23.2.1987

SUOMEN TUKKUKAUPPIAIDEN LIITTO R.Y.:S YRKANDE

Sökanden har yrkat, att svaranden med stöd av 1 och 2 § i lagen om otillbörligt förfarande i näringsverksamhet OtillbFörfL) förbjuds att i reklamen för sin minuthandelsaffär använda beteckningen "Jokajalan Kenkätukku" (Skopartiaffär för alla fötter) eller någon annan beteckning, som innehåller ordet parti samt att använda ordet "partipris" för de priser, som den tillämpar i minuthandelsaffären.

Svaranden har 5.8.1985 publicerat en annons i vilken svaranden om sin verksamhet använder benämningen "Jokajalan Kenkätukku" och meddelar, att den erbjuder sina produkter" fördelaktigt till konsumentpartipris".

Svaranden är inte en partiaffär och den tillämpar inte partipriser. Svaranden har sålunda inte rätt att använda orden "parti" och "partipris" i sin verksamhet. Svarandens affär är en minuthandelsaffär och den tillämpar minutpriser. Benämningen "skoparti" och omnämnandet om partipriser vilse

leder att förutsätta att det skulle vara fråga om en partiaffär.

Enligt Nykysuomen Sanakirja betyder ordet "tukku" (parti) "inköp och eller försäljning av varor i stora partier eller åt andra än de slutliga konsumenterna; grosshandel".

På de sidor av ovan nämnda ordbok som behandlar härledningar av ordet "parti" framgår entydigt, att ordet "parti" i affärslivet förenas uttryckligen med partihandeln i dess egenskap av motsats till minuthandeln.

Såväl bland konsumenterna som näringsidkarna förstår man att orden "parti", "partiaffär" och "partipris" är anknutna till partihandeln. Dessa begrepp är synnerligen inarbetade och terminologin är också internationellt sett enhetlig. För partihandeln är typiskt, att de har uteslutande företagskunder.

Då svaranden beträffande en minuthandelsaffär använder en benämning, som innehåller ordet "parti" vilseleder den konsumenterna genom att skapa en bild av att det verkligen skulle vara fråga om en partiaffär.

Förfarandet är otillbörligt i synnerhet ur partihandlarnas synvinkel sett eftersom på detta vis förorsakas sammanblandning mellan såväl den egentliga partihandeln som de minuthandelsaffärer, som använder ordet "parti" i sin verksamhet. Konsumenten har svårt att uppfatta den verkliga partihandelns väsen om även en minuthandelsaffär om sina tjänster kan använda kännetecknet "partihandel" och i sin verksamhet hänvisa till "parti" och "partipriser".

Svarandens affär kan inte vara en "partiaffär" i den meningen att en konsument i den skulle kunna få en partiaffärs tjänster. Svarandens affär är en minuthandelsaffär, på vilken tillämpas bl.a. alla stadganden beträffande minutaffärer. Sålunda berör till exempel lagen om minuthandelns och vissa arbetsrörelsers affärstid svarandens affärer, däremot inte partihandlar.

Det är inte heller fråga om en partihandel i det avseendet att affärens pris skulle vara partipriser.

Konsumentombudsmannen (KO) har tagit ställning till hänvisning till partipriser i marknadsföringen. KO förutsatte i ett ställningstagande att utförsäljningspriserna i en minuthandelsaffär måste vara de samma som inköpspriserna för att begreppet partipris skulle kunna användas i marknadsföringen.

Svarandens affär är en minuthandelsaffär. Det är klart att ingen minuthandelsaffär kan sälja sina produkter till partipris på ett sådant sätt att utförsäljningspriset för alla produkter eller ens en stor del av produkterna skulle vara detsamma som inköpspriset.

Då svaranden beträffande minuthandelsaffärer använder en benämning, som innehåller ordet "parti" skapas den vilseledande uppfattningen att det skulle vara fråga om en partiaffär, som erbjuder konsumenterna produkter till partipris. Då affärens prisnivå är avsevärt mycket högre en partiprisernas nivå, är det fårga om ett uttryck, som vilseleder konsumenterna och förosakar men för partihandlarnas näringsverksamhet.

Handelns Centralutskott gav 5.11.1983 ett utlåtande åt konsumentombudsmannen om bland annat användningen av order "partipris" i marknadsföringen. I utlåtandet konstateras att en utbredning av uttryck, som innehåller hänvisningar till ordet parti eller partiverksamhet inte är ändamålsenlig i minuthandeln, efter som konsumenterna kan vilseledas.

I marknadsdomstolens utslag nr 1980:3 förbjöds den vilseledande användningen av firman Konkurssipesien Loppuunmyynti Oy (Slutförsäljning av Konkursbon Ab). Det är nu fråga om en situation som är helt jämförbar med nämnda fall.

I förenämnda avgörande förbjöds Konkurssipesien Loppuunmyynti Oy att forsätta eller förnya marknadsföringen av andra än konsumtionsvaror från konkursbon under firman Konkurssipesien Loppuunmyynti Oy.

I motiveringarna till sitt avgörande ansåg marknadsdomstolen utrett, att bolaget åt konsumenterna marknadsfört olika konsumtionsvaror under firman Konkurssipesien Loppuunmyynti Oy. Förfarandet hade givit konsumterna en bild av att det var fråga om slutförsäljning av varor som hörde till konkursbon och att det av den orsaken var förmånligare erbjudanden än i vanliga fall. Då varorna trots allt inte härstammade från konkursbon och försäljningen inte utgjorde slutförsäljning hade konsumenterna i av marknadsföringsförfarandet givit konsumenterna vilseledande uppgifter.

I det ifrågavarande fallet benämner svaranden sin minuthandelsaffär Jokajalan Kenkätukku. Förfarandet ger konsumenterna en bild av att det skulle vara fråga om en partiaffär. Svarandens affär är dock en sedvanlig minuthandelsbutik, som inte verkar som en partiaffär eller säljer produkter till partipris. Svarandens marknadsföring inger konsumenterna en uppfattning om förmånligare erbjudanden än vanligt dvs. att det skulle tillämpas partipriser i svarandens affär. Då verksamhetsformen för och prisnivån i svarandens affär i väsentlig grad avviker från verksamhetsformen för och prisnivån i en partiaffär är svarandens marknadsföring vilseledande.

Såväl parti- som minuthandeln förutsätter att partihandelns verksamhet hålls klart avskild från minuthandelns verksamhet. I detta ingår bland annat att en partiaffär inte säljer direkt åt konsumenterna. För övervakningen av sist nämnda syftemål har tillsatts kundnämnder, vilka består av representanter för såväl minut- som partihandeln.

Såvida en partiaffär skulle sälja direkt åt konsumenterna skulle grunden för samarbetet med de nuvarande minuthandelskunderna ryckas undan. Det skulle även medföra direkta följdverkningar för partiaffärernas affärsverksamhet.

METROKENKÄ KY:S BEMÖTANDE

Svaranden har meddelat, att den avstått från ifrågavarande affärsnamn och att den inte mera kommer att använda det. Sökanden har meddelat svaranden att den bara vill ha ett prejudikat i ärendet och att sökanden inte har andra yrkanden gentemot svaranden. Svaranden har inte i övrigt bemött ansökan och inte kommit till ärendets muntliga förberedelse eller huvudförhandlingen.

KONSUMENTOMBUDSMANNENS (KO) STÄLLNINGSTAGANDE

KO har 1.4.1986 sänt följande brev åt svaranden:

"Ärende: Användning av ordet parti vid marknadsföringen av skodon.

Jag har erhållit delgivning om den ansökan Suomen Tukkukauppiaiden Liitto gjort mot Er. Jag har beslutat att med stöd av konsumentsskyddslagen vidtaga åtgärder i ärendet.

Ni har 5.8.1985 publicerat en tidningsannons, i vilken Ni kallar er affär för "Jokajalan Kenkätukku" (Skopartiaffär för alla fötter) och meddelar att Ni erbjuder Era produkter "varje dag till ett ofattbart förmånligt konsumentpartipris".

Jag har i ett annat ärende, som gällde användningen av ordet parti vid marknadsföringen av dagligvaror bekantat mig med en undersökning, som berör de föreställningen som ordet parti uppväcker hos konsumenterna. Trots bristerna hos denna undersökning, som utförts av Suomen Gallup Oy, utvisar den att ordet parti är oklart för konsumenterna. Ordet parti uppväcker också förhoppningar om en låg prisnivå, till och med partiprisnivå. Av denna orsak bör begreppet parti användas försiktigt i marknadsföringen.

Utgående från dessa slutsatser avgjordes ärendet på det sätt, som framgår ur bifogade handlingar. Den affär, som var motpart i ärendet godkände principerna för utslaget. I avgörandet tog man dock enbart ställning till marknadsföring av dagligvaror. På avgörandet inverkade också omständigheten att ifrågavarande affär var en så kallad discount- eller lådbutik, vilken butikstyp konsumenterna känner tämligen väl.

Vid bedömningen av problematiken beträffande användningen av ordet parti avviker specialvarorna från dagligvarorna såtillvida, att det inte går att påvisa en allmän prisnivå. Kvaliteten på produkterna varierar i betydande grad vilket är ägnat att fjärma gränserna för prisjämförelser från varandra. Konsumenterna har även oftast bättre kännedom om dagligvarornas pris än om specialprodukternas, likaså om lådbutikernas ("konsumentpartiaffärernas"), som saluför dagligvaror, väsen. Av denna orsak bör man förhålla sig skeptisk till användningen av ordet parti överhuvudtaget i reklamen för minuthandelsbutiker. Användningen av ordet blir i hög grad beroende av huruvida det existerar en allmän prisnivå för ifrågavarande varor (till exempel ett allmänt använt pmp.) samt av om butikerna kan anses vara avklädda butiker av typen lådbutik, vars sortiment är begränsat. Det är sannolikt att inte mången specialvarubransch kan uppfylla dessa kriterier. I vart fall kan man inte beträffande specialvaror godkänna lösare principer för användningen av ordet parti än beträffande dagligvarorna.

Skor utför förnödenheter av den typ, att det förekommer betydande variationer i fråga om kvalitet och pris. Bruna skor är inte nödvändigtvis jämförbara med andra bruna skor, varken i fråga om pris eller kvalitet. För en jämförelse av prisnivån borde i affären finnas alla modeller av alla märken, varvid dock det begränsade sortimentet, som är typiskt för "konsumentpartiaffären" inte skulle förekomma. Om förutsättningen om ett begränsat sortiment är uppfylld är priserna inte jämförbara, varvid det föreligger fara för att de låga priser ordet parti utlovar är skenbara och påhittade. Sålunda skulle användningen av ordet parti i marknadsföringen av skodon till ensilda konsumenter vara mycket tvivelaktigt om det inte är fråga om affärer, som säljer ut till inköpspris.

Vid marknadsföringen av specialvaror är minimikravet för användningen av ordet parti,såsom jag ovan konstaterade, att man följer principerna i mitt avgörande gällande dagligvaror. Om dessa principer uppställs som måttstock då man bedömer lagligheten hos Er tidningsannons bör Er annons anses vara otillbörlig.

För det första använder Ni i Er annons ordet partipris. En användning av detta ord har såväl i konsumentombudsmannens avgörandepraxis som i de övriga nordiska länderna förutsatt för att överensstämma med konsumentskyddslagstiftningen i varje land, att produktens utförsäljningspris är detsamma som dess inköpspris. Ordet partipris är ett alltför konkret löfte om förmånlighet för att ett ord häntydande om privat konsumtion eller en förled skulle kunna avlägsna konsumentens uppfattning om att utförsäljningspriset är detsamma som inköpspriset. Jag kan inte tro att Ni säljer skodon till ett hälften billigare pris än vad Ni köper in dem till.

För det andra kan inte orden "för alla fötter" anses som ett ord, som ger en häntydning om privat konsumtion på ett sådant sätt, att det klart skulle framgå att Er affär har karaktär av minuthandelsbutik.

---"

KO har i sitt den 7.5.1987 daterade brev meddelat marknadsdomstolen, att han givit Metrokenkä ky ansvarige bolagsman en anmärkning för att han brutit mot KSL 2 kapitel 1 §.

MOTIVERINGARNA FÖR MARKNADSDOMSTOLENS AVGÖRANDE

Svaranden, Metrokenkä Ky, marknadsför och säljer skodon åt konsumenterna. I augusti 1985 har svaranden benämnt en viss av sina minutförsäljningsbutiker "Jokajalan Kenkätukku" (Skopartiaffär för alla fötter). Svaranden har 5.8.1985 publicerat en tidningsannons, i vilken förekommit bland annat texterna "På Porthansgatan öpnas i dag 5.8.1985 kl 10 den första för konsumenter avsedda SKOPARTIAFFÄREN i Finland", "I Skopartiaffären för alla fötter får Du varje skopar ALLTID, varje dag "TROLIGT FÖRMÅNLIGT TILL KONSUMENTPARTIPRIS!!" och "SKOPARTIAFFÄR FÖR ALLA FÖTTER".

Marknadsdomstolen anser att de uttryck, som används i marknadsföringen bör väljas så, att de inte ges en betydelse som avviker från allmänt språkbruk. Man borde inte i marknadsföringen framhäva förmånlighet med uttryck, vars innehåll inte är möjligast klart.

Marknadsdomstolen har i sitt avgörande 1980:3 förbjudit Konkurssipesien Loppuunmyynti Oy (Slutförsäljning av Konkursbon Ab) att forsätta eller förnya marknadsföringen av konsumtionsvaror till konsumenterna på ett sådant sätt, att man i marknadsföringen använder firman Konkurssipesien Loppuunmyynti Oy. Marknadsdomstolen ansåg att bolagets förfarande hade givit konsumenterna en uppfattning av att det skulle vara fråga om slutförsäljninga av varor från konkursbon och att erbjudandena sålunda skulle vara förmånligare än vanligt. Då varorna trots allt inte hörde till konkursbon och försäljningen inte utgjorde slutförsäljning, hade man i marknadsföringen givit vilseledande uppgifter åt konsumenterna. I avgörandet 1980:10 förbjöd marknadsdomstolen Konkurssipesien Loppuunmyynti Oy att fortsätta marknadsföring, i vilken ordet "konkurs" använts i samband med erbjudna varor på ett sådant sätt att konsumenten trots att varorna inte var från ett konkursbo, uppfattade att varorna härstammade från ett sådant och att erbjudandet sålunda var förmånligare än vanligt. I avgörandet 1981:17 förbjöd marknadsdomstolen ett företag att benämna cirkulerande försäljningsbilar "fabriksbutik". Marknadsdomstolen ansåg att användningen av ifrågavarande benämning i huvudsak förutsätter att det finns en butik på produktionsorten, varvid priset på produkterna bland annat på grund av minskade lagrings- och transprotkostnader kan sättas lägre än i genomsnitt.

Uttrycken "parti" och "partiaffär" innebär att varorna säljs i stora partier eller åt andra än de slutliga konsumenterna. Suomen Gallup Oy har i oktober 1985 utfört en undersökning, vars avsikt varit att utreda vilka föreställningar ordet parti väcker hos konsumenterna. Nämnda undersökning visar till exempel, att betydelsen av uttrycket "parti" för många konsumenter är oklar.

Svaranden har inte visat att dess affär "Jokajalan Kenkätukku" skulle ha idkat försäljning av varor i stora partier eller åt andra än de slutliga konsumenterna, eller att affären inte i övrigt till sin karaktär skulle vara en vanlig minuthandelsbutik.

På nämnda grunder anser marknadsdomstolen att svaranden med avvikelse från allmän praxis genom att benämna sin minuthandelsbutik "parti" har givit en oklar bild av karaktären hos sin butik och en överdriven bild av prisernas förmånlighet jämförda med priserna i andra minuthandelsbutiker inom samma bransch.

Redan kvalitetsskillnaderna innebär att priserna varierar så mycket att det är svårt att utföra en prisjämförelse vid försäljning av specialvaror såsom till exempel skodon. Uttrycket "partipris" är ägnat att ge en bild av att det skulle vara fråga om ett ovanligt fömånligt erbjudande. Uttrycket "ALLTID ----- TILL PARTIPRIS" ger en bild av att den butik, som ger erbjudandet inte är en vanlig minuthandelsaffär.

Svaranden har inte visat att priserna på de varor, som säljs i dess butik, skulle vara de samma som inköpspriserna eller de priser som allmänt uppbärs i partihandeln.

Marknadsdomstolen anser att svaranden använt uttrycket "partipris" på ett sådant sätt att det givit en vilseledande bild av butikens karaktär och prisnivå.

Sökanden har inte yrkat att förbudet skall förstärkas med vite. Svaranden har meddelat att den slutat använda benämningen "Jokajalan Kenkätukku". Av den orsaken föreligger särskilt skäl att inte förstärka förbudet med vite.

MARKNADSDOMSTOLENS AVGÖRANDE

Marknadsdomstolen finner riktigt med stöd av OtillbFörfL 1, 2 och 6 § förbjuda Metrokenkä Ky att vid marknadsföringen av en minuthandelsaffär använda en benämning innehållande ordet "parti" och ordet "partipris", om produktens försäljningsp

ris är högre än dess inköpspris eller det pris, som allmänt uppbärs i partihandeln.

Förbuden skall iakttagas omedelbart.

Närvarande: Huttunen, ordförande, Valkonen, viceordförande, Wilhelmsson, Jääsalo, Maijala, Martiskainen, Mustonen, Mäkinen och Viljanen.