967/1992

I 2-50 §§ i denna lag stadgas om skiljeförfarande som avses äga rum i Finland. I lagens 51-55 §§ stadgas om de verkningar som ett skiljeavtal som avser skiljeförfarande i en främmande stat har i Finland samt om giltigheten och verkställigheten i Finland av skiljedomar som meddelats i en främmande stat.

En privaträttslig tvistefråga om vilken förlikning är tillåten får genom ett avtal mellan parterna lämnas till slutligt avgörande av skiljemän. Likaså får genom avtal bestämmas att dylika tvister, som i framtiden härflyter av ett i avtalet angivet rättsförhållande, slutligt skall avgöras av skiljemän, om inte något annat stadgas i lag.

Ett skiljeavtal skall avfattas skriftligen.

Ett skiljeavtal anses skriftligen avfattat om det har tagits in i en handling som har undertecknats av parterna eller om det ingår i en brevväxling mellan parterna. Ett avtal om skiljeförfarande anses skriftligen avfattat även då parterna genom att utväxla telegram eller teleprintermeddelanden eller andra motsvarande handlingar har bestämt att en tvist skall avgöras av skiljemän.

Ett skiljeavtal anses även vara skriftligt om ett avtal som ingåtts på ett i 2 mom. nämnt sätt hänvisar till någon annan handling som innehåller en bestämmelse om skiljeförfarande.

Med skiljeavtal jämställs en sådan bestämmelse om skiljeförfarande som ingår i ett testamente, gåvobrev, konossement eller härmed jämförbara handlingar, i en förenings eller stiftelses stadgar eller i ett aktiebolags, något annat bolags eller en sammanslutnings bolagsordning och som parterna eller den mot vilken ett yrkande riktas är skyldiga att iaktta.

Talan i en fråga som skall avgöras av skiljemän får inte tas upp till prövning av en domstol, om motparten gör invändning därom innan han svarar i huvudsaken.

En domstol eller någon annan myndighet kan dock medan saken behandlas av skiljemännen eller före det utan hinder av skiljeavtalet meddela sådana interimistiska förordnanden och förbud som myndigheten enligt lag är behörig att meddela.

Om en part vägrar lämna saken för att avgöras av skiljemän eller trots yrkande av motparten inte inom en avtalad, stadgad eller lagligen utsatt tid har fullgjort sin uppgift att utse en skiljeman eller inte inom en skälig tid betalt sin andel av förskott på eller säkerhet för den ersättning som tillkommer skiljemännen, får hans motpart oberoende av skiljeavtalet föra sin talan vid en domstol.

Antalet skiljemän skall vara tre, om inte parterna har bestämt något annat.

Om parterna inte har bestämt något annat, får varje myndig person som inte har försatts i konkurs eller vars handlingsbehörighet inte har begränsats vara skiljeman. (1.4.1999/460)

Även den som inte är finsk medborgare får vara skiljeman i Finland.

En skiljeman skall i sitt uppdrag vara opartisk och oavhängig.

Den som ombetts åta sig ett skiljemannauppdrag skall, om han inte avsäger sig uppdraget, genast uppge alla omständigheter som är ägnade att äventyra hans opartiskhet eller oavhängighet som skiljeman eller ge anledning till befogade misstankar i detta avseende.

En skiljeman är tills skiljeförfarandet har slutförts skyldig att uppge alla sådana ovan avsedda omständigheter som inte tidigare har tillkännagetts parterna.

En skiljeman skall på yrkande av en part förklaras jävig, om han hade varit jävig att behandla saken som domare, samt även på grund av någon annan sådan omständighet som är ägnad att ge befogad anledning att betvivla skiljemannens opartiskhet eller oavhängighet.

Parterna kan komma överens om i vilken ordning ett yrkande om att en skiljeman skall förklaras jävig skall prövas. En part har dock trots det rätt att kräva att skiljedomen skall upphävas med stöd av 41 §.

Om ingen överenskommelse som avses i 1 mom. har träffats, skall en part framställa yrkande om att en skiljeman skall förklaras jävig inom 15 dagar från det parten fick kännedom om att skiljemännen har tillsatts och om en omständighet som nämns i 10 §. Yrkandet skall framställas skriftligen hos skiljemännen. I yrkandet skall anges grunden för det.

Om en part har yrkat att en skiljeman skall förklaras jävig, men skiljemannen inte frånträder sitt uppdrag eller den andra parten inte godkänner yrkandet, skall skiljemännen avgöra frågan om jäv. Frågan får hänskjutas till domstol endast i samband med ett yrkande om att skiljedomen skall upphävas med stöd av 41 §.

En part som vill hänskjuta en tvist till skiljemän skall skriftligen meddela motparten detta. I meddelandet skall ingå en hänvisning till skiljeavtalet och i det skall anges den tvistefråga som avses bli överlämnad till skiljemännen för avgörande, om den inte framgår av skiljeavtalet.

I det meddelande som avses i 1 mom. skall även anges de skiljemän som den part som yrkar skiljeförfarande skall utse. Samtidigt skall motparten uppmanas att ange de skiljemän han skall utse.

Om en skiljeman enligt parternas överenskommelse skall utses av någon annan än parterna, skall ett sådant meddelande som avses i 1 mom. även sändas till den som skall utse skiljemannen och han skall ombes att fullgöra uppdraget.

Om skiljemännen skall vara flera än en, men parterna inte har kommit överens om skiljemännen eller hur de skall utses, skall vardera parten utse lika många skiljemän. De på detta sätt utsedda skiljemännen skall kalla ytterligare en skiljeman till ordförande, om inte parterna har bestämt att tvisten skall avgöras av de skiljemän som de har utsett.

Om en skiljeman avlider, frånträder sitt uppdrag eller skiljs från det, skall en ny skiljeman utses i hans ställe. Om den som på detta sätt utsetts att efterträda en skiljeman avlider, frånträder sitt uppdrag eller skiljs från det skall domstolen på ansökan av någondera parten utse en ny skiljeman i hans ställe.

Om en i skiljeavtalet utsedd skiljeman avlider eller inte kan eller vill ta emot uppdraget eller om han frånträder sitt uppdrag eller skiljs från det, och parterna inte har kunnat komma överens om vem som skall utses till skiljeman i hans ställe, utser domstolen på ansökan av en part en skiljeman, om inte parterna har kommit överens om att skiljeavtalet skall förfalla i ett sådant fall.

Om en part eller någon annan som har fått ett i 12 § 1 mom. avsett meddelande inte inom 30 dagar från det meddelandet inkommit har fullgjort sin uppgift att utse skiljeman och skriftligen underrättat den part som yrkat skiljeförfarande därom, eller om de skiljemän som parterna har utsett inte inom 30 dagar från det de blivit utsedda har enats om ordföranden, kan en part be domstolen utse den skiljeman eller de skiljemän som ytterligare skall utses.

Vad som stadgas i 1 mom. skall tillämpas på motsvarande sätt, om den som har fått en skriftlig uppmaning att utse en ny skiljeman i stället för en skiljeman som har avlidit, skiljts från sitt uppdrag eller frånträtt det inte inom 30 dagar från det uppmaningen inkom har fullgjort sin uppgift att utse en skiljeman, eller om de skiljemän som parterna har utsett inte har enats om en ordförande inom 30 dagar från det de fick veta att ordföranden har avlidit, frånträtt sitt uppdrag eller skiljts från det.

Om en tvist skall avgöras av en enda skiljeman, men parterna inte har kommit överens om skiljemannen inom 30 dagar från det den ena parten fick ett i 12 § 1 mom. nämnt meddelande av den andra parten, kan en part be domstolen utse skiljemannen.

När en part i ett fall som avses i 14, 15 eller 16 § har bett domstolen utse en skiljeman, skall domstolen göra detta om det inte är uppenbart att lagliga förutsättningar för skiljeförfarandet saknas.

Innan domstolen med stöd av 1 mom. utser en eller flera skiljemän skall den ge den andra parten tillfälle att bli hörd, om inte skiljeförfarandet på grund av detta fördröjs oskäligt.

I domstolens beslut som gäller utseende av skiljeman får ändring inte sökas. (28.6.1993/601)

En part som har valt en skiljeman och underrättat motparten därom får inte utan motpartens samtycke återkalla valet.

En skiljeman kan skiljas från sitt uppdrag genom parternas överenskommelse.

Om en skiljeman inte kan fullgöra sitt uppdrag på behörigt sätt eller om han utan godtagbar anledning fördröjer sakens behandling, skall domstolen på ansökan av en part skilja honom från uppdraget. Innan en skiljeman skiljs från uppdraget skall han beredas tillfälle att bli hörd, om inte något särskilt hinder föreligger för detta.

I domstolens beslut i ett ärende som gäller skiljande av en skiljeman från hans uppdrag får ändring inte sökas.

Vad som stadgas i 12 och 14-18 §§ gäller endast om parterna inte har kommit överens om något annat.

Ett skiljeförfarande blir anhängigt när en part har tagit emot ett meddelande som avses i 12 § 1 mom.

Skiljemännen skall bereda parterna erforderlig möjlighet att föra sin talan.

Om inte något annat följer av denna lag skall vid behandlingen av saken iakttas vad parterna har kommit överens om med avseende på förfarandet. Saknas en sådan överenskommelse har skiljemännen rätt att med iakttagande av denna lag och med beaktande av kraven på opartiskhet och snabbhet besluta om förfarandet.

Skiljemännen bestämmer platsen för skiljeförfarandet, om inte parterna har kommit överens därom.

Om det finns anledning därtill kan skiljemännen dock höra parter, vittnen och sakkunniga samt förrätta syn även någon annanstans än på den plats som parterna har kommit överens om eller skiljemännen har bestämt att förfarandet skall äga rum på, även utanför Finlands gränser.

Käranden skall inom den tid som skiljemännen bestämmer ange de omständigheter på vilka han grundar sin talan samt sina individualiserade yrkanden och svaranden avge sitt bemötande med anledning av dem. Skiljemännen kan uppmana parterna att samtidigt till skiljemännen lämna alla de handlingar som kan vara av betydelse i saken eller uppge vilka handlingar eller andra bevis som de ämnar lägga fram i målet.

En part får under skiljeförfarandet ändra eller komplettera sina yrkanden och grunderna för dem samt väcka genkäromål eller yrka kvittning, om inte avgörandet av saken fördröjs oskäligt på grund av detta.

Vad som stadgas i 1 och 2 mom. gäller endast om parterna inte har kommit överens om något annat.

Har parterna inte kommit överens om på vilket eller vilka språk saken skall behandlas, skall skiljemännen besluta om detta.

Skiljemännen har rätt att kräva att till varje handling som företes i saken skall fogas en översättning till ett sådant språk på vilket saken behandlas.

Skiljemännen skall främja en saklig och snabb utredning av tvisten. I detta syfte får de begära att en part, ett vittne eller någon annan skall infinna sig för att höras i saken samt uppmana en part eller någon annan att för skiljemännen förete en sådan handling eller ett sådant föremål som han innehar och som kan ha betydelse som bevis.

Skiljemännen har inte rätt att förelägga vite eller besluta om andra tvångsmedel. De har inte heller rätt att ta emot försäkran. (12.6.2015/754)

Om inte parterna har kommit överens om något annat kan skiljemännen ge en sakkunnig i uppdrag att göra utredningar och avge utlåtande i en fråga som är av betydelse för avgörandet av saken och vars bedömning förutsätter särskilda fackkunskaper.

Skiljemännen kan även uppmana en part att ge den sakkunnige de uppgifter som han behöver för att fullgöra uppdraget samt att bereda honom tillfälle att undersöka handlingar, varor eller annan egendom.

Om skiljemännen anser det behövligt att en part, ett vittne eller en sakkunnig hörs vid domstol eller att en part eller tredje man åläggs att förete en handling eller ett föremål som kan ha betydelse som bevis i saken, kan en part ansöka om detta hos domstolen. (12.6.2015/754)

En sådan ansökan som avses i 1 mom. inlämnas till den allmänna underrätt inom vars område den som skall höras eller den som saken annars berör vistas.

Domstolen skall med iakttagande av vad 17 kap. rättegångsbalken stadgar om bevisning i tvistemål vidta den åtgärd som avses i ansökan, om något hinder inte föreligger.

Om parterna kommer överens om att skiljeförfarandet inte skall fortgå eller om skiljemännen finner att förfarandet av någon annan orsak inte kan fortsättas, skall skiljemännen fatta beslut om att skiljeförfarandet skall avslutas.

Om käranden återkallar sin talan skall skiljemännen likaså fatta beslut om att skiljeförfarandet skall avslutas. Om svaranden dock yrkar på dom och skiljemännen anser att svaranden har godtagbara skäl för att få saken slutligt avgjord, kan förfarandet fortsättas och saken avgöras genom skiljedom.

Skiljemännens uppdrag anses slutfört när de har meddelat ett sådant beslut som avses i denna paragraf eller avgjort saken genom skiljedom, om inte något annat följer av 38, 39 eller 42 §.

Skiljemännen skall grunda sin dom på lag.

Om parterna har kommit överens om att viss stats lag skall tillämpas när tvisten avgörs, skall skiljemännen grunda sin dom på denna lag.

Om parterna så har överenskommit, får skiljemännen dock grunda sin dom på vad de anser skäligt (ex aequo et bono).

Är skiljemännen av olika åsikt om hur saken skall avgöras, skall domen meddelas enligt flertalets åsikt. Om meningsskiljaktigheten gäller det yrkade beloppet skall deras röster som utdömer det högsta beloppet sammanräknas med deras röster som utdömer det närmast lägre beloppet tills det sammanräknade antalet röster överstiger hälften av alla röster.

Har ingen mening understötts av flertalet, skall domen ges enligt den mening som ordföranden företräder, om inte parterna har kommit överens om något annat.

Om parterna når förlikning i en tvist som har hänskjutits till skiljemän, kan skiljemännen på parternas begäran fastställa förlikningen genom dom med iakttagande av 36 §.

Skiljemännen kan i ett mål där flera yrkanden har framställts genom en skiljedom särskilt avgöra ett självständigt yrkande. Skiljemännen kan även särskilt avgöra den del av ett yrkande som medgivits.

I fråga om en fordran och ett mot den framställt kvittningsyrkande skall dömas i ett sammanhang.

Om parterna har kommit överens därom kan skiljemännen genom en skiljedom särskilt avgöra en sådan tvistefråga av vilken avgörandet i målet i övrigt är beroende.

En skiljedom skall avfattas skriftligen samt undertecknas av samtliga skiljemän.

I skiljedomen skall anges den dag domen har meddelats och i den skall antecknas att den har meddelats på den ort som har överenskommits eller bestämts som plats för skiljeförfarandet.

Ett på behörigt sätt undertecknat exemplar av skiljedomen skall ges varje part vid skiljemännens sammanträde eller tillställas dem på något annat bevisligt sätt.

En part får be skiljemännen rätta ett räkne- eller skrivfel eller något annat därmed jämförbart fel i skiljedomen. En part skall efter att han har underrättat motparten om det begära rättelse inom 30 dagar från det han fick ett exemplar av skiljedomen, om inte någon annan tid har överenskommits.

Anser skiljemännen att begäran om rättelse är befogad, skall de göra rättelsen utan dröjsmål och om möjligt inom 30 dagar från det begäran inkom till ordföranden för skiljemännen.

Skiljemännen kan på eget initiativ rätta ett i 1 mom. nämnt fel inom 30 dagar från den dag då skiljedomen meddelades. Innan felet rättas skall parterna vid behov ges tillfälle att uttala sig om rättelsen.

Vad 36 och 37 §§ stadgar om skiljedom tillämpas även på rättelse som avses i denna paragraf.

Om inte parterna har kommit överens om något annat får en part, sedan han underrättat motparten därom, be skiljemännen meddela en tilläggsdom angående en fråga som hänskjutits till dem, men som skiljemännen inte har uttalat sig om i sin dom. Om begäran anses befogad, skall skiljemännen meddela en tilläggsdom så snart som möjligt.

Vad 36 och 37 §§ stadgar om skiljedom tillämpas även på en tilläggsdom som avses i 1 mom.

En skiljedom är ogiltig

Utan hinder av 1 mom. 4 punkten är en skiljedom inte ogiltig även om en eller flera skiljemäns underskrift saknas, om skiljedomen har undertecknats av flertalet av skiljemännen och de på skiljedomen har antecknat orsaken till att en skiljeman som deltagit i sakens behandling inte har undertecknat skiljedomen.

En skiljedom kan upphävas på talan av en part, om

En part har inte rätt att kräva att en skiljedom skall upphävas med stöd av 1 mom. 1, 2 eller 3 punkten, om han genom att ha svarat i huvudsaken eller på något annat sätt skall anses ha avstått från att åberopa en omständighet som avses i nämnda punkter.

En part skall väcka talan om upphävande av en skiljedom inom tre månader från den dag då han fick ett exemplar av skiljedomen eller, om en begäran som avses i 38 eller 39 § har framställts, från den dag då han fick ett exemplar av skiljemännens beslut med anledning av en sådan begäran.

Den domstol vid vilken talan om ogiltigförklarande eller upphävande av en skiljedom har väckts, kan på begäran av en part uppskjuta målet och bereda skiljemännen tillfälle att för undanröjande av grunden för ogiltigheten eller upphävandet fortsätta skiljeförfarandet eller vidta någon annan nödvändig åtgärd.

Beslut om verkställighet av en skiljedom fattas av allmän underrätt.

Till en ansökan om verkställighet av en skiljedom som riktas till underrätten skall i original eller bestyrkt kopia fogas skiljeavtalet eller en därmed jämställbar bestämmelse som avses i 4 § och skiljedomen. Till en handling som är avfattad på något annat språk än finska eller svenska skall dessutom fogas en bestyrkt översättning till någotdera av dessa språk, om inte domstolen medger undantag.

Innan en ansökan som nämns i 2 mom. bifalls, skall motparten till den som har ansökt om verkställighet ges tillfälle att bli hörd, om det inte finns särskilda hinder för detta. Ärendet behandlas i tingsrättens kansli, om inte vittnen eller andra skall höras personligen i saken. (1.11.1996/817)

Domstolen kan avslå en ansökan som avses i 43 § endast om den finner att skiljedomen på grund av någon sådan omständighet som nämns i 40 § är ogiltig eller om skiljedomen har upphävts genom domstols beslut eller om en domstol med anledning av en talan om ogiltigförklarande eller upphävande av skiljedomen har förordnat att den inte får verkställas.

Vid verkställigheten av en skiljedom skall sedan domstolen meddelat förordnande därom iakttas 2 kap. 19 § utsökningslagen (37/1895) .

Om inte något annat har överenskommits eller bestämts är parterna solidariskt skyldiga att betala ersättning till skiljemännen för deras arbete och kostnader.

Ersättningen till skiljemännen skall vara skälig med beaktande av den tid uppdraget krävt, sakens svårighetsgrad och andra på saken inverkande omständigheter.

Skiljemännen har rätt att av parterna kräva förskott på ersättningen eller säkerhet för den.

Om inte något annat har bestämts på ett sätt som är bindande för skiljemännen får de i skiljedomen fastställa ersättningens belopp särskilt för var och en av dem samt ålägga parterna betalningsskyldighet.

En part har rätt att inom 60 dagar från den dag då han fick ett exemplar av skiljedomen överklaga den hos domstolen till den del domen gäller de fastställda ersättningsbeloppen till skiljemännen.

Ändring söks genom att en skriftlig ansökan och en kopia av skiljedomen lämnas till den underrätt inom vars domkrets skiljedomen har meddelats.

I skiljedomen skall anges vad den part skall iaktta som vill söka ändring i skiljedomen till den del det är fråga om ersättningsbeloppen till skiljemännen.

Innan domstolen avgör en ändringsansökan som avses i 47 § 2 mom. skall den bereda de övriga parterna i skiljeförfarandet och de skiljemän vilkas arvoden ändringssökandet gäller tillfälle att bli hörda.

Om inte parterna har kommit överens om något annat kan skiljemännen i sin dom eller i något annat beslut som avser att skiljeförfarandet avslutas ålägga en part att helt eller delvis ersätta motpartens kostnader för skiljeförfarandet med iakttagande i tillämpliga delar av vad rättegångsbalken stadgar om ersättning för rättegångskostnader.

Talan om ogiltigförklarande eller upphävande av en skiljedom skall prövas vid allmänna underrätten på den ort där skiljedomen har meddelats.

Ärenden som avses i 14-16 och 19 §§ samt talan som gäller skiljeavtalets giltighet, bestånd och tillämplighet på en viss tvistefråga prövas vid allmänna underrätten på den ort där någon av parterna har hemvist eller, om ingen av parterna har hemvist i Finland, vid Helsingfors rådstuvurätt.

Parterna kan komma överens om att ett mål eller ett ärende som avses i 1 och 2 mom. skall prövas vid någon annan allmän underrätt.

Talan i en fråga som enligt ett skiljeavtal som har avfattats i enlighet med 3 § eller enligt en bestämmelse som avses i 4 § skall avgöras genom skiljeförfarande i en främmande stat får inte upptas till prövning vid en domstol, om motparten gör invändning därom innan han svarar i huvudsaken, såvida inte skiljeavtalet är ogiltigt eller bestämmelsen är ogiltig enligt den lag som skall tillämpas på avtalet eller bestämmelsen.

Utan hinder av ett avtal som avses i 1 mom. kan en domstol eller någon annan myndighet, medan tvisten handläggs av skiljemännen eller före det, dock meddela sådana interimistiska förordnanden och förbud som myndigheten enligt lag är behörig att meddela.

En skiljedom som har meddelats i en främmande stat med stöd av ett skiljeavtal som avfattats på det sätt som avses i 3 § eller med stöd av en bestämmelse som avses i 4 § gäller i Finland, om inte något annat stadgas nedan.

En skiljedom som avses i 1 mom. gäller dock inte till den del den strider mot grunderna för Finlands rättsordning.

En skiljedom som avses i 52 § gäller dock inte i Finland mot en part som visar att

En skiljedom som har meddelats i en främmande stat och som enligt vad som stadgas ovan gäller i Finland skall på begäran verkställas här. En ansökan om verkställighet skall riktas till allmän underrätt.

Till ansökan skall i original eller bestyrkt kopia fogas skiljeavtalet eller en därmed jämställbar bestämmelse som avses i 4 § samt skiljedomen. Till en handling som är avfattad på något annat språk än finska eller svenska skall dessutom fogas en bestyrkt översättning till någotdera av dessa språk, om inte domstolen medger undantag.

Innan det förordnas att en skiljedom som har meddelats utomlands skall verkställas, skall domstolen ge sökandens motpart tillfälle att bli hörd, om det inte finns särskilda hinder för detta. Ärendet behandlas i tingsrättens kansli, om inte vittnen eller andra skall höras personligen i saken. (1.11.1996/817)

Invänder motparten att han hos en behörig myndighet i en stat som avses i 53 § 5 punkten gjort framställning om att skiljedomen skall ogiltigförklaras eller upphävas eller att dess verkställighet skall uppskjutas, kan domstolen, om det finns anledning därtill, skjuta upp beslutet om verkställighet. Domstolen kan samtidigt på begäran av sökanden förordna att motparten skall ställa en lämplig säkerhet, vid äventyr att beslutet om verkställighet annars kan meddelas.

Denna lag träder i kraft den 1 december 1992.

Denna lag tillämpas dock inte på skiljeförfarande som har anhängiggjorts innan lagen trädde i kraft.

Om en skiljedom meddelas i Finland efter att denna lag har trätt i kraft skall den dock meddelas på det sätt som stadgas i denna lag och den kan inte anses ogiltig eller upphävas på andra grunder än de som stadgas i denna lag.

Genom denna lag upphävs lagen den 4 februari 1928 om skiljemannaförfarande (46/28) med ändringar samt 2 och 3 §§ lagen den 5 januari 1962 om godkännande av vissa stadganden i den i New York den 10 juni 1958 avslutade konventionen om erkännande och verkställighet av utländska skiljedomar samt om dylika skiljedomars verkställighet (200/62) .

Hänvisas i en lag eller förordning till lagen den 4 februari 1928 om skiljemannaförfarande skall denna lag i stället tillämpas.