191/1959

Finlands Advokatförbund, på finska Suomen Asianajaliitto, är i lagen den 12 december 1958 om advokater (496/58) avsedd allmän advokatförening i landet.

Förbundet är den behöriga myndighet som avses i direktivet (98/5/EG) om underlättande av stadigvarande utövande av advokatyrket i en annan medlemsstat än den i vilken auktorisation erhölls.

Förbundets hemort är Helsingfors stad.

Förbundets ändamål är:

Förbundet strävar till att följa med rättsutvecklingen i landet samt att genom utlåtanden och initiativ ställa sin erfarenhet till samhällets förfogande.

Förbundet må även grunda fonder, som främja förverkligandet av dess ändamål samt medlemmarnas och deras familjers ekonomiska trygghet.

Medlemmarnas beslutanderätt utövas av en delegation vars medlemmar väljs vid avdelningarnas möten.

Förbundets angelägenheter sköts av en förbundsstyrelse som väljs av delegationen.

Förbundet är indelat i avdelningar, var och en med sin egen styrelse.

Medlemmarnas rätt att deltaga i skötseln av sin avdelnings angelägenheter utövas av de vid avdelningsmöte närvarande medlemmarna.

Medlemmar i förbundet är de som i den ordning som bestäms i lagen om advokater och i dessa stadgar har antagits som medlemmar i förbundet.

Medlem, som införts i det advokatregister, som föres av förbundsstyrelsen, är advokat och som sådan berättigad att använda yrkesbeteckningen advokat.

Nedan följer bestämmelser om registrering i EU-registret enligt 5 b § (1249/1999) som förs av förbundet av en advokat från en annan medlemsstat i Europeiska unionen (EU-advokat), som inte är medlem i förbundet.

Förutom advokatmedlemmarna må förbundet hava passiva medlemmar samt hedersmedlemmar.

Då i dessa stadgar talas om medlem, avses därmed icke passiv medlem och ej heller hedersmedlem.

Som medlem kan antas en finsk medborgare eller en medborgare i någon annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som yrkesmässigt handhar eller börjar handha advokatuppdrag och som

Har sökanden redan tidigare avlagt examen som avses i 1 mom. 4 a-punkten eller annars visat att han har de kunskaper som nämns där, kan styrelsen befria honom från att avlägga examen.

En person som är behörig att bedriva advokatverksamhet i någon annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet kan upptas som medlem, om han har avlagt en av juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet ordnad examen, som motsvarar det lämplighetsprov som nämns i förordningen den 30 december 1993 om erkännande av examensbevis som tilldelats medborgare i stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (1622/1993) och ger behörighet för en tjänst för vilken det krävs juris kandidatexamen, och avlagt de prov som avses i 3 § 2 mom. lagen om advokater (31/93) .

Utan hinder av 1 mom. 3, 4 och 4 a punkten och 3 mom. kan en EU-advokat upptas som medlem tre år efter registreringen i EU-registret, om han visar att han regelbundet bedrivit advokatverksamhet i Finland under minst denna tid. Den sökande skall lägga fram sådan skriftlig eller annan redogörelse för sina uppdrag och sin verksamhet som styrelsen kräver.

Person i statens eller kommuns tjänst eller befattning eller i annan på tjänsteförhållande grundad anställning må icke vara medlem av förbundet, med mindre förbundets styrelse av särskilda skäl därtill samtycker. Den som har sådan anställning hos annan eller som bedriver sådan annan förvärvsverksamhet, som kan antas inverka menligt på hans självständighet som advokat, må icke heller vara medlem av förbundet.

En advokat får inte heller utan tillstånd av styrelsen bedriva advokatverksamhet utomlands i någon annan än en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Medlemskap skall sökas medelst en till förbundets styrelse riktad skriftlig ansökan, i vilken sökanden bör försäkra, att han godkänner dessa stadgar och är redo att på anfordran underkasta sig i 35 § avsett skiljemannaförfarande. Till ansökan skall fogas utredning därom, att sökanden uppfyller i 5 § 1 mom. nämnda villkor. Då person som står i tjänsteförhållande till staten eller kommun ansöker om medlemskap, skall han förete utredning även därom, att icke advokatverksamheten strider mot hans tjänsteplikt, ävensom sin förmans utlåtande härom.

Ansökningen skall överstyras till vederbörande avdelning inom förbundet, vars styrelse skall avgiva skriftligt utlåtande om huruvida sökanden uppfyller de i 5 § 1 mom. 2) och 4) -punkten för medlem uppställda fordringarna. (6.7.2000/671)

Avdelningsstyrelsen skall ofördröjligen insända ansökan jämte därtill fogat eget utlåtande till förbundsstyrelsen.

En advokat från en annan medlemsstat i Europeiska unionen, som stadigvarande bedriver advokatverksamhet i Finland under hemlandets yrkestitel, får registrera sig i EUregistret. Ansökan om upptagning i registret skall göras skriftligt. Den sökande skall uppvisa bevis på att han har rätt att bedriva advokatverksamhet i någon EU-medlemsstat under den yrkestitel som avses i direktivet (98/5/EG) om underlättande av stadigvarande utövande av advokatyrket i en annan medlemsstat än den i vilken auktorisationen erhölls. Beviset får inte vara mer än tre månader gammalt vid uppvisandet. Finlands Advokatförbund skall underrätta den behöriga myndigheten i advokatens hemland om registreringen.

Vad som bestäms i dessa stadgar om förbundets medlemmar gäller i tillämpliga delar EU-advokater.

En EU-advokat skall, när han bedriver advokatverksamhet i Finland, uppge den yrkestitel som används i den medlemsstat som han eller hon kommer från, uttryckt på denna stats språk och med hänvisningar till den yrkesorganisation som han eller hon tillhör.

Medlem som träder i sådant tjänsteförhållande, som avses i 5 § 5 mom. 1 meningen, eller övertager uppdrag av sagda slag, är, om han det oaktat fortfarande önskar vara verksam som advokat, pliktig att ofördröjligen hos förbundsstyrelsen anhålla om i samma paragraf nämnt samtycke. Beträffande sådan ansökan gäller i tillämpliga delar vad i 6 § är föreskrivet angående ansökan om medlemskap.

Förbundsstyrelsen skall vid behandlingen av ansökningar, som avses i 6, 6a och 7 §, införskaffa nödigbefunna tilläggsutredningar. (6.7.2000/671)

Avslås ansökan, skola skälen därtill angivas i styrelsens beslut.

Sökanden skall omedelbart ges besked om att han antagits till medlem. Dessutom skall härom underrättas justitiekanslern och den underdomstol inom vars domkrets den som antagits till medlem har sin byrå. (11.4.1985/312)

Till passiv medlem må förbundsstyrelsen på ansökan antaga advokat, som upphör att bedriva advokatverksamhet. (6.7.2000/671)

Till hedersmedlem må delegationen på framställning av styrelsen, oberoende av i 5 § nämnda villkor, kalla inländsk eller utländsk person, som på särskilt sätt meriterat sig såsom advokat eller verkat till förmån för advokatväsendet. Även person som ej är medlem eller passiv medlem av förbundet kan förbundsstyrelsen, om den är enhällig, kalla till hedersmedlem. (2.3.1992/203)

Förbundsstyrelsen, i vilken landets alla delar och båda språkgrupper bör vara företrädda, består av förbundets ordförande och vice ordförande samt sju andra medlemmar. Var och en av de sistnämnda skall ha en personlig suppleant. Samtliga styrelsemedlemmar skall vara advokater.

Förbundsordföranden och vice ordföranden samt de övriga styrelsemedlemmarna och deras suppleanter väljs vid delegationens ordinarie vårmöte, varvid deras mandatperiod börjar. Mandatperioden är tre år och slutar vid delegationens ordinarie vårmöte det tredje året efter valet. (6.7.2000/671)

Den som varit medlem av styrelsen sex år i följd kan omväljas till samma uppdrag först för den verksamhetsperiod som börjar tre år efter det att hans föregående mandattid löpt ut. Vad som ovan sägs hindrar inte att någon som varit styrelsemedlem sex år i följd väljs till förbundsordförande eller vice ordförande. (6.7.2000/671)

Förbundets ordförande och vice ordförande samt de övriga styrelsemedlemmarna och deras suppleanter får ej höra till förbundsdelegationen eller disciplinnämnden.

I styrelsen skall förutom ordföranden och vice ordföranden ingå

Avlider förbundets ordförande eller viceordförande, styrelseledamot eller suppleant för denne eller upphör han att vara medlem av förbundet, skall, då styrelsen finner det nödigt, förrättas fyllnadsval, varvid i stället för den som avgått utses annan person för den återstående mandattiden.

Den tid, under vilken den som utsetts vid ett fyllnadsval varit medlem av styrelsen, skall ej beaktas vid beräkningen av den tid av sex år som nämns i 10 § 3 mom. (2.3.1992/203)

Styrelsen skall företräda förbundet samt enligt lag och förbundets stadgar och delegationens anvisningar omsorgsfullt handha förbundets angelägenheter.

Styrelsen skall utöver vad som föreskrivs i andra avsnitt av dessa stadgar:

Förbundets namn tecknas av förbundets ordförande, vice ordförande eller annan ordinarie styrelsemedlem, var och en tillsammans med en annan ordinarie medlem av styrelsen eller med generalsekreteraren.

Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden på plats som bestäms av styrelsen eller ordföranden. Ordföranden är skyldig att sammankalla styrelsen om minst två styrelsemedlemmar kräver detta. (2.3.1992/203)

Kallelse till styrelsemöte skall jämte föredragningslistan tillställas styrelsemedlemmarna i rekommenderat brev, som senast sju dagar före mötet inlämnats för befordran med posten. Medlem skall i god tid till förbundets byrå meddela eventuellt förhinder för honom, på det att hans suppleant må kunna inkallas i stället för honom.

Åt dem som infinner sig till styrelsemöte skall för därav förorsakade resekostnader erläggas ersättning ur förbundets medel enligt grunder som fastställs av delegationen. (2.3.1992/203)

Styrelsen är beslutför då minst fem medlemmar är närvarande. (2.3.1992/203)

Vid omröstning avgörs ärendena med enkel majoritet. Om rösterna faller lika avgör ordförandens åsikt. Vid behandling av ärenden som faller under disciplinsbefogenheten iakttas rättegångsbalkens bestämmelser om omröstning i brottmål. I fråga om uteslutning av medlem gäller den åsikt som är för uteslutning endast om den omfattas av minst fem av mötesdeltagarna. I fråga om jävighet för den som deltar i behandling av ärende som faller under disciplinsbefogenheten eller som avser medlemskap i förbundet gäller vad som stadgats om domarjäv. (2.3.1992/203)

3 mom. har upphävts genom B 2.3.1992/203 . (2.3.1992/203)

För behandling av löpande ärenden kan styrelsen tillsätta ett arbetsutskott vars sammansättning styrelsen bestämmer. (2.3.1992/203)

I förbundets delegation inväljer varje avdelning en medlem jämte suppleant för varje påbörjat fyrtiotal medlemmar i avdelningen. Delegationsmedlemmarna skall vara advokater. Deras mandatperiod börjar den 1 mars det år de invalts och fortgår tre år. Den som har varit medlem i delegationen i sex år i sträck kan omväljas för samma uppgift först för den mandatperiod som börjar tre år efter utgången av hans föregående mandatperiod.

Delegationen väljer inom sig en ordförande och en vice ordförande. Deras mandatperiod fortgår oberoende av bestämmelserna i 1 mom. tills en ny ordförande och vice ordförande har valts. (6.7.2000/671)

Vid vårmötet behandlas följande ärenden:

Vid vintersammanträdet behandlas följande ärenden:

Delegationen sammanträder på kallelse av ordföranden eller, om han är förhindrad, vice ordföranden på en plats som bestäms av delegationen eller den som sammankallat mötet. (6.7.2000/671)

Ordinarie delegationsmöte skall hållas varje år senast i januari (vintermöte) och juni (vårmöte). Extraordinarie delegationsmöte hålls när förbundsstyrelsen anser det nödvändigt eller minst en tredjedel av delegationsmedlemmarna kräver det av den som har rätt att sammankalla möte. (11.4.1997/317)

Kallelse till delegationsmöte skall skickas till delegationsmedlemmarna i rekommenderat brev som postas senast två veckor före mötet. Medlem som har förhinder skall ofördröjligen meddela detta till förbundets byrå så att den suppleant som valts av samma avdelning skall kunna inkallas i hans ställe. I samband med möteskallelsen skall till medlemmarna skickas ett meddelande om vilka ärenden som kommer att behandlas på mötet. Samma meddelande skall även skickas till avdelningarna. (2.3.1992/203)

För resekostnader som förorsakas av deltagande i delegationsmöte skall åt var och en betalas ersättning ur hans egen avdelnings medel. (2.3.1992/203)

Delegationen är beslutför, då minst hälften av dess medlemmar äro närvarande vid mötet.

Varje medlem av delegationen har en röst. Besluten fattas med enkel röstmajoritet förutom i de fall som nämns i 21 § 2 mom. och i 56 §. Vid lika röstetal vinner den åsikt ordföranden företräder utom vid val, då lotten avgör. (6.7.2000/671)

Delegationen har ett procedurutskott, till vilket hör delegationens ordförande och en medlem från var och en av förbundets avdelningar. Bland dem som utsetts till representanter i delegationen väljer avdelningen årligen en medlem och en suppleant till procedurutskottet. Ordförande för utskottet är en medlem som valts från från Helsingforsavdelningen och vice ordförande är hans suppleant. (11.4.1997/317)

Procedurutskottet sammanträder på kallelse av ordföranden. Vid sammankallandet och i fråga om beslutförheten iakttas i tillämpliga delar de bestämmelser som utfärdats om delegationen, så att föredragningslistan inte sänds avdelningarna för kännedom. I samband med ett delegationsmöte kan utskottet vid behov sammanträda direkt utan särskild möteskallelse. (11.4.1997/317)

Procedurutskottet skall

(6.7.2000/671)

Procedurutskottets förslag om vilka personer utanför advokatkåren som skall väljas till medlemmar i disciplinnämnden skall tillställas justitieministeriet för utlåtande.

Kandidaten vid val av ordförande och vice ordförande för delegationen är de som procedurutskottet har föreslagit. Vid mötet har delegationsmedlemmarna rätt att uppställa motkandidater. Den som fått flest röster blir vald. (11.4.1997/317)

Kandidater vid val av ordförande och vice ordförande för förbundet, övriga styrelsemedlemmar och suppleanter för dessa samt ordförande för disciplinnämnden, medlemmar i den och suppleanter för dessa är de som procedurutskottet har föreslagit skall väljas till dessa förtroendeuppdrag. Vid mötet har delegationsmedlemmarna dock rätt att utse motkandidater. Den som procedurutskottet har ställt upp som kandidat anses ha blivit vald, om inte en motkandidat har fått minst två tredjedelar av rösterna som avgetts vid delegationsmötet. (6.7.2000/671)

Styrelsen kan besluta att ett allmänt advokatmöte skall hållas. Vid mötet behandlas ärenden av betydelse för advokatkåren i form av föredrag och diskussioner. Ämnena kan gälla organisering, villkoren för yrkesutövandet och företeelser inom rättsområdet.

Kallelse till mötet skall publiceras i förbundets språkrör minst sex veckor före mötet.

Förbundet har i Helsingfors en byrå, som förestås av en av förbundet avlönad generalsekreterare. (2.3.1992/203)

Till generalsekreterare kan utses endast en advokat eller jurist som uppfyller de behörighetsvillkor för medlem som uppställts i 5 § 1 mom. eller, om styrelsen så anser, en person som med avseende på utbildning, erfarenhet, skicklighet och personliga egenskaper annars är lämplig för uppgiften. (11.4.1997/317)

Vid byrån skall finnas nödig, av förbundet avlönad personal.

Byrån skall vara öppen under en av styrelsen fastställd tid varje vardag, dock inte helgfri lördag. (11.4.1985/312)

Räkenskaperna avslutas kalenderårsvis och skall senast inom följande mars månad överlämnas åt revisorerna. (7.6.1994/443)

Revisorerna bör varje år omsorgsfullt granska räkenskaperna och förbundets förvaltning samt före utgången av april månad inlämna sin revisionsberättelse till förbundets byrå. I revisionsberättelsen skall föreslås antingen beviljande eller förvägrande av ansvarsfrihet. Finner revisorerna eller någondera av dem att styrelsen ej bör beviljas ansvarsfrihet skall förbundets generalsekreterare ofördröjligen meddela detta till procedurutskottets ordförande. Utskottet skall omedelbart sammankallas för att fatta beslut om de åtgärder som revisionsberättelsen föranleder. (2.3.1992/203)

Förbundet har följande avdelningar:

Medlem och EU-advokat hör till den avdelning, på vars område han huvudskaligen är verksam som advokat. (6.7.2000/671)

Uppstår meningsskiljaktighet därom, till vilken avdelning medlem skall höra, avgöres frågan av förbundsstyrelsen.

Varje avdelning skall hava av förbundsstyrelsen fastställda stadgar.

Avdelningsmöte äger rätt att påföra sina medlemmar avgifter för bestridande av avdelningens utgifter.

Avskrift av protokoll, som förts vid avdelnings och dess styrelses möte, skall inom två veckor insändas till förbundsstyrelsen.

Förbundsstyrelsen skall ofördröjligen upphäva beslut, som fattats av avdelning eller dess styrelse, ifall det strider mot förbundets eller avdelningens stadgar eller förbundets intressen eller ändamål eller ifall det pålägger avdelningens medlemmar oskäligt stora ekonomiska bördor.

Avdelningarna skall, med iakttagande av bestämmelserna i 16 §, årligen i januari på basis av medlemsantal den 31 december föregående år utse sina representanter i delegationen i stället för dem som står i tur att avgå. I medlemsantalet inbegrips EU-advokaterna, som också har rösträtt vid avdelningsmötena.

Förbundets generalsekreterare skall före den 10 januari till varje avdelnings styrelse sända en förteckning över de medlemmar och EU-advokater som den 31 december föregående år hörde till vederbörande avdelning.

Medlem och passiv medlem är skyldig att till förbundet erlägga medlemsavgift, som delegationen fastställer. Avgiften kan vara av olika storlek för medlemmar som bedriver självständig advokatverksamhet och för medlemmar som är medarbetare i annans tjänst samt för passiva medlemmar, dock så att den är lika stor för alla som hör till samma grupp. De medlemmar som bedriver självständig advokatverksamhet och de som är medarbetare får indelas i undergrupper enligt grunder som godkänts av delegationen. För dem som hör till samma undergrupp skall avgiften vara lika stor.

EU-advokater är skyldiga att betala förbundet en årlig registreringsavgift vars storlek fastställs av delegationen. Registreringsavgiften får inte vara större än medlemsavgiften.

Om förbundet grundat i 2 § 3 mom. nämnda fonder kan delegationen på framställning av styrelsen förplikta medlem att till fonden erlägga avgifter, vilkas storlek fastställs av delegationen, och härvid skall tillämpas vad i 30 § är sagt om fastställande av avgift.

Förbundsstyrelsen kan, om särskild anledning föreligger, helt eller delvis befria medlem eller passiv medlem från erläggande av medlemsavgift och i 31 § avsedd avgift.

33 § har upphävts genom B 7.6.1994/443 .

Förbundsstyrelsen skall medelst skiljemannaförfarande avgöra tvist mellan medlem eller ett bolag för vars räkning en medlem agerat och person, som icke hör till förbundet, då tvisten berör arvode och ersättning för kostnad för utfört uppdrag. Skiljemannaförfarandet skall anhängiggöras inom ett år från det räkning för arvode och kostnad avgivits.

Uppstår mellan förbundsmedlem eller ett bolag för vars räkning en medlem agerat och person, som icke hör till förbundet, i 34 § avsedd tvist, skall den, som icke hör till förbundet, om han vill att styrelsen skall medelst skiljemannaförfarande avgöra tvisten, anhängiggöra skiljemannaförfarandet genom att i en till styrelsen ställd och till förbundets byrå inlämnad skrivelse framföra sina krav gällande arvodet och kostnaderna som tvisten gäller och ange vem som skött uppdraget. Svarande i förfarandet är den förbundsmedlem som är personligen ansvarig för förpliktelserna till följd av uppdraget och det bolag för vars räkning medlemmen agerat. Även den, som, efter det ovan avsedd skrivelse ingivits till förbundets byrå, upphört att vara medlem av förbundet, är förpliktad att underkasta sig skiljemannaförfarande. (6.7.2000/671)

Då en part inlämnat en i 1 mom. nämnd skrivelse till förbundets kansli, skall styrelsen utan dröjsmål tillställa motparten ett exemplar av den, varvid ett skriftligt meddelande enligt 12 § lagen den 23 oktober 1992 om skiljemannaförfarande (967/92) skall anses ha blivit avgivet. (7.6.1994/443)

En advokat som är part i tvisten eller ett bolag för vars räkning han agerat har inte rätt att få ersättning för sina rättegångskostnader i skiljemannaförfarandet. (6.7.2000/671)

Då förbundsstyrelsen skall avgöra tvist genom skiljemannaförfarande har styrelsen rätt att förordna tre av sina nuvarande eller tidigare medlemmar eller deras suppleanter eller nuvarande eller tidigare styrelsemedlemmar i någon av förbundets avdelningar att såsom skiljemän behandla och avgöra frågan. (6.7.2000/671)

Skiljemännen är ej berättigade att uppbära arvode för uppdraget. Ersättning för resekostnaderna skall emellertid erläggas till dem ur förbundets medel på sätt som i 14 § 3 mom. stadgas om ersättning av resekostnader för deltagande i styrelsemöten.

Avtal, som slutits om arvode eller ersättning åt förbundsmedlem för advokat uppdrag, må icke tillämpas, om det är uppenbart oskäligt.

Medlem skall redbart och samvetsgrant utföra honom anförtrodda uppdrag samt i all sin verksamhet iakttaga god advokatsed och de föreskrifter, som fastställts medlemmarna till efterrättelse.

Medlem är, då lagen och god advokatsed det fordrar, skyldig att förtiga, vad han i sin verksamhet erfarit. (6.7.2000/671)

Advokatverksamhet får ej bedrivas i bolag med annan person än advokat, om ej förbundsstyrelsen av särskilda skäl beviljar tillstånd därtill. Under form av aktiebolag får advokatverksamhet bedrivas med tillstånd och på villkor som fastställts av förbundsstyrelsen. Bolagsordningen för sådant aktiebolag får ändras endast med ett likadant tillstånd. (2.3.1992/203)

Medlem skall hålla penningmedel och andra tillgångar, som tillhöra hans huvudmän, skilda från sina egna medel.

Medlem skall:

Medlem är pliktig att lämna förbundsstyrelsen alla de uppgifter, som erfordras för utövande av i 12 § 2 mom. 2) punkten nämnd tillsyn. Medlem är även pliktig att tillåta av styrelsen förordnad person att då styrelsen finner det för tillsynen nödigt, verkställa inspektion i hans byrå, samt att härvid förete de handlingar, vilkas granskning inspektionen förutsätter.

Styrelsemedlem och den, som verkställer inspektion, må icke olovligen yppa vad de vid utövande av tillsynen erfarit om medlem och hans verksamhet.

Angående medlems skyldighet att på förordnande av domstol uppträda som biträde eller ombud vid rättegång gäller, vad i lag är stadgat om sådan skyldighet för person, som bedriver allmän sakförarverksamhet.

Önskar medlem eller passiv medlem utträda ur förbundet, skall han skriftligen därom underrätta styrelsen. Dock svarar han för de avgifter, som skola erläggas till förbundet för de fulla månader medlemskapet varat. (6.7.2000/671)

Medlems utträde ur förbundet träder i kraft två månader efter att meddelande om utträde inlämnats, om ej styrelsen efter ansökan samtycker till att utträdet träder i kraft tidigare. (2.3.1992/203)

Försummar en medlem eller en passiv medlem att betala förbundet eller sin avdelning tillkommande avgifter och betalar han inte på anmaning avgiften inom fyra veckor, är styrelsen berättigad att fastslå att han utträtt ur förbundet.

Medlem, som förlorar sitt medborgarskap i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller varaktigt bosätter sig utom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, upphör att vara medlem av förbundet och skall avföras ur advokatregistret. Detsamma gäller även medlem, som försatts i konkurs eller vars handlingsbehörighet begränsats.

Upphör medlem att bedriva advokatverksamhet eller är han av orsak, som nämnes i 5 § 5 mom. icke längre berättigad att vara medlem, skall han anhålla om utträde ur förbundet. Gör han det icke ofördröjligen, skall styrelsen fastslå, att han utträtt ur förbundet och avföra honom ur advokatregistret.

Upphör en EU-advokat att vara advokat i sitt hemland, skall han avföras ur EU-registret.

Om passiv medlem ej längre uppfyller de behörighetsvillkor som anges i 5 § 1 mom. 2)-punkten eller om han begått gärning som är ägnad att skada förbundets anseende, skall förbundsstyrelsen utesluta personen ur förbundet.

Till förbundets disciplinnämnd hör en ordförande, en vice ordförande och sju andra medlemmar samt en personlig suppleant för var och en av de sistnämnda. Alla dessa väljs av delegationen. Av medlemmarna och deras suppleanter skall två stå utanför advokatkåren, och utlåtande om deras lämplighet som medlemmar av nämnden bör före valet inbegäras av justitieministeriet. (6.7.2000/671)

I nämnden skall finnas minst en advokatmedlem från

Disciplinnämndens ordförande, vice ordförande, andra medlemmar och suppleanter väljs vid delegationens egentliga vårmöte, varvid deras mandatperiod börjar. Mandatperioden varar tre år och slutar vid delegationens egentliga vårmöte det tredje året efter valet. (6.7.2000/671)

Person som varit medlem av disciplinnämnden sex år i följd kan väljas på nytt till samma uppdrag först för den verksamhetsperiod som börjar tre år efter att vederbörandes föregående verksamhetsperiod löpt ut. Vad som sägs ovan hindrar inte någon som varit medlem av disciplinnämnden sex år i följd att bli vald till ordförande eller vice ordförande för disciplinnämnden. (6.7.2000/671)

Medlemmarna av disciplinnämnden får ej höra till förbundets delegation eller styrelse.

Om medlem av disciplinnämnden avlidit eller förlorat sin behörighet för uppdraget förfars i enlighet med 11 §.

Åt de medlemmar av disciplinnämnden som ej hör till advokatkåren erläggs ur förbundets medel ett arvode vars storlek fastställs av styrelsen.

Disciplinnämnden är beslutför när minst fem medlemmar, av vilka en står utanför advokatkåren, är närvarande. Om ordföranden och vice ordföranden är förhindrade att delta i möte förs ordet av den advokatmedlem som varit medlem av nämnden längsta tiden. (6.7.2000/671)

Disciplinnämndens beslut om uteslutning av medlem ur Finlands Advokatförbund bör hänskjutas till förbundsstyrelsen för fastställelse. Om styrelsen ej fastställer beslutet återgår frågan till nämnden för att behandlas och avgöras på nytt.

Om jäv för den som behandlar en disciplinfråga gäller vad som är stadgat om jäv för domare.

Disciplinnämnden avgör disciplinära ärenden. Dessa är

Ärendet är anhängiggjort när en skriftlig anmälan om en advokat har inkommit till förbundskansliet eller när kännedom har fåtts om en offentligt framförd misstanke som gäller en advokat. Generalsekreteraren beslutar om anmälan skall behandlas som ett disciplinärt förfarande eller ett övervakningsärende. Om en förbundsmedlem som är verksam i en annan EU-stat blir föremål för ett disciplinärt förfarande, underrättas den behöriga myndigheten i den medlemsstat där medlemmen är verksam om att förfarandet inletts.

Innan ett disciplinärt förfarande inleds mot en EU-advokat, underrättar styrelsen den behöriga myndigheten i advokatens hemland därom. Det disciplinära förfarandet sker i samverkan med denna myndighet. Kontakten begränsar dock inte förbundets behörighet i disciplinära ärenden.

Om disciplinnämnden finner att advokat gjort sig skyldig till gärning som nämns i 7 § lagen om advokater, skall den tilldela honom i lagrummet angiven disciplinär påföljd.

Om medlem efter inlett disciplinärt förfarande utträtt ur förbundet skall förfarandet fortsättas och utlåtande avges om huruvida medlemmen gjort sig skyldig till den gärning som föranlett det disciplinära förfarandet och vilken påföljd han på grund därav skulle ha ådragit sig.

Disciplinärende föredras av någon av nämndens medlemmar. Advokaten skall ges tillfälle att bli hörd innan disciplinärendet avgörs.

Vid omröstning i disciplinärende förfars på det sätt som i rättegångsbalken stadgats om omröstning i brottmål.

I fråga om disciplinnämnden tillämpas vad ovan i 40 § stadgats om advokats skyldigheter gentemot styrelsen samt om styrelsemedlems och kontrollörs sekretessplikt.

Om ändring söks i förbundsstyrelsens beslut enligt 10 § lagen om advokater och i disciplinnämndens beslut, förfars så som i detta lagrum stadgats. Besvärsskrivelse anses inlämnad till styrelsen när den anlänt till förbundets byrå.

Till beslut i vilket en advokat har rätt att söka ändring skall fogas besvärsanvisning och beslutet skall delges honom bevisligen.

Om avgörande i ett disciplinsärende och om beslut som förbundsstyrelsen fattat i ärende som gäller övervakning av advokat meddelas omedelbart med ett protokollsutdrag som skall undertecknas av ordföranden och sekreteraren

Andra än de här nämnda, på vilkas anmälan ärende som gäller övervakning av advokater eller disciplinärende inletts, underrättas om beslutet och avgörandet på lämpligt sätt som fastställs av styrelsen eller disciplinnämnden.

Beslut varigenom en medlem utslutits ur förbundet eller någon som varit upptagen i EU-registret har strukits som en disciplinär påföljd skall utan dröjsmål efter det beslutet trätt i kraft delges förbundets medlemmar. Meddelande om dylikt beslut skall även sändas till landets allmänna domstolar. Upphävs beslut om uteslutning, skall meddelande därom lämnas till förbundets medlemmar och de domstolar som tidigare har underrättats om beslutet om uteslutning. (6.7.2000/671)

Styrelsen eller disciplinnämnden kan bestämma att disciplinärt beslut som har principiell betydelse eller eljest är av allmänt intresse helt eller delvis skall offentliggöras. (2.3.1992/203)

Förbundets styrelse och advokat äro pliktiga att lämna justitiekanslern de uppgifter och utredningar, denne är i behov av för att kunna utföra de åligganden lagen om advokater påför honom.

Disciplinnämnden skall årligen avge en berättelse som utöver statistikuppgifter innehåller en kort redogörelse för behövliga delar av behandlingen av principiellt betydelsefulla disciplinära ärenden och grunderna för beslutet. I berättelsen kan också intas andra uppgifter om disciplinära ärenden och deras behandling samt statistikuppgifter om styrelsens åtgärder vid övervakningen av advokater. (7.6.1994/443)

Berättelsen skall årligen tillställas advokatförbundets delegation samt justitieministeriet och justitiekanslern före utgången av maj månad efter berättelseåret. Berättelsen skall hållas tillgänglig för allmänheten på förbundets byrå och den skall offentliggöras på lämpligt sätt som disciplinnämnden bestämmer.

Innan de åtgärder som nämns i 44 § och 47 § 2 mom. vidtas skall advokaten ges tillfälle att bli hörd i saken.

Meddelanden till medlemmarna skall skickas med posten under de adresser som är införda i advokatregistret. Meddelanden kan även skickas per telefax eller med hjälp av annan elektronisk dataöverföring, om medlemmen har anmält att han har nödvändig apparatur för att kunna ta emot meddelandena. Meddelanden i ärenden enligt 43 och 44 § och 47 § 2 mom. skall skickas i rekommenderat brev eller genom förmedling av stämningsman.

Vid delegationens, styrelsens, disciplinnämndens samt förbundsavdelningarnas och deras styrelsers möten skall föras protokoll som justeras och undertecknas av två medlemmar som utsetts därtill vid mötet.

Beslut om ändring av dessa stadgar skall fattas vid delegationsmöte med en majoritet som bör utgöra minst fyra femtedelar av de röster som avgivits vid omröstningen. Beslutet skall fastställas av justitieministeriet. (2.3.1992/203)

Stadgeändring skall, såframt ej justitieministeriet annorlunda förordnar, träda i kraft så snart ministeriets beslut blivit publicerat i författningssamlingen.

Om förbundets verksamhet upphör beslutar delegationen på vilket sätt dess tillgångar skall användas för att främja de syften som anges ovan i 2 §.

Dessa stadgar träda i kraft den 1 juli 1959, dock så att medlemskap i förbundet redan därförinnan må sökas hos den av justitieministeriet förordnade interimsstyrelsen medelst skriftlig ansökan, som skall uppgöras med iakttagande av vad i 6 § 1 mom. föreskrives, varvid ansökningen avgöres utan sådant utlåtande, som i 2 mom. av sagda paragraf avses, i det fall att interimsstyrelsen på grund av de omständigheter den äger kännedom om, anser sig kunna godkänna ansökningen.

Förbundets ordinarie möte må hållas även på annan tid än i 20 § 2 mom. är föreskrivet.