2.11.1992

KONSUMENTOMBUDSMANNENS YRKANDEN

Konsumentombudsmannen har med stöd av 10 § 2 mom. lagen om konsumentombudsmannen yrkat att det till förstärkande av det av honom genom beslut 4.5.1992 för Kari Jalmari Palin meddelade förbudet förelagda vitet på etthundratusen (100 000) mark utdömes till betalning.

KO har vidare yrkat att AuKoru Oy, Helsingin Kultakulma Oy, Helsingin Kultakanuuna Oy och Kari Jalmari Palin personligen med stöd av konsumentskyddslagen (KSL) 2 kap. 2, 3 och 7 § vid vite förbjudes att vid till konsumenter riktad marknadsföring av guld och smyckebranschens produkter

a) uppge att produkternas priser har nedsatts i procent eller med användning av andra på prisnedsättning syftande uttryck, såvida som utgångspris vid beräkning av prisnedsättningarna inte har använts det av bolaget på samma verksamhetsställe omedelbart dessförrinnan uppburna priset,

b) använda uttrycket "konkurs" i samband med de utbjudna produkterna, eller annat uttryck, som alluderar på att det är fråga om en försäljning för konkursbos räkning, om försäljningen i verkligheten sker för bolagets egen räkning,

c) i samband med öppnande av butik använda uttrycket slutförsäljning och

d) använda uttrycket riktminutpris (rmp) om sådant jämförelsepris, som i verkligheten inte uppbäres av konsumenterna för likadan nyttighet.

Au-Koru Oy har i en annons i Hämeen Sanomat 22.3.1992 marknadsfört en vecka lång konkursslutförsäljning, där det omtalas att det försäljes varorna från Eka-Kulta Oy:s konkursbo "jättebilligt - 60 % - 80 %". I annonsen användes i samband med några produkter uttrycket riktminutpris. Så angavs exempelvis riktminutpriset på ett pansarhalsband av guld till 7 680 mark, halsbandet säljes NU för 2 200 mark.

Veckan efter det att föregående slutförsäljning hade slutat öppnade Au-Koru Oy för en veckas tid ett nytt försäljningsställe i Imatra. Eka-Koru Oy:s konkursbos varor marknadsfördes att försäljas "jättebilligt 50 % 60% 80 %". Annonsen publicerades 5.4.1992 i Ylä-Vuoksi. De nedsatta priserna jämfördes ånyo med riktminutpriser; exempelvis "präktigt pansarhalsband av guld rmp. 1 350,- NU 348,-, Diana-ring rmp. 680,- NU 139,-".

Från KO:s byrå sändes det 10.4.1992 ett brev till bolaget, var igenom det meddelades de anvisningar, som finns rörande angivelse av prisnedsättning och användning av uttrycken konkursslutförsäljning och riktminutpris. Bolaget uppmanades att i dess framtida marknadsföring taga hänsyn till de i brevet framförda omständigheterna samt att skriftligen bekräfta detta till KO:s byrå.

Au-Koru Oy lämnade inte den begärda förbindelsen utan den mot anvisningarna stridande marknadsföringen fortsatte under annan firmabeteckning. I Kouvolan Sanomat fanns 23.4 och 26.4.1992 annonser om en veckolång "SLUTFÖRSÄLJNING AV KONKURSLAGER", där "Eka-Kulta Oy:s konkursbos varor säljes till otroliga priser". Prisnedsättningarna var 50-80 %. I de lämnade exemplen på varornas priser använde återigen påstådda riktminutpriser som jämförelsepriser. Det i Kouvola för en veckas tid öppnade försäljningsstället använde namnet Kulta-Kulma och därbakom fanns bolaget Helsingin Kulta Kulma Oy.

KO meddelade 4.5.1992 ett marknadsförbud för Au-Koru Oy och den för bolaget verksamme Kari Jalmari Palin. Det fyra punkter omfattande förbudsföreläggandet omfattade bland annat vilseledande angivande av prisnedsättning samt användning av uttrycken slutförsäljning och riktminutpris och det motsvarar innehållsmässigt det i denna ansökan till marknadsdomstolen framförda förbudsyrkandet. Förbudet delgavs 27.5.1992. Ingen motsatte sig förbudet inom fristen på tio dagar, varför förbudet är i kraft.

Den 28 juni 1992 infördes i Karjalainen en med ovan beskrivna tidningsannonser nästan identisk annons under rubriken KONKURSSLUTFÖRSÄLJNING. "Vi säljer Eka-Kulta Oy:s konkurslagers f.d. varor JÄTTEBILLIGT - 60 % - 80 %." Såsom prisexempel bl.a. "tjock pansarkedja av guld (rmp 7620,-) NU 2400,-, herrklakring med diamant (rmp.995,-) NU 295,-". Försäljningsstället använde i annonsen namnet Kultakulma.

I tidningen Pohjalainen fanns 12.7.1992 en annons om "KONKURSSLUTFÖRSÄLJNING". "VI SÄLJER KULTANAULA OY:S KONKURSBOS RESTERANDE VAROR JÄTTEBILLIGT ALLT MINST -70 %" hette det i annonsen. I annonsen lämnar man några prisexempel, såsom "Cordel kedja av massivt guld NU 149,-", där det överstrukna priset var 499 mark. I annonsen nämndes att försäljningstillställningen anordnades av Kultakanuuna Oy.

I tidningen Ilkka fanns 16.7.1992 en annons med rubriken "EXPLOSION!" I annonsen sades "vi köpte ett stort varuparti från ett konkursbo i Helsingfors. Nu slumpar vi bort allt med väldiga rabatter." Priset på ett förgyllt armband anges i annonsen till 39 mark, då riktminutpriset är 130 mark. Affären hade i början av juni annons även i Etelä-Pohjanmaa.

Palin har, efter det att det av KO meddelade, Palin 27.5.1992 delgivna, personliga marknadsföringsförbudet trätt i kraft, öppnat två försäljningsställen inom guld- och smyckebranschen, det ena i Joensuu med namnet Kultakulma och det andra i Seinäjoki med namnet Kultakanuuna. Båda affärernas marknadsföring har varit stridande mot alla fyra punkterna i det meddelade förbudet, det vill säga affärerna har öppnats som "konkursslutförsäljning", varvid det som prisnedsättelser har angivits "60 - 80 %" eller "70 %" och de har använts påhittade riktminutpriser.

Palins lagstridiga tillvägagångssätt har varit helt medvetet och planlagt och genom att upprepat grunda nya företag inom guldsmedsbranschen försöker han tydligen kringgå KSL:s marknadsföringsstadganden. Med hänsyn till verksamhetens omfattning är det befogat att marknadsdomstolen utdömer det Palin förelagda vitet på 100 000 mark till betalning i dess helhet.

a) Enligt KSL 2 kap. 3 § får priset på konsumtionsnyttighet ej uppges vara nedsatt med ett större belopp än varmed priset faktiskt understiger det pris näringsidkaren tidigare uppburit. Stadgandet betyder att man vid realisationsannonsering som utgångspris vid beräkning av prisnedsättningen får använda endast det pris, som produkten såldes för på samma ställe omedelbart innan realisationen började. Som utgångspunkt för prisnedsättningen får produktens riktminutpris, priset hos en konkurrerande näringsidkare eller den allmänna prisnivån inte användas.

Principen att en näringsidkare inte får använda annat pris än det egna tidigare försäljningspriset som jämförelsepris då han anger prisnedsättningar har bekräftats bland annat i marknadsdomstolens avgöranden 1982:6, KO/Jasila Oy, 1991:18 KO urun Hopea Oy mm. och 1991:19 KO/Nykykulta Oy. I avgörandet 1991:19 förbjöds Nykykulta Oy att "ange att priset på en produkt eller produktgrupp har satts ner, genom att använda procentuella nedsättningar eller andra på nedsatt pris hänvisande uttryck, om det som utgångspris vid beräkning av nedsättelsen har använts produktens riktminutpris eller eljest ett sådant pris, som ej av konsumenterna i verkligheten har tidigare uppburits på samma verksamhetsställe."

I en just öppnad affär kan produkterna inte ha något sådant på samma verksamhetsställe omedelbart tidigare uppburet pris, från vilket prisnedsättningen skulle kunna räknas. Au-Koru Oy:s, Helsingin Kultakulma Oy:s samt Helsingin Kultakanuuna Oy:s marknadsföring, där bolaget öppnar verksamhetsställen med angivande av 50-80 procents prisnedsättelser, har därför varit stridande mot KSL 2 kap. 3 §.

b) I KSL 2 kap. 2 § förbjudes det att vid marknadsföring lämna osanna eller vilseledande uppgifter. Enligt lagens förarbeten kan även marknadsföring, som innehåller riktiga uppgifter, vara vilseledande, om för helheten betydelsefulla uppgifter inte bringas till konsumenternas kännedom eller de framförs oklart.

I Au-Koru Oy:s, Helsingin Kultakulma Oy:s och Helsingin Kultakanuuna Oy:s marknadsföring har det använts uttrycken "slutförsäljning av konkurslager" och "konkursslutförsäljning". I bolagens tidningsannonser nämnes det att det är fråga om försäljning av antingen Eka-Kulta Oy:s eller Kultanaula Oy:s konkursbo.

Försäljningen av ett konkurslager uppfattas som en del av det i konkursstadgandena föreskrivna förfaringsssättet, då till konkursboet hörande varor försäljes genom konkursförvaltarens försorg och för dennes räkning. Själva försäljningen sker inom ramen för lagens regler och vanligtvis under en begränsad tid, varför konsumenterna med fog tror att de får konkurslagrets varor till ett speciellt förmånligt pris.

Marknadsdomstolen har i sitt avgörande 1980:10, där Konkurssipesien Loppuunmyynti Oy (Konkursbonas Slutförsäljnings Ab) var svarande tagit ställning till lagenligheten vid användning av ordet konkurs i marknadsföringen. Domstolen ansåg att ordet konkurs i bolagets annonsering hade använts på sådant sätt i samband med de utbjudna varorna att konsumenten förstod att varorna skulle tillhöra ett konkursbo och erbjudandet därför skulle vara fördelaktigare än vanligt. Eftersom de i annonsen avsedda varorna emellertid inte hörde till något konkursbo, var annoserna enligt domstolen vilseledande.

Au-Koru Oy, Helsingin Kultakulma Oy och Helsingin Kultakanuuna Oy har inte vid sin marknadsföring av "slutförsäljning av konkurslager" och "konkursslutförsäljning" handlat på något konkursbos uppdrag eller för dess räkning utan försäljningen har skett för bolagens egen räkning. Det föreligger därför inte förutsättningar för att använda uttrycket "slutförsäljning av konkurslager" eller annat motsvarande uttryck. Att använda dessa i bolagens marknadsföring har varit för konsumenterna vilseledande och sålunda stridande mot KSL 2 kap. 2 §.

c) Även användningen av ordet slutförsäljning i samband med att en butik öppnas är vilseledande. Till en slutförsäljnings natur hör att de varor, som slutförsäljningen omfattar, säljes till förmånligare priser än tidigare. Eftersom priset på en konsumtionsnyttighet får annonseras som nedsat endast i jämförelse med det pris, som tidigare för samma vara uppburits på samma ställe, finns det i en nyöppnad butik inte något sådant högre utgångspris, varifrån prisnedsättningen kan beräknas.

Marknadssomstolen har i sitt beslut 1989:7 förbjudit användning av uttrycket slutförsäljning eller annat motsvaranade uttryck, såvida det inte är fråga om att affären eller verksamhetsstället skall upphöra eller till följd av någon exceptionell anledning det sker en försäljning till slut av verksamhetsställets hela lager, eller en bestämd, i marknadsföringen specificerad del därav, till priser, som är förmånligare än de tidigare.

De av Au-Koru Oy, Helsingin Kultakulma Oy och Helsingin Kultakanuuna Oy marknadsförda slutförsäljningarna har varat ungefär en veckas tid på försäljningsställen, som öppnats enbart för dessa "slutförsäljningar". Det har inte funnits någon av ovan nämnda grunder för att anordna en slutförsäljning, varför bolagens marknadsföring har varit vilseledande, d.v.s. stridande mot KSL 2 kap.2 §.

d) I sitt avgörande 1982:19 ansåg marknadsdomstolen att det med riktminutpris (rmp) menas exempelvis ett pris som rekommenderas av tillverkaren, det tidigare distributionsledet eller en näringsidkareorganisation och som av konsumenterna allmänt uppbäres för likadana nyttigheter. Domstolen förbjöd användning i marknadsföringen av begreppet riktminutpris (rmp) för sådant jämförelsepris, som inte verkligen uppbäres av konsumenterna för likadana nyttigheter. Enligt motiveringarna för avgörandet hade bolaget inte visat att andra inom branschen verksamma näringsidkare skulle tillämpa de av bolaget som rmp uppgivna priserna vid försäljning av likadana nyttigheter.

I Au-Koru Oy:s annons i Kouvolan Sanomat marknadsföres bl.a. två pansarkedjor av guld, vars riktminutpriser anges till 5360 mark och 1630 mark. Kedjornas försäljningspriser är 1700 respektive 480 mark. I annonsen i Karjalainen marknadsför Helsingin Kultakulma Oy för sin del en tjock pansarkedja för 2 400 mark, som jämförelsepris användes riktminutpriset 7620 mark. I Helsingin Kultakanuuna Oy:s annons i Ilkka marknadsföres bland annat förgyllda armband för 39 mark och som riktminutpris anges 130 mark.

Konsumenten får av Au-Koru Oy:s, Helsingin Kultakulma Oy:s och Helsingin Kultakanuuna Oy:s marknadsföring det intrycket att bolagen skulle sälja sina produkter till exeptionellt förmånliga priser, d.v.s. klart billigare än andra näringsidkare, som säljer likadana produkter. De i bolagens marknadsföring anförda höga riktminutpriserna måste emellertid anses vara rent fiktiva och de är inte av andra näringsidkare för samma produkter allmänneligen uppburna försäljningspriserna. Bolagen har därför i sin marknadsföring lämnat en fördelaktigare bild av nyttigheternas pris än dessas verkliga pris och sålunda i sin marknadsföring använt vilseledande, mot KSL 2 kap. 2 § stridande, uttryck.

KO:s byrå tog kontakt med Au-Koru Oy i början av april 1992. KO uppmärksamgjorde då i sitt brev på lagstridigheten i bolagets marknadsföring och uppmanade bolaget att i sin framtida marknadsföring taga hänsyn till de i brevet nämnda omständigheterna samt lämna en skriftlig förbindelse. Som redan ovan anförts lämnade bolaget emellertid inte den begärda förbindelsen.

Då Kari Jalmari Palin efter detta i slutet av april 1992 i Kouvola öppnade en affär med namnet Kulta-Kulma, vars marknadsföring efterföljde den lagstridiga marknadsföringen vid Au-Koru Oy:s butiker i Tavastehus och Imatra, meddelade KO 4.5.1992 ett marknadsföringsförbud för Au-Koru Oy och för Palin personligen. Förbudet motsvarar i sak det inför marknadsdomstolen nu framförda förbudsyrkandet.

Palin fortsatte trots förbudet den lagstridiga marknadsföringen genom att öppna först i Joensuu ett försäljningsställe med namnet Kultakulma och därefter ett i Seinäjoki med namnet Kultakanuuna. Palin är för alla de tre bolagen, d.v.s. Au-Koru Oy, Helsingin Kultakulma Oy och Helsingin Kultakanuuna Oy, den i handelsregistret antecknade ansvariga personen och han har även de facto verkat på bolagens vägnar på de olika verksamhetsorterna, genom att bland annat sköta förhyrningen av verksamhetslokalerna.

Vid bedömning av vitets storlek bör domstolen taga hänsyn till att det av KO utsatta vitet på 100 000 mark inte varit tillräckligt stort för att hindra Kari Jalmari Palin att fortsätta marknadsföring i strid mot förbudet.

SVARANDENAS ATTITYD

KO:s förbudsansökan har jämte bilagor för kännedom lämnats till svarandena 2.10.1992. Samtidigt har svarandena uppmanats att lämna bemötande av ansökan senast 21 dagar efter det att ansökan delgivits dem. Svarandena har inte lämnat det begärda bemötandet.

Stämning till marknadsdomstolens session 2.11.1992 har delgivits svarandena 2.10.1992. Svarandena har inte inställt sig vid sessionen.

MOTIVERIGAR FÖR MARKNADSDOMSTOLENS AVGÖRANDE

KO har 4.5.1992 meddelat Au-Koru Oy och Kari Jalmari Palin följande förbud:

"Jag förbjuder Au-Koru Oy och Kari Jalmari Palin personligen att vid till konsumenter riktad marknadsföring av guld- och smyckebranschens produkter

1) uppge att produkternas priser har nedsatts i procent eller med användning av andra på prisnedsättning syftande uttryck, såvida som utgångspris vid beräkning av prisnedsättningarna inte har använts det av bolaget på samma verksamhetsställe omedelbart dessförrinnan uppburna priset,

2) använda uttrycket "konkurs" i samband med de utbjudna produkterna, eller annat uttryck, som alluderat på att det är fråga om en försäljning för konkursbos räkning, såvida försäljningen i verkligheten sker för bolagets egen räkning,

3) i samband med öppnande av butik använda uttrycket slutförsäljning och

4) använda uttrycket riktminutpris (rmp) om sådant jämförelsepris, som i verkligheten inte uppbäres av konsumenterna för likadana nyttigheter.

Förbuden skall iakttagas vid etthundratusen (100 000) marks vite."

I motiveringarna för KO:s förbud anföres bl.a. följande:

"Au-Koru Oy har i annonser, som införts i Kouvolan Sanomat 23.4 och 26.4.1992, marknadsfört en "slutförsäljning av konkurslager" guldsmedsbranschens produkter, där bolaget berättade att det sålde "Eka-Kulta Oy:s konkursbos kvarvarande lager till otroliga priser". Au-Koru Oy:s verksamhetsställe har funnits i Kouvola under ungefär en veckas tid under namnet KultaKulma." - - - "vid realisationsannonsering får som utgångspris vid beräkning av prisnedsättningar endast användas det pris, till vilket produkten har sålts vid företagets samma verksamhetsställe omedelbart innan realisationen började." - - "I en just öppnad affär kan produkterna inte ha något sådant i samma verksamhetsställe omedelbart dessförrinnan uppburet pris, från vilket man skulle kunna beräkna prisnedsättningen. " - -

"Au-Koru Oy har i sin marknadsföring använt uttrycken "slutförsäljning av konkurslager" och "konkursslutförsäljning". - - - "det är inte fråga om någon försäljning för Eka-Kulta Oy:s konkursbos räkning utan Au-Koru Oy har skaffat sig varulagret som egen egendom och säljer det för egen räkning.

- - - Även användningen av ordet slutförsäljning i samband med att butiken öppnas är vilseledande." - -

"I sitt avgörande 1982:19 ansåg marknadsdomstolen att det med riktminutpris (rmp) menas exempelvis ett pris som rekommenderas av tillverkaren, det tidigare distributionsledet eller en näringsidkarorganisation och som av konsumenterna allmänt uppbäres för likadana nyttigheter." - -

"För att Au-Koru Oy:s marknadsföring skall vara i enlighet med ovan nämnda marknadsdomstolens beslut skall företaget kunna visa att andra inom branschen verksamma näringsidkare använder det av bolaget som rmp angivna priset vid försäljning av likadana nyttigheter."

I motiveringarna för KO:s förbud nämndes vidare:

"Au-Koru Oy har anordnat sådana som den ovan beskrivna, ungefär en vecka pågående "konkursslutförsäljningar", förutom i Kouvola i varje fall i Tavastehus och Imatra. I ett till bolaget adresserat brev från konsumentombudsmannens byrå 10.4.1992 informerades om realisationsannonsering, om reglerna för användning av uttrycken konkursslutförsäljning och riktminutpris och däri uppmanades det att taga hänsyn till ifrågavarande omständigheter i framtida marknadsföring och att skriftligen bekräfta detta för konsumentombudsmannens byrå. Au-Koru Oy har inte lämnat någon sådan förbindelse utan det har fortsatt den lagstridiga verksamheten vid det i Kouvola öppnade verksamhetsstället med namnet Kulta-Kulma. Enligt erhållna uppgifter har för Au-Koru Oy:s räkning i Kouvola verkat suppleanten i bolagets styrelse Kari Jalmari Palin. Palin är styrelsemedlem och verkställande direktör även i bolaget Helsingin Kultakulma Oy och det är klart att han försöker fortsätta den lagstridiga marknadsföringen även under andra firmabeteckningar. _ _ _ "

Det av KO meddelade förbudet har inte blivit motsatt och det har trätt i kraft 6.6.1992.

1. Helsingin Kultakulma Oy har 28.6.1992 under namnet "Kultakulma" låtit införa en annons i tidningen Karjalainen, där det som rubrik har varit I morgon från klockan 10.00 "KONKURSSLUTFÖRSÄLJNING". I annonsen sades det "Vi säljer Eka-Kulta Oy:s konkursbos f.d. varor JÄTTEBILLIGT. Exempelvis -60 % - 80 %. Tjock pansarkedja av guld (rmp. 7620,-) nu 2400,-, präktigt halsband av guld (rmp. 419,-) nu 129,-, - - - herrklackring med diamant (rmp. 995,-) nu 295,- - - - Endast en veckas tid". Försäljningsstället har varit i Joensuu.

Helsingin Kultakanuuna Oy har 12.7.1992 under namnet "Kultakanuuna Oy" låtit införa en annons i tidningen Pohjalainen, vilken som rubrik har haft "KONKURSSLUTFÖRSÄLJNING". I annonsen har det sagts "Vi säljer Kultanaula Oy:s konkursbos resterande varor jättebilligt. ALLT MINST -70 %." Som exempel har nämnts "närmare en halv centimeter tjock - - - "guldkedja", för vilken som tidigare pris angavs överstreckade 499,-, "nu 149,-". I annonsen har det också angivits bl.a. "diamantskuret ståtligt guldarmband", bredvid överstruket 169,-, "nu 49,-" "stadigt guldörhänge", bredvid överstruket 97,-, "nu 29,-". Försäljningsstället har funnits i Seinäjoki.

I tidningen Ilkka har det 16.7.1992 under namnet "Kultakanuuna" publicerats en annons från verksamhetsstället i Seinäjoki med rubriken "EXPLOSION!" I annonsen har det sagts "Vi köpte ett stort varuparti från ett konkursbo i Helsingfors. Nu slumpar vi bort allt med väldiga rabatter. ALLA FÖRGYLLDA KEDJOR". Som exempel har det i annonsen angivits armband rmp. 130,- och därbredvid med stor stil priset 39,-, samt halsband rmp. 163,och därbredvid med stor stil priset 49,-.

I Kultakanuuna Oy:s namn har det också i början av juli 1992 i tidningen Etelä-Pohjanmaa publicerats en annons från verksamhetsstället i Seinäjoki, vars rubrik har varit "KONKURSSLUTFÖRSÄLJNING". I annonsen har det sagts "Vi säljer Kultanaula Oy:s konkursbos resterande varor jättebilligt. ALLT MINST -70 %. I annonsen har det som exempel lämnats "nästan en halv centimeter tjock Cordel kedja av gediget guld", där det som det tidigare nu överstrukna priset har angivits 499,-, "NU 149,-", "diamantskuret präktigt armband", vars tidigare pris anges med överstrukna 169,-, "NU 49,-".

I annonserna i tidningarna Karjalainen, Pohjalainen och EteläPohjanmaa har priserna angivits nedsatta genom användande av procentuella rabatter och överstrukna högre jämförelsepriser. De meddelade prisnedsättelserna har inte beräknats från i samma butik omedelbart tidigare uppburna priser.

I tidigare nämnda annonser har det bl.a. använts uttrycket "konkursslutförsäljning" och angivits att det erbjudes varor ur ett konkursbo. De annonserade varorna har inte sålts för något konkursbos räkning och varorna har ej heller tillhört något konkursbo. Ordet "slutförsäljning" har använts i samband med att ett verksamhetsställe har öppnats.

I annonserna i tidningarna Karjalainen, Pohjalainen, Ilkka och Etelä-Pohjanmaa har det angivits att de annonserade produkterna säljes till nedsatta priser och som jämförelsepriser har riktminutpriser (rmp) använts. De annonserade produkterna har inte i verkligheten försålts till de uppgivna rmp-priserna i samma butik omedelbart innan realisationen började.

Kari Jalmari Palin är Au-Koru Oy:s verkställande direktör och enda styrelseledamot. Palin är också Helsingin Kultakulma Oy:s verkställande direktör och enda styrelseledamot. Bolaget har antecknats i handelsregistret 10.7.1991. Palin är likaså Helsingin Kultakanuuna Oy:s verkställande direktör och enda styrelseledamot. Detta bolag har antecknats i handelsregistret 17.6.1992. Palin är ansvarig för alla dessa bolags marknadsföring.

Kari Jalmari Palin har genom att låta införa ovan beskrivna annonser i tidningarna Karjalainen, Pohjalainen, Ilkka och Etelä-Pohjanmaa brutit mot det av KO honom meddelade förbudet till alla delar. Det av KO till förstärkande av förbudet förelagda vitet på 100 000 mrk skall därför utdömas att betalas av Palin.

2. a) Enligt KSL 2 kap. 3 § får priset på konsumtionsnyttighet ej uppgivas vara nedsatt med ett större belopp än varmed priset faktiskt understiger det pris näringsidkaren tidigare uppburit.

Marknadsdomstolen har i sitt avgörande 1991:19 förbjudit bl.a. angivande av att priset på en produkt eller produktgrupp har satts ner, genom användning av procentuella nedsättningar eller andra på nedsatt pris hänvisande uttryck, om det som utgångspris vid beräkning av nedsättningen har använts produktens riktminutpris eller annat sådant pris, som ej av konsumenterna i verkligheten har tidigare uppburits på samma verksamhetsställe. I sitt avgörande 1989:14 förbjöd marknadsdomstolen att vid realisationsreklam ange att produkternas pris nedsatts från sådana priser, som inte hade tidigare uppburits för samma produkter. I motiveringarna för beslutet anfördes bl.a. "I en realisationsprisannons bör jämförelsepriset vara det pris, till vilket produkten omedelbart innan realisationsprisförsäljningen inleddes sålts på affärens samma förrättningsställe."

Helsingin Kultakulma Oy:s och Helsingin Kultakanuuna Oy:s verksamhetsställen "Kultakulma" respektive "Kultakanuuna" har varit verksamma blott kort tid och deras marknadasföring har påbörjats med reklam för varor, vars pris angivits som nedsatt. Helsingin Kultakulma Oy och Helsingin Kultakanuuna Oy har inte tidigare på samma verksamhetsställe sålt de annonserade produkterna till de som jämförelsepris angivna högre priserna.

Marknadsdomstolen anser att ifrågavarande marknadsföring har varit vilseledande och stridande mot KSL 2 kap. 3 §.

2. b) och c) Marknadsdomstolen har i sitt avgörande 1980:10 förbjudit marknadsföring, där det använts bl.a. följande uttryck: "KONKURSbonas utförsäljning har fått in mångsidigt sortiment ---". I motiveringarna för avgörandet yttrade marknadsdomstolen bl.a. följande: "I annonserna har ordet konkurs använts i samband med de erbjudna varorna på sådant sätt, att konsumenten förstår att varorna tillhör ett konkursbo och anbudet därför vore förmånligare än normalt. Eftersom de i annonsen avsedda varorna likväl inte hör till något konkursbo är annonserna vilseledande." I motiveringarna för avgörandet 1980:3 uttalade marknadsdomstolen bl.a.: "Förfarandet har ingivit konsumenterna den uppfattningen att det vore fråga om slutförsäljning av ett konkursbo tillhörande lager och därför ett erbjudande, som är förmånligare än normalt. Då de försålda varorna emellertid inte tillhört något konkursbo och försäljningen inte avsett slutförsäljning, har det i marknadsföringen lämnats konsumenterna vilseledande uppgifter."

Med försäljning av ett konkurslager förstås allmänt ett förfarande, där konkursförvaltaren försäljer konkursboets varor för konkursboets räkning. Försäljningen försiggår inom i lag stadgade ramar och vanligen under begränsad tid. Konsumenterna antager att de vid försäljning av konkurslager får varorna till speciellt förmånligt pris.

Helsingin Kultakulma Oy och Helsingin Kultakanuuna Oy har inte sålt de annonserade varorna för något konkursbos utan för egen räkning. Det i annonserna använda uttrycket "konkursslutförsäljning" har ingett en felaktig bild av för vems räkning marknadsföringen sker.

Marknadsdomstolen har i sina avgöranden 1982:6 och 1989:7 förbjudit användning av uttrycket slutförsäljning eller annat motsvarande uttryck, såvida det inte är fråga om att företaget eller ett av dess verksamhetsställen upphör, eller att till följd av någon exceptionell anledning det gäller slutförsäljning av verksamhetsställets hela lager eller en viss, i marknadsföringen specificerad del därav, till priser, som är förmånligare än de tidigare.

Exempelvis försäljningställena "Kultakulma" och "Kultakanuuna" i Joensuu och Seinäjoki har öppnats enbart för den marknadsförda "slutförsäljningen". "Slutförsäljningarna" på dessa ställen har pågått under ungefär en veckas tid.

Det rör sig här om verksamhetsställen, vars upphörande inte har föranletts av något exceptionellt eller varit oförutsägbart. De produkter, som såldes på de nya verksamhetsställena har inget sådant högre utgångspris, som kan vara bas för beräkning av nedsättning. Det har inte varit fråga om försäljning av produkter, vilka till följd av att butiken eller försäljningsstället upphör, säljes till förmånligare priser än dem, som tidigare uppburits.

Marknadsdomstolen anser att svarandena i sin marknadsföring har använt uttrycken "konkurs" och "slutförsäljning" vilseledande.

2. d) I sitt avgörande 1982:19 har marknadsdomstolen förbjudit användning i marknadsföringen av begreppet riktminutpris eller rmp för sådant jämförelsepris, som inte verkligen uppbäres av konsumenterna för likadan nyttighet. I motiveringarna för avgörandet uttalade marknadsdomstolen att det med riktminutpris (rmp) menas exempelvis ett pris, som rekommenderas av tillverkaren, det tidigare distributionsledet eller en näringsidkarorganisation och som av konsumenterna allmänt uppbäres för likadan nyttighet.

Helsingin Kultakulma Oy och Helsingin Kultakanuuna Oy har i sin realisationannonsering som jämförelsepris använt riktminutpriset (rmp). Konsumenterna har fått det intrycket av bolagens marknadsföring att bolagen skulle sälja sina produkter till exceptionellt förmånliga priser. Bolagen har inte visat att de annonserade rmp-priserna skulle var t.ex. av tillverkaren eller det tidigare distributionsledet eller av en näringsidkarorganisation rekommenderat eller ha allmänt uppburits av konsumenterna för likadana nyttigheter. Bolaget har ingett konsumenterna en fördelaktigare bild av de marknadsförda nyttigheternas pris än vad som motsvaras av verkligheten.

Marknadsdomstolen anser att ifrågavarande marknadsföring har varit vilseledande.

Kari Jalmari Palin är förutom Au-Koru Oy:s även Helsingin Kultakulma Oy:s och Helsingin Kultakanuuna Oy:s verkställande direktör och bolagens enda styrelseledamot. Efter det av KO för Palin och Au-Koru Oy meddelade förbudet har övriga nämnda bolag marknadsfört guldsmedsbranschens produkter på samma förbjudna sätt. Marknadsdomstolen anser att det föreligger grundad anledning att rikta förbud även mot Palin personligen.

KO har 4.5.1992 meddelat Au-Koru Oy det i ansökan avsedda med vitesföreläggande förstärkta marknadsföringsförbudet. Förbudet är i kraft. Det har inte påståtts att Au-Koru Oy skulle ha brutit mot det meddelade förbudet eller att det eljest efter förbudet utövat lagstridig marknadsföring.

MARKNADSDOMSTOLENS AVGÖRANDE

Marknadsdomstolen finner rättvist att döma det till förstärkande av det av KO 4.5. 1992 Kari Jalmari Palin meddelade förbudet förelagda vitet på etthundratusen (100 000) mark att betalas.

Marknadsdomstolen finner vidare rättvist att med stöd av KSL 2 kap. 2, 3 och 7 § förbjuda Helsingin Kultakulma Oy och Helsingin Kultakanuuna Oy samt Kari Jalmari Palin, var och en vid vite av tvåhundrafemtiotusen (250 000) mark att vid till konsumenter riktad marknadsföring av guld- och smyckebranschens produkter

1. uppge att produkternas priser har nedsatts i procent eller med användning av andra på prisnedsättning syftande uttryck, såvida som utgångspris vid beräkning av prisnedsättningarna inte har använts det av bolaget på samma verksamhetsställe omedelbart dessförrinnan uppburna priset,

2. använda uttrycket "konkurs" i samband med de utbjudna produkterna, eller annat uttryck, som alluderat på att det är fråga om försäljning för konkursbos räkning, om försäljningen i verkligheten sker för bolagets egen räkning,

3. i samband med öppnande av butik använda uttrycket slutförsäljning och

4. använda uttrycket riktminutpris (rmp) om sådant jämförelsepris, som i verkligheten inte uppbäres av konsumenterna för likadan nyttighet.

Förbuden skall iakttagas genast.

Det mot Au-Koru Oy riktade yrkandet förkastas.