherdeämbetet överstyras till vallokalen då valförrättningen börjar.

Om valsedlars giltighet och behandlingen av valsedlar, som har inkommit till mötet, gäller vad 180 § 3, 4 och 5 mom. är sagt. Faller rösterna lika, avgör lotten.

Valmännens resekostnader bestrides av vederbörande församlingar.

Protokoll, fört vid val som har förrättats av valmän, skall justeras vid valförrättningen. Valmännens ordförande skall insända valprotokollet jämte samtliga valmäns fullmakter och övriga i ärendet tillkomna handlingar till kyrkostyrelsen.

Den som är valberättigad äger rätt att inom sju dagar från dagen för valet hos kyrkostyrelsen framföra anmärkning angående valt ombuds valbarhet eller valförrättningens laglighet.

Sedan tiden för framförande av anmärkningar gått till ända, skall kyrkostyrelsen granska valets laglighet och de valdas valbarhet samt, sedan den avgjort de framförda anmärkningarna, vid behov vidtaga i 182 § 2 mom. nämnda åtgärder.

Sedan valresultaten granskats och rättats och sedan nyval eller fyllnadsval, som måhända utlysts av kyrkostyrelsen och om vilka bestämmelserna i 190 och 191 §§ äger motsvarande tillämpning, har förrättats, utfärdar kyrkostyrelsen fullmakter för lekmannaombuden.

Senast den 15 maj det år då kyrkomöte skall äga rum meddelar kyrkostyrelsen, genom cirkulär eller på annat sätt som den finner lämpligt, kyrkoherdeämbetena för vilka ombud i respektive valkrets fullmakt har utfärdats samt vilka andra som har erhållit röster. (23.8.1971/647)

I fråga om förfarandet i det fall att någon av de valda är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag att vara ombud skall vad i 182 § 6 mom. är stadgat om ombud för prästerskapet äga motsvarande tillämpning.

Mandaten för de valda ombuden vid kyrkomöte varar till dess nya ombud har utsetts och fullmakter för dem har utfärdats.

Medlemmarna av kyrkomöte erhåller för sitt deltagande i mötet mötesarvode, ersättning för resekostnader och dagtraktamente av kyrkosamfundets allmänna medel i enlighet med vad kyrkomötet bestämmer.

Ordinarie kyrkomöte må icke utsättas att börja före den 1 juni. Kallelse till kyrkomöte skall utfärdas minst fyra månader före mötets början.

Sammankallande av extraordinarie kyrkomöte må delgivas ombuden senast en månad innan kyrkomötet börjar.

Kyrkomötet kan föreläggas ärenden till behandling av landets regering, kyrkosamfundets biskopar, kyrkostyrelsen, kyrkosamfundets prästerskap och kantorer, församlingarna och klostren samt de brödraskap och föreningar som är verksamma inom kyrkosamfundet. (27.11.1987/894)

Vid extraordinarie kyrkomöte må icke till behandling upptagas andra ärenden än de, för vilka kyrkomötet är sammankallat eller vilka landets regering eller kyrkostyrelsen överlämnar till dess behandling.

Kyrkostyrelsen tillsätter ett beredningsutskott, vars medlemsantal den fastställer och vars mandattid varar till utgången av följande ordinarie kyrkomöte. På utskottet ankommer att före följande ordinarie eller extraordinarie kyrkomöte bereda de ärenden som kyrkostyrelsen i detta syfte hänskjuter till utskottet, att gruppera de ärenden som skall behandlas vid mötet, att för mötet föreslå utskott samt föreslå till vilket av dessa ärende borde hänskjutas för beredning, ävensom att avgiva utlåtande om varje sådant ärende, såframt beredningsutskottet har tillfälle att göra detta.

Samtidigt som kyrkostyrelsen meddelar församlingarna tid och plats för kyrkomöte bestämmer den också den tidpunkt, intill vilken ärenden, som skall föreläggas kyrkomötet, må inlämnas samt meddelar de ärenden som kyrkostyrelsen själv finner nödigt att framlägga.

De ärenden, som församlingarna föreslår att skall handläggas vid kyrkomöte, framlägges av församlingsfullmäktige.

I alla ärenden som är avsedda att handläggas av kyrkomötet skall den som framlägger ärendet tillställa kyrkostyrelsen, särskilt för vart och ett ärende, en skriftlig framställning med motivering och förslag.

Kyrkostyrelsen skall överlämna de framställningar som nämns i 200 § jämte sina utlåtanden samt övriga handlingar som enligt denna förordning skall behandlas vid mötet till det beredningsutskott som nämns i 197 § senast två månader innan det ordinarie kyrkomötet utsatts att börja, dock med beaktande av bestämmelserna i 222 §. Samtidigt skall kyrkostyrelsen meddela de ärenden som den för sin del önskar framlägga för kyrkomötet. (20.2.1998/134)

Framställningar, som icke är motiverade eller som icke innefattar förslag, samt sådana som har inkommit till kyrkostyrelsen efter den i 198 § nämnda terminens utgång må icke av kyrkostyrelsen bringas till handläggning vid kyrkomöte, såframt icke synnerliga skäl härtill föreligger.

Över det från kyrkostyrelsen inkomna materialet uppgör beredningsutskottet en förteckning och antecknar invid varje ärende vem eller vilka som framfört det. Utskottet publicerar förteckningen senast en månad före kyrkomötet genom cirkulär, som genom kyrkostyrelsens förmedling tillställes församlingarna och, om behov föreligger, även på annat sätt, som det finner lämpligt.

Landets regering kan även efter den tid som anges i 198 § och den tid för sändande av ärenden till beredningsutskottet som anges i 1 mom. framlägga nya ärenden, så även kyrkostyrelsen, om vägande skäl framkommer. Om skäl till en sådan framställning framkommer medan kyrkomötet är samlat, överlämnas den direkt till mötet. I andra fall skall framställningen utan dröjsmål tillställas det beredningsutskott som nämns i 197 §. (20.2.1998/134)

Önskar medlem av kyrkomötet förelägga mötet nya framställningar, äger han rätt därtill. Sådan framställning, varom gäller i 200 § nämnda bestämmelser, skall senast den tredje dagen efter det kyrkomötet har öppnats överlämnas till kyrkomötet genom förmedling av kyrkomötets presidium. Framställning må likväl icke upptagas till avgörande vid det kyrkomöte där det framlägges, om icke detta påyrkas av tre fjärdedelar av kyrkomötets medlemmar, utan det skall uppskjutas för att beredas av beredningsutskottet vid nästa kyrkomöte.

Den förteckning som nämnes i 201 § framlägges vid kyrkofullmäktiges sammanträde, och församlingsfullmäktige må, efter diskussion om de i förteckningen nämnda ärendena, giva ombuden direktiv i saken. Direktiven, vilka tillställes valkretsens ombud genom protokollsutdrag, är icke bindande för ombuden.

Kyrkomöte inledes och avslutas med gudstjänst.

Kyrkomöte öppnas av kyrkosamfundets ärkebiskop eller, om ärkebiskop icke finnes eller vid förfall för honom, av den i tjänsten äldsta biskopen eller, vid förfall för samtliga biskopar, av den prästerliga ledamoten av kyrkostyrelsen.

Kyrkostyrelsen antar på framställning av beredningsutskottet före kyrkomötet en eller flera sekreterare för mötet.

Ombudens fullmakter granskas före mötets början av kyrkostyrelsens lagfarna ecklesiastikråd. (21.11.2002/961)

En alfabetisk förteckning över de ombud vid kyrkomötet vilkas fullmakter blivit granskats förelägges kyrkomötet på öppningsdagen.

Ombud, som infinner sig till kyrkomöte sedan det inletts, må deltaga i kyrkomötets arbete sedan han för ordföranden har företett godkänd fullmakt.

Infinner sig ombud icke i tid till kyrkomöte eller uteblir han utan tillstånd av kyrkomötet från sammanträde utan att visa godtagbart förfall, må kyrkomötet fråndöma honom hela hans arvode eller en del därav. Låter ombud icke rätta sig härav, må kyrkomötet förklara honom ha förverkat uppdraget.

Kyrkomötets ledare är kyrkosamfundets ärkebiskop eller, om ärkebiskop icke finnes eller vid förfall för honom, den i tjänsten äldsta biskopen eller, vid förfall för samtliga biskopar, den prästerliga ledamoten av kyrkostyrelsen.

Kyrkomötets ledare är tillika dess ordförande. De övriga biskoparna är mötets viceordförande. Finner kyrkomötet flera viceordförande erforderliga, väljer mötet sådana inom sig för varje ordinarie eller extraordinarie kyrkomöte.

Kyrkomöte är beslutfört, då två tredjedelar av dess medlemmar är tillstädes.

Ombud vid kyrkomöte är skyldig att i sin verksamhet iakttaga rätt och sanning samt följa landets lagar och förordningar, så ock andra inom kyrkosamfundet gällande stadganden.

Framföres under pågående kyrkomöte anmärkning mot ombuds behörighet, skall den prövas av kyrkomötet, såframt icke saken genom besvär över val har bringats eller ännu kan bringas under kyrkostyrelsens prövning.

Den mot vars behörighet anmärkning har framförts, kvarstår i sitt uppdrag till dess han måhända har förklarats sakna behörighet att vara ombud.

Kyrkomötes sessioner är offentliga, om icke mötet i undantagsfall annorlunda förordnar.

210 § har upphävts genom F 20.2.1998/134 .

Arbetsordning för kyrkomöte och dess utskott samt ändringar i arbetsordning fastställes av kyrkomötet, sedan beredningsutskottet har avgivit utlåtande i saken.

Ärende må icke upptagas till behandling innan det har beretts av vederbörande utskott, ej heller må utskottets utlåtande upptagas till behandling vid det möte där det avgives, utan det skall bordläggas till ett följande möte.

Ombud för regeringen äger rätt att vid kyrkomöte deltaga i diskussionen men icke i fattande av beslut, såframt han icke tillika är medlem av kyrkomötet.

Vid omröstning tillkommer envar medlem av mötet en röst.

I de fall då kvalificerad majoritet fordras för beslut, ävensom vid val, skall omröstning verkställas med slutna sedlar, såframt kyrkomötet icke är enligt om beslutet eller valet. I andra fall, då meningsskiljaktighet yppar sig, tillgripes öppen omröstning, om icke omröstning med slutna sedlar påyrkas.

Vid omröstning skall, med nedannämnda undantag, såsom mötets beslut anses den åsikt som uppbäres av flertalet. Fallet rösterna lika, gäller som beslut den åsikt som omfattas av kyrkomötets ledare, utom vid omröstning med slutna sedlar, då lotten avgör.

Gäller ärende ändring av lag eller förordning, som berör kyrkosamfundet, må kyrkomöte icke fatta beslut därom, såframt icke två tredjedelar av de tillstädesvarande ombuden förklarar ärendet brådskande och ändringsförslaget godkännes av ett lika stort flertal. I annat fall anses saken ha förfallit.

Förklarar kyrkomöte, på förslag av kyrkostyrelsen eller av det utskott som har berett ärendet, med två tredjedelar av de avgivna rösterna annat än i 2 mom. nämnt ärende såsom grundfråga och godkänner mötet stadgande därom med lika stort flertal, må icke nytt eller ändrat stadgande i saken senare anses godkänt av kyrkomöte, där ej beslut omfattas av minst två tredjedelar av de avgivna rösterna.

Vad i 2 mom. är stadgat om kvalificerad majoritet vid ärendes förklarande för brådskande, må icke tillämpas då regeringen har begärt utlåtande i ärende som nämnes i sagda moment, men kyrkomötet skall anses ha avgivit ett förordande utlåtande över regeringens förslag endast om förslaget har omfattats av ett sådant flertal som ovan är sagt.

Vid val av ledamöter och suppleanter i kyrkostyrelsen anses den vald som vid första omröstningen erhåller minst två tredjedelar av de avgivna rösterna. Om ingen vid första omröstningen uppnår nämnda röstetal, verkställes ny omröstning. Erhåller ingen heller vid den andra omröstningen nämnda röstetal, verkställes en tredje omröstning mellan de två kandidater som har erhållit de flesta rösterna vid andra omröstningen, och den som får de flesta rösterna vid tredje omröstningen blir vald.

Justeringen av kyrkomötes beslut ankommer på justeringsutskottet. Är justeringsutskottet icke enigt om ordalydelsen i något beslut, skall beslutet återremitteras till plenum för justering. Beslut och andra expeditioner undertecknas av kyrkomötets ledare och av dess viceordförande samt kontrasigneras av sekreteraren.

Kyrkomötes protokoll undertecknas av kyrkomötets ledare, viceordförandena, justeringsutskottet och sekreteraren. Kyrkostyrelsen sänder till beredningsutskottet ett undertecknat exemplar av kyrkomötets protokoll.

Beslut i ärenden vilkas avgörande ankommer på regeringen skall tillställas kyrkostyrelsen, som inom sex månader efter kyrkomötets avslutande skall sända dem till undervisningsministeriet jämte eget utlåtande. (24.8.1984/630)

Kyrkomötets övriga beslut sändes till kyrkostyrelsen för av ärendet påkallade åtgärder.

Kyrkosamfundets centralfond förvaltas av kyrkostyrelsen, på vilken det ankommer att draga försorg om uppbörd av avgifter, som tillkommer fonden, bestridande av utgifter, som skall utbetalas från denna, samt deponering av och redovisning för penningmedel.

De avgifter som församlingarna enligt 41 § lagen om ortodoxa kyrkosamfundet skall betala till centralfonden skall tillställas kyrkostyrelsen årligen i fyra poster så, att den första posten betalas i januari, den andra i april, den tredje i juli och den fjärde i oktober.

Ett meddelande om de omständigheter som bestämmer avgifternas storlek skall i enlighet med kyrkostyrelsens anvisningar för varje år tillställas kyrkostyrelsen senast den 15 april följande år. Kyrkostyrelsen meddelar senast den 10 maj församlingarna betalningsraternas storlek.

Årets två första betalningsposter är lika stora som den fjärde posten föregående år. Den fjärde betalningsposten för ett år motsvarar en fjärdedel av församlingens avgifter det året. Till den tredje posten läggs ett belopp, som motsvarar vad församlingen har betalt för litet, eller också avdras därifrån vad församlingen har betalt för mycket.

Har, sedan avgiften betalts den beskattningsbara inkomst som avses i 41 § 1 mom. 1 punkten lagen om ortodoxa kyrkosamfundet avlyfts genom ett laga kraft vunnet beslut eller har församlingen påförts skatt som avses i 2 punkten i samma moment, har församlingen rätt att från centralfonden återfå vad som betalts för mycket. (20.12.2001/1438)

Från centralfondens inkomster överförs årligen en del som fastställs av kyrkomötet till grundfonden, vars tillgångar skall deponeras i bank eller annan solid penninginrättning, placeras i säkra värdepapper, värdeandelar eller fastigheter eller utlånas till kyrkosamfundet. Grundfonden skall förkovras till dess att fondens avkastning täcker kyrkosamfundets årliga allmänna utgifter. (20.2.1998/134)

Inflyter till centralfonden medel till avsevärt större belopp än vad som erfordras för kyrkosamfundets allmänna utgifter, överföres en del av överskottet enligt kyrkomötets beslut till grundfonden.

Centralfondens övriga tillgångar förvaras såsom i 219 § är sagt om grundfonden. Dock må ur fonden även beviljas lån till församlingar, kommuner, föreningar och även enskilda mot säker inteckning i fastighet eller fullt vederhäftig borgen enligt lånereglemente, som uppgöres för fonden av kyrkostyrelsen och fastställes av kyrkomöte.

Utbetalningar ur fonden verkställes endast enligt beslut av kyrkostyrelsen inom gränserna för den inkomst- och utgiftsstat som har uppgjorts av kyrkostyrelsen och fastställts av kyrkomöte.

Efter utgången av varje kalenderår uppgör kyrkostyrelsen före den 1 april räkenskaperna jämte berättelse över fondens förvaltning för de revisorer som kyrkomötet har tillsatt. Revisorerna sänder, sedan de har granskat räkenskaperna, före den 1 juni dessa jämte revisionsberättelse till kyrkostyrelsen, som före årets utgång genom förmedling av beredningsutskottet sänder dem till ordinarie kyrkomöte.

Kyrkomötet kan godkänna en ekonomistadga och en revisionsstadga för centralfonden.

224 § har upphävts genom F 20.2.1998/134 .

Tillrättavisningsnämnden och kyrkliga överdomstolen sammanträder i kyrkostyrelsen eller på någon annan plats som ordföranden bestämmer.

Kyrkostyrelsen sörjer för mottagning och utgivning av tillrättavisningsnämndens, tillrättavisningsombudets och kyrkliga över-domstolens handlingar samt för dessa organs övriga kontorsarbete.

Medlemmarna i tillrättavisningsnämnden och kyrkliga överdomstolen samt tillrättavisningsombudet uppbär ur kyrkosamfundets centralfond arvode och kostnadsersättning i enlighet med grunder som kyrkomötet fastställer.

227 § har upphävts genom F 20.2.1998/134 .

228 § har upphävts genom F 20.2.1998/134 .

Biskoparna, medlemmarna i kyrkostyrelsen, tillrättavisningsnämnden och kyrkliga överdomstolen samt prästerna, diakonerna och de innehavare av tjänst eller befattning inom kyrkosamfundet, till vilkas behörighetsvillkor hör högskoleexamen, skall behärska finska fullständigt. (20.2.1998/134)

För andra än i 1 mom. nämnda tjänster och befattningar inom kyrkosamfundet fordras av dem förutsatt språkkunskap. (23.8.1971/647)

Det lagfarna ecklesiastikrådet i kyrkostyrelsen skall förstå svenska. (21.11.2002/961)

Kyrkoherdarna i församlingarna i Helsingfors, Vasa och Åbo bör äga tillfredsställande förmåga att muntligt använda svenska, såframt icke undervisningsministeriet bestämmer annorlunda härom.

Vad i denna paragraf är sagt gäller icke den som vid denna förordnings ikraftträdande innehar tjänst eller befattning, så länge han kvarstår i denna tjänst eller befattning.

Examina för ådagaläggande av språkkunskap, som fordras enligt denna förordning, skall avläggas i den ordning som föreskrives i förordningen angående de examina, som skola avläggas för ådagaläggande av kunskap i finska och svenska språken (313/22) .

Ovan i 1 mom. avsedd examen för ådagaläggande av kunskap i finska fordras icke av den som avlagt slutexamen vid ortodoxa prästseminariet. (23.8.1971/647)

Närmare anvisningar om tillämpningen av stadgandena om prästerskapets avlöning och pensioner i denna förordning ges vid behov av undervisningsministeriet.

Stadgandena i denna förordning om prästerskapets avlöning skall i varje församling tillämpas först från början av månaden näst efter den månad då den klass som vederbörande församling tillhör har fastställts.

Genom denna förordning upphäves

Tjänsten som lagfaren assessor må besättas första gången utan att lediganslå den.

Medlem av prästerskapet, som har utnämnts eller förordnats på provtid innan denna förordning har trätt i kraft, må behålla sin rätt till avlöning enligt dittills gällande stadganden, om han inom tre månader efter det församlingens klass har fastställts skriftligen underrättar församlingsrådet om att han så önskar. Vill tjänsteinnehavare, som kvarstår i det tidigare avlöningssystemet, senare övergå till det nya avlöningssystem som avses i denna förordning, äger han rätt därtill, räknat från kalenderårets början, såframt han skriftligen har underrättat församlingsrådet därom senast tre månader före nämnda tidpunkt.