11.4.1989

Excentrarna

I STF:s metallaboratoriums utlåtande konstateras att användningsmekanismerna för M 40 V:s lodrät- och vågrätfogningsanordningar lösts på samma sätt som i fråga om FPM-1 000. Excentern tillverkas av maskintillverkaren i enlighet med maskintypen efter det att exenterns form slutligen har uppstått. Excentrarna hör till den maskin den tillverkats för. Den slutliga utformingen av excentrarna kommer till genom utprovning under produktutvecklingsarbetet.

Excentertekniken har använts även i fråga om andra transwrap förpackningsmaskiner på marknaden. Man har inte visat att excentrarna skulle ha varit identiska med motsvarande delar i de av sökanden tillverkade maskinerna.

Kragdelen

I STF:s metallaboratoriums utlåtande konstateras att omformningen av filmen till ett rör (vändkragen) förverkligats genom samma princip som till exempel tillämpats i fråga om FPM-1 000. M 40 V har en rektangulär kragdel. Även FPM-1 000 och vissa andra transwrap förpackningsmaskiner på marknaden har en rektangulär kragdel. En yrkesman inom branschen behöver inte en ritning för att tillverka en kragdel.

Rektangulära kragdelar förekommer även hos andra förpackningsmaskiner på marknaden. Det har inte visats att M 40 V:s kragdel skulle vara identisk med motsvarande delar i sökandens maskiner.

Maskineriet för lodrätröret och filmdriften

M 40 V:s lodrätrör är rektangulärt liksom FPM-1 000:s lodrärör. Filmdriften sker som friktionsdrift hos M 40 V liksom hos FPB-1 000 och vissa andra transwrap förpackningsmaskiner på marknaden.

I STF:s metallaboratoriums utlåtande konstateras att transmissions- och spänningsmekanismen för spoldriften förverkligats på ett egenartat sätt i fråga om M 40 V. Driften av filmspolen har enligt nämnda utlåtande hos M 40 V lösts på samma sätt som i fråga om Finnbagger H2. Påkopplingen av filmdriften sker på ett annat sätt i fråga om M 40 V än i fråga om Finnbagger H2. Finnbagger H2 är inte s.k. transwrap förpackningsmaskin.

Rektangulära lodrätrör förekommer även hos andra förpackningsmaskiner på marknaden. Likaså har friktionsdriftsprincipen tillämpats även i fråga om andra förpackningsmaskiner på marknaden. M 40 V:s lodrätrör- och filmdriftsmaskineri har inte visats vara identiskt med motsvarande delar i fråga om sökandens maskiner.

Lodrät- och vågrätfogningsanordningarna

I STF:s metallaboratoriums utlåtande konstateras att M 40 V:s lodrät- och vågrätfogning förverkligats med samma princip som tillämpats till exempel i fråga om förpackningsmaskinen FPM-1 000. Man har inte företett utredning om konstruktions lösningarna för fogningsanordningarna i fråga om FPM-1 000 och FP 3 600. M 40 V skiljer sig från FPM-2 500 i fråga om fogningsanordningarna bland annat genom att avskiljningen av påsen som skall förpackas hos M 40 V sker med ett upphettat bett och i fråga om FPM-2 500 med ett mekaniskt bett.

Den lodrät- och vågrätfogningsprincip som tillämpats i fråga om nämnda av sökanden tillverkade maskiner har tillämpats även i fråga om andra förpackningsmaskiner på marknaden. Fogningsanordningarna är annorlunda hos M 40 V än de som förekommer hos sökandens maskiner. Den avbrytarlösning som tillämpats i fråga om sökandens maskiner har använts också i fråga om andra förpackningsmaskiner på marknaden.

Fogbildningen

M 40 V fungerar med fortgående uppvärmda fogningsanordningar liksom även FPM-2 500 och FPM-1 000. I M 40 V förekommer samma material som i nämnda maskiner tillverkade av sökanden. M 40 V skiljer sig från sökandens maskiner bl.a. på det sättet att fogningsanordningarna kan bilda en särskild fog som går att sluta. Fogen är annorlunda än de fogar sökandens maskiner förfärdigar.

Fortgående uppvärmda fogningsanordningar förekommer även hos andra förpackningsmaskiner på marknaden. Dessa fogningsanordningar är inte sökandens affärshemlighet. Utformningen av M 40 V:s fog skiljer sig från utformningen av sökandens maskiners fogar.

Material- och komponentvalen

I STF:s eltekniska laboratoriums ena utlåtande nämns: "De gemensamma komponenterna: I fråga om apparatplaneringen och -konstrueringen uppställs minimikrav för de enskilda delarnas egenskaper. Förutom dessa minimikrav inverkar dessutom på de slutliga valen av delar bl.a. delarnas tillgänglighet, priset, lagertillgänglighet, leveranstid och -sätt, tidtabellen för de delar som skall tillverkas samt omständigheten huruvida delarna kan ersättas till exempel med andra tillverkarens delar. Genom minimikraven åstadkommer man att apparatens helhetsfunktion tekniskt och ekonomiskt blir mest fördelaktigt (optimal). Det är naturligt att vid samma tid byggda apparater med nästan samma funktion har likadana delar eller komponenter; i synnerhet om delarna är många till antalet. Av denna orsak är det inte meningsfullt att räkna upp likadana eller olika delar i synnerhet som de undersökta delarna och komponenterna i de elektriska kretsarna i förpackningsmaskinen M 40 V var vanliga dvs. allmänt tillgängliga och allmänt använda." I nämnda utlåtandes sammandrag nämns även att "de enskilda eltekniska lösningarna i fråga om förpackningsmaskinen M 40 V hade utförts med användning av vanliga delar och komponenter".

M 40 V, FPM-2 500 och FPM-1 000 har enligt den företedda utredningen över etthundra elkomponenter. En del av materialen och komponenterna till M 40 V har skaffats från samma tillverkare som tillverkar materialen och komponenterna för de maskiner sökanden tillverkar. Enligt den företedda utredningen förekommer i M 40 V högst fem helt identiska komponenter som i de maskiner sökanden tillverkar. Alla komponenter i M 40 V förekommer fritt tillgängliga på marknaden.

Huvudmotorns avbrytare

I det andra utlåtandet från STF:s eltekniska laboratorium nämns: "I manöveringskretsarna förekom ett identiskt förverkligande i förpackningsmaskinerna M 40 V och FPM-2 500. Det var avstängningen av huvudmotorn på så sätt att den styraxel huvudmotorn driver blir i önskat läge med tanke på följande start." I utlåtandets sammandrag konstateras: "Detta avbrytarfunktion för huvudmotorn är å andra sidan enkel, dvs. åskådlig och det kräver få skilda delar, varför det är möjligt att man oberoende av varandra kan hitta på dylika lösningar."

I eltekniska laboratoriets andra utlåtande konstateras: Avstängningen: Avstängning av huvudmotorn med detaljerade skeden (avstängningssituationen) är enkel och åskådlig, varför avstängningen är lätt och rätlinjig att genomföra för en som känner till de enskilda delarna. Vid en närmare granskning kan man konstatera att avbrytarens funktionsduglighet inte är garanterad med icke urvald från hyllan på måfå tagna induktiva kopplingarna (Omron TL-X2Y2) och halvledarkoppling (International Rectifier A 2 410)."

I sammandraget till eltekniska laboratoriets andra utlåtande konstateras att stanna maskinen med styraxeln i ett visst läge är en allmänt bekant åtgärd och utgör sålunda allmän yrkeskunskap och -skicklighet.

I avstängningsanordningarna för M 40 V och FPM-2 500 är avstängningsresultatet det samma men lösningarna divergerar bl. a. sålunda, att i fråga om M 40 V påverkar avstängningskontaktorn indirekt motorkontaktorn och i fråga om FPM-2 500 stannar avstängningskontaktorn direkt motorn.

Komponenttillverkarna garanterar inte med de uppgifter de givit i broschyrerna att olika komponentkombinationer i alla praktiska situationer skulle fungera. För att säkra funktionssäkerheten bör komponentanvändarna utföra test i planeringsoch provkörningsskedet.

M 40 V:s avbrytarkoppling har förverkligats på ett allmänt känt sätt. Det har inte visats att M 40 V:s avbrytare skulle vara identisk med den avbrytare som förekommer på de maskiner sökanden tillverkar.

Fogningsanordningarnas uppvärmning

I STF:s eltekniska laboratoriums andra utlåtande konstateras: "Fogningsanordningarnas uppvärmning: Fogningsanordningarnas elektriska lösningar är enkla i fråga om förpackningsmaskinerna M 40 V, FPM-1 000, FPM-2 500 och Finn-Box 20 L. De elektriska delarna i förpackningsmaskinen M 40 V:s fogningsanonordningar skiljer sig från motsvarande delar hos ovan nämnda maskiner."

I sammandraget till STF:s eltekniska laboratoriums andra utlåtande konstateras att elsystemet för M 40 V:s fogningsanordningar är allmänt känt och utgör sålunda allmän yrkeskunskap och -skicklighet.

Den Z automat som använts i fråga om M 40 V förekommer inte hos någon maskin som tillverkats av sökanden. M 40 V skiljer sig från till exempel FPM-2 500, Finn-Box 20 L och FPS-2 000 LL i fråga om antalet värmemotståndselement, effekt och spänning. Det har inte ens visats att, Finn-Box 20 L i fråga om fogningsanordningarnas uppvärmning skulle ha planerats innan tillverkningen av M 40 V.

Uppvärmningskopplingen i fråga om M 40 V:s fogningsanordningar har förverkligats på ett allmänt känt sätt. Det har inte visats att uppvärmningskopplingen i fråga om M 40 V:s fogningsanordningar skulle vara identisk med motsvarande delar i de maskiner sökanden tillverkar.

Motorbromsningen

I M 40 V och FPM-2 500 förekommer samma tillverkares 0,37 kilowats kortslutningsmotor, som bromsas med 24 volts likströmsspänning. I fråga om vardera kopplas spänningen på och av i princip på samma sätt med användning av kontaktorns "hjälpströmbrytare".

I STF:s eltekniska laboratoriums andra utlåtande konstateras att en likströmsbromsning av en trefas otaktsmaskin är allmänt känd. I utlåtandets sammandrag konstateras att otaktsmotorns likströmsbromsning är allmänt känd och utgör sålunda allmän yrkeskunskap och -skicklighet.

Det är allmänt kunskap att bromsa en otaktsmotor på ovan anfört sätt. Det har inte visats att bromsningskopplingen i fråga om M 40 V skulle vara identisk med motsvarande delar hos de av sökanden tillverkade maskinerna.

Filmens löpbana och filmdriften

I STF:s eltekniska laboratoriums andra utlåtande konstateras att filmbanan och filmgivningen i fråga om M 40 V skiljer sig från de lösningar som tillämpats för FPM-1 000 och att de givare som övervakar filmens matning och löpning (de induktiva kopplingarna) i fråga om FPM-1 000 och FPB-1 000 skiljer sig från M 40 V:s induktiva kopplingar. I utlåtandets sammandrag konstateras att filmbanans övervakning är allmänt känd och utgör sålunda allmän yrkeskunskap och -skicklighet.

Induktiva kopplingar används allmänt för att dirigera eller synkronisera maskiners verksamhet. Övervakningen av filmbanan har i fråga om M 40 V förverkligats på ett allmänt känt sätt. Det har inte visats att filmlöpningen och filmdriften i fråga om M 40 V skulle ha förverkligats på samma sätt som hos de maskiner sökanden tillverkar.

Koordinering av delfunktioner

I STF:s eltekniska laboratoriums andra utlåtande konstateras: "Delfunktionerna koordinerades i förpackningsmaskinerna av den sk. styraxeln (huvudaxeln, synkroniseringsaxeln, kungsaxeln, programaxeln). Ett dyligt programmaskineri (synkroniserare av delfunktioner) dikterade helt den fortgående automatiska verksamhet man önskade såframt blott grundförutsättningarna (till exempel ämne som doseras, förpackningsfilm, elektricitet) förelåg. Denna automatik, som dirigerades av att styraxeln mekaniskt roterade är en allmänt känd synkroniseringsmetod. Mycket mindre "automatik" utgjorde i fråga om förpackningsmaskinen M 40 V färdigt köpta paket, till exempel vissa motordirigeringar och temperaturreglerare. Elektronikandelen i maskinen utgjordes förutom av ovannämnda paket av vissa enskilda delar, såsom de induktiva kopplingarna, halvledarkopplingarna och tidsreläerna. Alla dessa finns allmänt tillgängliga och är allmänt använda delar."

I sammandraget till nämnda utlåtande konstateras att en synkronisering av delfunktionerna med hjälp av en sk. styraxel är allmänt känd och utgör sålunda allmän yrkeskunskap och -skicklighet.

I fråga om sina regleringsmöjligheter är M 40 V olik de maskiner sökanden tillverkar. Koordineringen av M 40 V:s delfunktioner har förverkligats på divergerande sätt jämfört med de maskiner sökanden tillverkar.

III Sammandrag av de påstådda affärshemligheterna

Marknadsdomstolen konstaterar att förbud i enlighet med OtillbFörfL 6 § 3 mom. enligt nämnda lagrum kan riktas enbart mot en näringsidkare.

Marknadsdomstolen konstaterar även att enligt OtillFörfL 4 § 2 mom. man inte utan laga rätt under sin anställningstid får utnyttja sådan kännedom om affärshemlighet man fått under den tid man varit anställd hos näringsidkare, ej heller yppa den i avsikt att bereda sig eller annan fördel eller skada annan. I lagrummet förbjuds inte att utnyttja sådan erfarenhetsmässig kunskap man erhållit under anställningsförhållandet efter det anställningen upphört.

M 40 V har vissa principiella likheter med de förpackningsmaskiner sökanden tillverkar. Dessa likheter är dock allmänt kända inom branschen. M 40 V har inte i mekaniskt hänseende konstruktionsmässigt likadana delar som de som förekommer i sökandens maskiner. M 40 V:s eltekniska lösningar är tämligen enkla i fråga om sin funktionsprincip. De har förverkligats med vanliga delar och komponenter. De eltekniska lösningar som använts i sökandens maskiner har inte i detalj kopierats då man tillverkat M 40 V.

I de lösningar rörande mekanik, elektrifiering och elektronik sökanden i fråga om M 40 V presenterat i individualiseringen av ansökan har inte visats att man skulle ha utnyttjat sådana tekniska förebilder eller teknisk anvisning gällande de maskiner sökanden tillverkar som avses i OtillbFörfL 4 § 3 mom.

Marknadsdomstolen anser att det inte visats att svarandena vid planeringen och tillverkningen av M 40 V i sin näringsverksamhet skulle ha utnyttjat sökandens affärshemligheter eller sådana tekniska anvisningar eller direktiv som anförtrotts svarandena för fullgörande av uppgift eller eljest för affärsändamål. Svarandena har inte heller eljest handlat i strid mot god affärssed eller otillbörligt med hänsyn till sökanden.