Finlex - Till startsidan
Marknadsdomstolen

31.1.1985

Marknadsdomstolen

Marknadsdomstolens avgöranden från och med 1979

MD:1985:1

Ämnesord
Vilseledande, Finländsk (inhemsk), Ursprung, -geografiskt ursprung
År för fallet
1985
Meddelats

KO mot Pyörätehdas Haapala Oy och affärsidkaren Pertti Ajomaa (svaranden). Största delen av delarna i de av svarandena marknadsförda och av Pyörätehdas Haapala Oy monterade cyklarna hade framställts utomlands. Monteringsarbetets andel vid cyklarnas tillverkning var liten. Monteringsarbetet hade bestått i enkel mekanisk sammansättning av färdiga delar med lätta arbetsredskap. Cykeltillverkningen hade ej heller varit förenad med avsevärt finländskt konstruktions- eller motsvarande arbete. Användningen av uttrycken "inhemsk kvalitetscykel" och "finländsk kvalitetscykel" vid reklam för cyklarna gav konsumenterna en vilseledande bild av cyklarnas inhemska ursprung. Uttrycket "gjord med finländskt yrkesskicklighet" var opreciserat och det betydde inte, att endast sammansättningsarbetet gjorts i Finland. Uttrycket var jämställt med uttrycken "inhemsk" och "finländsk" och det gav konsumenterna en vilseledande bild av cyklarnas inhemska ursprung.

KSL_2_kap._2_§

KONSUMENTOMBUDSMANNENS YRKANDE

KO har med stöd av konsumentskyddslagen (KSL) 2 kap. 2 och 7 § yrkat att Pyörätehdas Haapala Oy samt Pertti Ajomaa som innehavare av firma Kesport Presidenthuset vid vite förbjudes att

1) marknadsföra i Finland sammansatta cyklar, vars ramar och övriga väsentliga delar tillverkats utomlands, såsom "finländska" eller "inhemska" och

2) vid marknadsföring av ovan nämnda cyklar använda uttrycket "med finländsk yrkesskicklighet tillverkade kvalitescyklar" eller något motsvarande uttryck, som ger konsumenten en vilseledande bild av cyklarnas geografiska ursprung.

Kesko Oy:s dotterbolag, Pyörätehdas Haapala Oy, började på våren 1983 en riksomfattande reklamkampanj, som pågick hela våren, närmast i samarbete med minuthandlare, som tillhör K-gruppen. Härvid gjorde minuthandlarna reklam i tidningar, som utkommer på olika håll i landet - antingen enskilt eller som gemensamma annonser - för de av Pyörätehdas Haapala Oy sammansatta cyklarna av märkena Nopsa och DBS exempelvis sålunda: "Finländska kvalitetscyklar under tusenlappen", "Inhemska kvalitetscyklar" osv. Den gemensamma faktor, som satte sin präger på marknadsföringskampanjen för de av Pyörätehdas Haapala Oy sammansatta cyklarna, var sålunda att som huvudrubrik eller som centralt försäljningsargument användes uttrycken "inhemska" eller "finländska kvalitetscyklar". Efter långvariga förhandlingar med KO i ärendet förband sig Pyörätehdas Haapala Oy den 13.3.1984 att vid marknadsföring av Nopsa- och DBS-cyklarna icke använda sig av uttrycken "inhemsk" eller "finländsk". Innehavaren av firman Kesport Presidenthuset, Pertti Ajomaa, som marknadsfört cyklar, lämnade 13.3.1984 en förbindelse av samma innehåll. Pyörätehdas Haapala Oy förband sig därtill att effektivt informera de minuthandlare, som säljer nämnda cyklar, om ärendet. Kesko Oy, som äger Pyörätehdas Haapala Oy, ansåg för sin del att dess dotterbolag Pyörätehdas Haapala Oy självständigt ansvarar för marknadsföringen av Nopsa- och DBS-cyklarna. I den tidigare brevväxlingen ansåg Kesko Oy att marknadsföringen av de av Pyörätehdas Haapala Oy sammansatta Nopsa- och DBS-cyklarna såsom "inhemska" eller "finländska" inte stred mot KSL.

Efter det att förbindelsen lämnats, den 31.5.1984, marknadsförda tiotals minuthandlare tillhörande K-gruppen genom gemensamma annonser med samma innehåll åtminstone i Helsingin Sanomat, Kaleva samt Savon Sanomat de av Pyörätehdas Haapala Oy sammansatta cyklarna av märket Nopsa på följande sätt: "NOPSAS HETA SOMMARSTART". I texten under huvudrubriken konstateras om Nopsa-cyklarna: "Nu får Du alla tiders sommarerbjudande av Nopsa! Du får en med finländsk yrkesskicklighet gjord kvalitetscykel förmånligare än någonsin." Under detta uttryck hade placerats varumärkessymbolen för den av Haapala Oy sammansatta Nopsa-cykeln. Texten fortsätter: "Sommarfinländarens önskecykel. Uppfyller SFS-säkerhetsstandarden." Annonsen innehöll vidare bl.a. på framträdande sätt de gällande villkoren för specialpriserna för Nopsa standardmodellens och den 6-växlade cykelns del, en tecknad bild av en cyklande familj samt uppgifter om minuthandlare, som säljer Nopsa cyklarna, en av dem är firma Kesport Presidenthuset.

Reglen i KSL 2 kap. 2 § förbjuder att vid marknadsföring lämna osanna eller vilseledande uppgifter. Med det nämnda stadgandet har man velat speciellt betona huvudsyftet med KSL:s regler om marknadsföring: att förhindra mot konsumenterna riktad osaklig påverkan samt att säkerställa att de vid marknadsföring till konsumenterna lämnade uppgifterna är tillräckliga och korrekta. Stadganden kompletterar också generalklausulen i 2 kap. 1 § 1 mom. således att lagstiftaren har betonat, att lämnande av osanna eller vilseledande uppgifter i marknadsföringen är speciellt förkastligt.

I förarbetena till lagen (regeringens proposition med förslag till konsumentskyddslagstiftning 8/1977 sid. 27) preciseras innebörden av begreppen i stadgandet på följande sätt: "Sådana påståenden, utsagor och värderingar, vilkas ohållbarhet kan påvisas, bör betraktas som osanna. Osanna utsagor är även vilseledande. Såsom begrepp är uttrycket vilseledande likväl mera omfattande än begreppet osann. Också marknadsföring, som innehåller riktiga uppgifter, kan vara vilseledande, om för helheten betydelsefulla uppgifter inte bringas till konsumenternas kännedom eller de framförs oklart."

Ett vilseledande intryck kan uppkomma förutom genom lämnande av felaktiga upplysningar också på många andra sätt. Det kan uppkomma genom betoning av i marknadsföringen förekommande uttryck i ord eller bild, genom dessas mångtydighet eller genom de associationer, som förknippas med dem o.s.v. Vid bedömning av huruvida en marknadsföringsåtgärd är vilseledande måste avgörande betydelse tillmätas det helhetsintryck, som den får till stånd hos den konsument, som är mottagare av den. Karakteristiskt för vilseledande marknadsföring är att den hos konsumenten på ett eller annat sätt ger upphov till en felaktig uppfattning om sådan omständighet, som påverkar konsumentens inköpsbeslut, exempelvis beträffande nyttighetens hållbarhet, kvalitet, egenskaper eller ursprung.

Kaija Hyvönen har i sin undersökning Konsumenter och ursprungsbeteckningar (Forskningscentralens för hemhushållningsoch konsumentfrågor publikation 1/1980) klarlagt produktens ursprungs inverkan på konsumentbeteendet. Av den på ett intervjumaterial grundade undersökningen framgick först och främst att majoriteten av dem, som svarat på intervjun, ansåg tillverkningslandet utgöra en väsentlig faktor då köpbeslutet fattades. Särskilt viktig ansågs ursprungsbeteckningen vara beträffande identifiering av inhemska produkter. 98 % av de tillfrågade instämde i påståendet: "Det är viktigt att kunna identifiera inhemska produkter och därför skall på alla produkter ursprungslandet klart angivas" (sid. 43). Informationen i ursprungsmärkningen kan emellertid bli oförmedlad därför att varumärken och med dem jämställda uttryck rätt allmänt antages ange det geografiska ursprunget. Detta gäller särskilt varumärken, som till sin språkdräkt är finska (sid. 58 - 59).

I undersökningsrapportens sammanfattning fastslår författaren att det, eftersom ursprungslandsmärkningen inte utvisar hur stor del av produktens tillverkning, som har skett i det land, som märkningen avser, inte i alla lägen kan försvaras att klassificera en produkt som inhemsk eller i allmännhet som kommande från ett visst land på grundval av ursprungslandsmärkningen. Detta beror bl.a. på att som följd av hur produktionsförhållandena har ordnats en rätt liten del av produktens tillverkning kan ske i det land, som märkningen avser (sid 102).

Produktens geografiska ursprung kan alltså anses utgöra en ur konsumentens synpunkt synnerligen betydelsefull upplysning. Produktens ursprung påverkar ofta på avgörande sätt konsumentens köpbeslut. Produktens pris och kvalitet blir också lätt ansedda som beroende av dess geografiska ursprung. Ehuru det inte skulle förekomma några som helst kvalitetsskillnader, kan en konsument, som grundar sitt val på relevanta uppgifter, dock anse varans ursprungsland för avgörande. Man bör observera att produktens inhemska ursprung i Finland kommit att utgöra ett viktigt marknadsföringsargument. Att framföra det inhemska ursprunget i marknadsföringen är ägnat att hos konsumenterna uppväcka positiva föreställningar beträffande produkten. Som det tidigare fastslagits är särskilt starka förväntningar beträffande kvaliteten tillfinnandes hos konsumenterna då det gäller vissa varor, som man vet vara framställda i hemlandet. Förväntningarna beträffande kvaliteten kan i sin tur vara riktade på det vid tillverkningen använda materialet, tillverkningssättet, arbetets och tillverkningens kvalitet eller vidsträcktare den helhetsbild, som konsumenten har bildat sig beträffande viss inhemsk produkt. Kvalitetsförväntningarna lär delvis bero på de effektiva kampanjer för inhemska varor, som anordnas av vissa industribranscher.

Stadganden beträffande angivande av ursprung och marknadsföring återfinnas i flera olika författningar. Redan innan konsumentskyddslagstiftningen trätt i kraft förbjöd regeln i IllKonkL 2 § lämnande av felaktiga eller vilseledande uppgifter bl.a. om ursprunget vid marknadsföring av varor. I förarbetena till OtillbFörfL (regeringens proposition 114/1978) konstateras på sidan 6: "Konsumentskyddslagstiftningens ikraftträdande förutsätter en revidering av stadgandena i IllKonkL bl.a. på grund av att samma marknadsföringsåtgärd kan strida mot såväl IllKonkL:s som konsumentskyddslagens stadganden. Då det gäller marknadsföring, som riktar sig till konsumenter, överföres således ovan nämnda förbud mot vilseledande rörande ursprunget till området för regeln i KSL 2 kap. 2 §. Också i artikel 4 i de internationella grundreglerna för reklam omnämnes ursprunget särskilt som en sådan omständighet, beträffande vilken man inte får vilseleda.

I KSL eller dess motiveringar nämnes inte särskilt de kriterier eller mätningssätt, enligt vilka produktens ursprung skall bestämmas. Användningen av uttrycken "inhemsk" och "finländsk" i marknadsföringen måste avgöras särskilt med hänsyn till branschvisa och i vart och ett särskilt fall speciellt inverkande omständigheter. Ledning rörande bedömning av påstående om inhemskt ursprung kan först och främst hämtas ur den lagstiftning om ursprungsbeteckning, som trätt i kraft vid början av år 1984. I de allmänna motiveringarna för lagen (regeringens proposition 112/1982) betonas de givna uppgifterna beträffande ursprungslands särskilda betydelse för konsumentens köpbeslut.

Enligt ursprungsmärkningslagen 2 § 2 mom. skall, då det är fråga om en konsumtionsvara, som framställts i tvenne eller flera länder eller sammansatts av delar, som tillverkats i olika länder, det land anses som ursprungsland, där konsumtionsvaran efter väsentlig behandling erhållit sin slutliga utformning. I regeln i 3 § ursprungsmärknings förordningen, som precicerar stadgandet heter det: "Enbart sammanfogning av konsumtionsvaras delar, då varan tillverkats i flera länder eller satts ihop av i olika länder tillverkade delar, anses inte utgöra sådan väsentlig bearbetning som avses i 2 § 2 mom. lagen om angivande av konsumtionsvaras ursprungsland."

Enligt den av handels- och industriministeriets handelsavdelning publicerade utredningen (Om tillämpningen av lagstiftningen om angivande av konsumtionsvarors ursprungsland nr 17, sid. 6) beaktas vid fastställande av ursprungsland för konsumtionsvara, som är sammansatt av i olika länder tillverkade delar, bl.a. följande: innehåller varan i sammansätningslandet tillverkade komponenter, har vid sammansättningen av varan utgörts planeringsarbete, vilken andel utgör sammansättningen av varans förädlingsvärde, utgör sammansättningen ett processkede eller har till varan fogats (färdiga) delar för kommersiellt ändamål och har sammansättningen krävt speciellt kapitalintensiv produktion eller intellektuell verksamhet. I utredningen fastslås dessutom att sådan konsumtionsvara, som uppfyller fordringarna för det s.k. nyckelflaggemärket, kan anses som tillverkad i Finland.

Enligt sjätte punkten i Förbundet för inhemskt arbetes principer för beviljande och användning av nyckelflaggesymbolen förutsätter användning av denna i regel en inhemsk del på 50 % beräknad på produktens självkostnadspris. Man kan också fordra en högre inhemsk andel, beroende exempelvis på hur hög grad inhemska motsvarande i Finland tillverkade produkter äro. Endast i undantagsfall kan den inhemska delen få understiga 50 % och då på särskilda skäl. På dessa kriterier kan man stödja sig som normativa vid bedömning av huruvida ett påstående om inhemskt ursprung med stöd av KSL skall anses vara vilseledande. Det måste emellertid betonas att bedömning av ett påstående om inhemskt ursprung med stöd av KSL sker självständigt och ovan anförda kriterier endast är normativa.

På KO:s begäran om utredning rörande den inhemska graden i de av Pyörätehdas Haapala Oy sammansatta cyklarna lämnade Kesko Oy 27.6.1983 den önskade utredningen. Enligt dessa uppgifter var de utländska delarnas andel beräknade på "fabrikspriset" exempelvis för Nopsas standardmodells del 54,9 %, för Nopsa 3-V 58,6 %samt för DBS-Touring 6-V 54 %.

"Fabrikspriset" utgöres enligt av Kesko Oy lämnade uppgifter av det sammanlagda anskaffningspriset för cykelns delar plus sammansättningsarbetets värde. Med sammansättningsarbetets värde lär Kesko Oy avse de olika löner, som måste betalas för arbetsprestationen samt lagstadgade och frivilliga sociala kostnader.

Med beräkningen av råvarukostnader sammanhänger ett väsentligt värderingsproblem, eftersom råvaror och komponenter kan komma att lagras under långa tider innan de tagas i bruk. Därvid återger inte det ursprungliga anskaffningspriset den ianspråktagna nyttan utan man måste söka efter t.ex. återanskaffningspriset eller dagspriset.

Om man till det av Kesko Oy angivna "fabrikspriset" lägger övriga rörliga kostnader, t.ex. energi- och andra därmed jämförliga kostnader, rörliga marknadsföringskostnader samt alla fasta kostnader, kommer man fram till självkostnaden. De här ovan uppräknade posterna är till största delen inhemska kostnadsposter. De av Pyörätehdas Haapala Oy sammansatta cyklarna uppfyller emellertid veterligen inte det av Förbundet för inhemskt arbete för beviljande av nyckelflaggemärket uppställda villkoret, en inhemsk del av självkostnaden på minst 50 %.

Det avgörande vid bedömning av vilseledandet är emellertid att Nopsa- och DBS-cyklarna har sammansatts med en utländsk ram (den norska Oglaend-ramen). En cykels ram kan anses utgöra den färdiga cykelns centrala element. Tillverkningen av cykelns ram innefattar flera olika skeden i en industriell process, innan ramen är svetsad, riktad och målad för sammansättningsarbetet. Ramens bestämmer också hurdan den framställda cykeln i sista hand blir samt inverkar också på anskaffningen av övriga komponenter för densamma. Redan värdet av den färdiga cykelramen utgör ensamt c:a 40 % av värdet på cykelns alla delar. Denna produktionsinsats är då det gäller av Pyörätehdas Haapala Oy sammansatta cyklar i sin helhet utländsk.

Det är uppenbart att om en cykel marknadsföres som inhemsk eller finländsk föreställer en vanlig konsument sig cykelns grundelelement, ramen, som inhemsk.

Förutom ramen är övriga centrala delar i de av Pyörätehdas Haapala Oy sammansatta cyklarna utländska. Till dessa hör bl.a. styrstången, sadeln med sadelhållaren, vevlagren, växelcykelns växelanordning, bromsanordningen etc. De nämnda cyklarna innehåller (enligt av Kesko Oy lämnade uppgifter) vanligen endast följande i Finland tillverkade delar eller utrustning: 1) kedjeskyddet, 2) reflexutrustningen, 3) pakethållaren, 4) stänkskärmarna, 5) fälgbanden, 6) innerslangarna, 7) däcken, 8) fälgarna. Också bland dessa finns några, som kan anses utgöra s.k. tilläggsutrustning till cykeln. Det sammanlagda värdet av de nu uppräknade delarna utgör endast en ringa del av värdet på de av Pyörätehdas Haapala Oy använda utländska delarna. Cykelns tekniska helhet består således nästan i sin helhet av utländska delar.

Vid bedömning av sammansättningsarbetets del av graden inhemskt ursprung hos en sådan cykel kan man fastslå att sammansättningen av cyklarna sker efter den egentliga industriella processen genom att tekniskt förena i utlandet tillverkade komponenter. Monteringsarbetet utgör blott en bråkdel av den sammansättningsprocess, vilken som resultat ger upphov till en bruksfärdig cykel. Detta framgår om än man blott jämför exempelvis det antal arbetstimmar, som åtgår för framställning av enbart ramen med det antal arbetstimmar, som erfordras för montering av cykeln. En sammansättningsverksamhet, som sker med lätta arbetsredskap, representerar i detta fall inte någon särskilt kapitalintensiv produktion och ej heller är monteringen förbunden med sådan insats av planering, kvalitetskontroll, skicklighet och kunskaper som egentlig industriell tillverkning.

I den nya reklamkampanjen marknadsföres de av Pyörätehdas Haapala Oy sammansatta Nopsa-cyklarna med uttrycket "med finländsk yrkesskicklighet gjorda kvalitetscyklar". Såsom tidigare fastslagits är inhemska produkter ägnade ett hos konsumenterna uppväcka positiva föreställningar i fråga om produkten. Dessutom kombineras hos konsumenterna vissa i Finland framställda produkter med mycket höga kvalitetsförväntningar. Det är synnerligen antgligt att för cyklars del sådana förväntningar beträffande kvalit‚n inte avser det mekaniska monteringsarbetet utan den färdiga produkten i sin helhet.

Vid bedömning av vilseledandet fäster man vidare uppmärksamheten vid användningen av verbet "göra" i uttrycket (det användes i formen andra particip passivum.."gjorda"..). Denna del av uttrycket, "gjorda", som blir förstärkt genom ett det inhemska ursprunget förstärkande attribut, försöker klart att hos konsumenterna ge en föreställning om konkret industriell tillverkning och om en inhemsk nyttighet, Nopsa-cykeln, som resultat av denna. Genom uttrycket försöker man också dölja det faktum att Nopsa-cyklarna i huvudsak består av utomlands tillverkade delar. De nya marknadsföringskampanjens uppenbara syfte är att inbringa konsumenterna en felaktig uppfattning om Nopsa-cykelns inhemska ursprung.

Med stöd av vad ovan anförts måste det anses att den ovan beskrivna marknadsföringen av de av Pyörätehdas Haapala Oy sammansatta cyklarna har varit vilseledande gentemot konsumenterna och sålunda stridande mot stadgandet i KSL 2 kap. 2 §.

Förbudet bör utvidkas till förutom Pyörätehdas Haapala Oy även den som minuthandlare verksamme Ajomaa. Minutaffären drar på samma sätt nytta av marknadsföringen. Vid marknadsföringen inom branschen kommer marknadsföringsid‚erna, bildmaterial och slagord vanligtvis från annat håll än minuthandlarna. Om förbudet utfärdas blott för tillverkaren eller grossisten skulle minutaffären fortfarande kunna använda sig av de lagstridiga marknadsföringsförfarandena. Det är emellertid måhända ej nödvändigt att förstärka ett mot minutaffären riktat förbud med vite.

PYÖRÄTEHDAS HAAPALA OY:S OCH PERTTI AJOMAAS BEMÖTANDE

De svarande har bestridit att marknadsföringen skulle vara vilseledande och yrkat att ansökningen förkastas.

Pyörätehdas Haapala Oy och Pertti Ajomaa har lämnat KO en den 13.3.1984 daterad förbindelse, vari de meddelat att de upphör att vid marknadsföring av cyklar använda uttrycken "inhemsk" eller "finländsk". De har likaså förbundit sig att anorledes i marknadsföringen använda cyklarnas ursprungsland som huvudbudskap. Den nämnda förbindelsen har för undertecknarnas del iakttagits.

Till den del det är fråga om användning av orden "inhemsk" och "finländsk" vid marknadsföring av de av Pyörätehdas Haapala Oy framställda cyklarna är yrkandet ogrundat, då ärendet redan en gång behandlats och överenskommelse träffats med myndigheten. KO har inte i sin ansökan påstått att förbindelsen skulle ha brutits. KO:s yrkande nr 2) är åter ett helt nytt yrkande. KO har inte enligt lagen om konsumentombudsmannen 8 § hört parterna rörande detta yrkande innan ärendet fördes till marknadsdomstolen. Köpmannen Pertti Ajomaa använder i sin egen marknadsföring enbart egna annonser i huvudstadens tidningar. De annonser, till vilka KO hänvisar i sitt yrkande 2) har iordningställts och bekostats av Pyörätehdas Haapala Oy. Ehuru det i dessa har nämnts lokala återförsäljare, gör detta inte köpmannen Ajomaa ens till part i detta mål.

Pyörätehdas Haapala Oy hade 1983 en omsättning på 59,4 mmk (försäljningsinkomster 76,8 mmk). Under bokföringsperioden levererades nära 90 000 cyklar. Fabrikens marknadsandel ligger i trakten av 30 %, ehuru det är rätt så svårt att reda ut marknadsandelsprocenten, eftersom statistiken inom branschen, importen undantagen, är inexakt.

Personalen utgjorde vid årets slut 85, varav 18 tjänstemän. Den utbetalda lönesumman var 4,1 mmk. Företaget verkar i hyrda lokaler i Åbo. Maskinernas och inventariernas bokföringsvärde var 2,0 mmk, varpå skedde avskrivningar med 0,6 mmk. Maskinernas och inventariernas försäkringsvärde var 4,8 mmk och de rörliga tillgångarna var värda 33,9 mmk.

De av Haapala tillverkade cyklarna har i regel den norska Oglaend ramen. Ramens andel i värdet av den färdiga cykelns delar är c:a 40 %. De finländska komponenterna i cykeln är ungeför 30 % av delarnas sammanlagda värde. Återstående komponenter, c:a 30 %, kommer från olika länder, huvudsakligen från Västtyskland, Frankrike, Belgien och Japan.

Haapala började marknadsföringen cykelsäsongen 1984 genom att till alla hem skicka gruppkorsbandet Pyöräilykärpänen (Cykelflugan). I detta redogjordes det detaljerat för Haapalas sortiment och det berättades för var och en av modellerna av vilka komponenter cykeln hade framställts. Beträffande temat "finländsk yrkesskicklighet" fastslogs på broschyrens framsida följande: "Finländsk yrkesskicklighet, erfarenhet och produktutveckling med sin tid är företeelser, som är utmärkande för Pyörätehdas Haapala Oy:s produktion. Dessa grundläggande faktorer garanterar tillverkningen av Nopsa- och DBS-cyklarna. Nopsa- och DBS-cyklarna göres av toppkomponenter från världens ledande tillverkare."På broschyrens mittuppslag står det bl.a. följande: "Årtiondens erfarenhet och finländsk yrkesskicklighet har stakat ut Nopsa- och DBS-cyklarnas väg till toppen. Vid tillverkning av Nopsa- och DBS-cyklarna användes endast delar från branschens ledande tillverkare. I båda märkena användes de världsbekanta Oglaend-ramarna, på vilka det lämnas tio års garanti. Kvalitetsdelar och finländsk yrkesskicklighet är en kombination, som givit flykt åt Nopsa- och DBS-cyklarnas produktutveckling. Kvalitet innebär också säkerhet. I det hänseendet har cyklarna SFS-märket. Detta märke får användas endast med Finlands standardiseringsförbunds tillstånd. Märket garanterar att cyklarna uppfyller fordringarna i finsk standard SFS 4 000 och 4 001 och dessa grundar sig på STF:s noggranna och krävande tester."

För att sätta fart på försommarens cykelförsäljning började Haapala vid månadsskiftet maj - juni kampanjen "Nopsas heta sommarstart". De i annonsen nämnda (standard, 3-v och 6-v) cyklarna erbjöds till ett pris, som i genomsnitt med 20 % understeg de nämnda cyklarnas marknadspris, alltså det pris, till vilket de hade sålts i affärerna (i jämförelse med riktpriset var prisnedsättningen c:a 1/3).

Huvudbudskapet i denna annonsering var absolut priset. Vad som i annonsen nämndes om "med finländsk yrkesskicklighet gjord kvalitetscykel" var en fortsättning på texten i Cykelflugan, som ovan citerats.

Genom att nämnda "gjord med finländsk yrkesskicklighet" har man avsett att informera konsumentens om följande:

- produkten har projekterats i Finland både vad beträffar valet av komponenter och dimensionerna

- produkten är sammansatt i Finland genom finländska yrkesarbetares försorg

- med framställningen är förbunden en kvalitetskontroll av finländsk standard och

- ur konsumentens synpunkt ansvarar ett finländskt bolag för varan, han kan till detta rikta eventuella klagomål och det sörjer för att eventuella fel blir rättade till.

I reklamen har det på ingen punkt låtits förstå att Haapala själv skulle tillverka cyklarnas komponenter eller att dessa skulle till alla delar vara finländska.

I Finland finns det för närvarande tre betydande cykeltillverkare: Tunturi, Helkama och Haapala. Då det är tal om förhållanden i samband med cykeltillverkning måste dessa fabrikers tillverkningsprocesser jämföras med varandra. Tunturi och Helkama gör den så kallade ramtriangeln genom att svetsa samman rör. På denna rörtriangel monteras sedan utomlands framställda lager, pedaler samt uppenbarligen i hemlandet gjorda fram- och bakgafflar, varefter den färdiga stommen målas. Den sålunda framställda produkten skaffar Haapala färdig från utlandet.

Till denna "stomme" fogar var och en av fabrikerna enligt samma metodet övriga behövliga delar. Dessa övriga komponenter är hos alla tillverkare likartade, de kommer alla från samma in- eller utländska leverantörer. Inhemska av dessa delar är hos alla tillverkare blott 1) kedjeskyddet, 2) reflexanordningen, 3) pakethållaren, 4) stänkskärmarna, 5) fälgbanden, 6) innerslangarna, 7) däcken och 8) fälgarna. Alla här uppräknade delar är enligt SFS-standarden obligatoriska delar, alls ej tilläggsutrustning. Hos alla tillverkare är följande delar utländska: 1) naven, 2) ekrarna, 3) låsen (undant. Helkama), 4) kugghjulen, 5) lagren, 6) växlarna, 7) styrstängerna, 8) styrstångshållarna, 9) klockorna, 10) kedjorna, 11) parkeringsstöden (undant. Helkama) och 12) sadlarna. Själva sammansättningsarbetet består i att montera ovan nämnda delar, något som i och för sig inte är någon särskilt besvärlig process. Det arbete, som fordrar mest maskinutrustning är tillverkningen av hjulen av fälgar, ekrar och nav. Detta arbete sker i alla fabrikerna med användning av samma franska CPM-maskiner. Det utmärkande för cykelmonteringsverksamheten är noggrannheten: alla juste

ringar (nav, bromsar, växlingsanordningar) måste vara i ordning.

KO:s påstående att det med Haapalas verksamhet inte vore förbunden "sådan insats av planering, kvalitetskontroll, skiclighet och kunskaper som egentlig industriell produktion" kan inte i sin helhet accepteras, åtminstone ej om man jämför fabriken med de inhemska konkurrenterna. Skillnaden gentemot dessa är endast att Haapala inte förfogar över svetsning och målning såsom konkurrentfabrikerna. Vad som för övrigt sker beträffande cyklarnas konstruktion, delarnas anskaffning, produktionsplaneringen och kvalitetskontrollen sker den hos alla fabrikerna på i stort sett samma sätt.

På ovan anförda grunder bör det anses att de av Haapala framställda cyklarna enligt 2 § lagen om ursprungsmärkning tillverkats i Finland och att man på produkterna kan sätta etiketten "Made in Finland". Under dessa förhållanden kan man också säga att produkterna har "gjorts med finländsk yrkesskicklighet".

Med uttrycket "gjord med finländsk yrkesskicklighet" har man velat ge konsumenten en bild av produktens tillförlitlighet: den har konstruerats för finländska förhållanden och på denna grund har man valt de använda komponenterna, produkten är sammansatt genom finländska yrkesmänniskors arbete och gentemot kunden ansvarar en finländsk tillverkare för dess kvalitet. Ej i något skede har konsumenten givits en bild av att huvuddelen av de i produkten använda delarna skulle vara inhemska. Ur den broschyr, som distribuerats till konsumenterna, framgår att man vid sammansättningen använder av olika tillverkare levererade komponenter. KO:s uppfattning att man genom det nämnda uttrycket söker bibringa konsumenterna en felaktig uppfattning beträffande Nopsa-cykelns inhemska ursprung saknar fog. Vidare bör det observeras att det i reklamtexten har använts verbet "göra", inte exempelvis ordet "tillverka". Verbet "göra" har en mycket allmän betydelse (Nykysuomen sanakirja - Nyfinsk ordbok), som inte på något vis kan syfta på konkret industriell tillverkning".

Det av Haapala under våren och försommaren 1984 i marknadsföringen använda uttrycket "gjord med finländsk yrkesskicklighet" är inte för konsumenterna vilseledande. KO:s 2) yrkande är för övrigt oklart: uttrycket "ge en vilseledande bild av cyklarnas geografiska ursprung" skulle kunna tolkas så att man vid marknadsföring av dessa cyklar alltid skulle tala om vad de utländska komponenternas andel omfattar (cykelns pris, delarnas pris etc.). Priset på delarna är emellertid bara en del av helheten; kapital- och arbetskostnaderna utgör också betydande faktorer.

MOTIVERINGAR FÖR MARKNADSDOMSTOLENS AVGÖRANDE

Pyörätehdas Haapala Oy har våren 1983 satt ingång en K-gruppens minutförsäljares riksomfattande marknadsföringskampanj för Nopsa- och DBS-cyklarna. I tidningar, som gives ut på olika håll i landet, annonserades Nopsa- och DBS-cyklarna bl.a. med uttrycken "finländska kvalitetscyklar" och "inhemska kvalitetscyklar". Pertti Ajomaa har i Kesport Presidenthusets namn infört en sådan annons i Helsingin Sanomat i juni 1983. I en gemensam annons bl.a. i Helsingin Sanomat den 31.5.1984 har till K-gruppen hörande minuthandlare marknadsfört cyklar av märket Nopsa med uttrycken "Du får alla tiders sommarerbjudande av Nopsa! Du får en med finländsk yrkesskicklighet gjord kvalitescykel förmånligare än någonsin." I slutet av annonsen har det funnits en förteckning på Nopsa-försäljare, bland vilka fanns bl.a. Kesport Presidenthuset.

Enligt KSL 7 § 1 mom kan en näringsidkare som beställer eller företager marknadsföring, om det med hänsyn till konsumentskyddet är forderligt, förbjudas att fortsätta sådan mot stadgandena i nämnda 2 kapitel stridande marknadsföring eller upprepa sådan eller därmed jämförbar marknadsföring. Marknadsdomstolen anser att också en näringsidkare, för vars räkning marknadsföringen sker, skall anses som en sådan näringsidkare. Eftersom det i den i Helsingin Sanomat 31.5.1984 publicerade annonsen uttryckligen har nämnts Kesport Presidenthuset såsom Nopsa-försäljare, har marknadsföringen skett också för Pertti Ajomaas räkning.

Lagen om angivande av ursprungsland för konsumtionsvaror reglerar i första hand de märkningar, som på konsumtionsvaran eller dess försäljningsförpackning skall göras beträffande ursprungslandet. De svarande har inte på grundval av nämnda lag någon skyldighet att i reklamen ange cykelns ursprungsland. Under sådant förhållande kan de i svarandenas reklam använda uttryckens tillåtlighet bedömas särskilt med stöd av reglerna i KSL.

Nopsa- och DBS-cyklarnas stommar tillverkas i Norge. Övriga i utlandet tillverkade delar är följande: nav, ekrar, lås, kugghjul, lager, växlar, styrstänger, styrstångshållare, klockor, kedjor, parkeringsstöd och sadlar. Cykelns i Finland tillverkade delar är följande: kedjeskydd, reflexanordningar, pakethållare, stänkskärmar, fälgband, innerslangar, däck och fälgar.

Stommens del av den färdiga cykelns värde är c:a 40 procent. De övriga i utlandet tillverkade delarnas värde är c:a 30 procent av delarnas sammanlagda värde. Värdet på de i Finland tillverkade delarna har Pyörätehdas Haapala meddelat vara c:a 30 procent.

Pyörätehdas Haapala monterar de av dem marknadsförda cyklarna av de nämnda delarna. Monteringsarbetets andel är enligt Pyörätehdas Haapalas besked c:a 5 - 10 procent av delarnas sammanlagda värde. Den inhemska andelen, beräknad på cyklarnas delar och monteringsarbetet är enligt Pyörätehdas Haapala Oy:s uppgift c:a 35 - 40 procent.

Största delen av delarna i Nopsa- och DBS-cyklarna har framställts utomlands. Monteringsarbetets andel vid deras tillverkning har varit liten. Det nämnda arbetet har bestått i enkel mekanisk sammansättning av färdiga delar med lätta arbetsredskap. Cykeltillverkningen har ej heller varit förenad med avsevärt finländskt konstruktions- eller motsvarande arbete.

På ovan nämnda grunder anser marknadsdomstolen att användning av uttrycken "inhemsk kvalitetscykel" och "finländsk kvalitetscykel" vid reklam för de nämnda cyklarna har givit konsumenterna en vilseledande bild av cyklarnas inhemska ursprung.

Uttrycket "gjord med finländsk yrkesskicklighet" är oprecicerat. Det betyder inte att blott sammansättningsarbetet har gjorts i Finland, utan är ägnat att ge en allmän bild av cyklarnas inhemska ursprung. Uttrycket är jämställt med uttrycken "inhemsk" eller "finländsk". Uttrycket har därför

givit konsumenterna en vilseledande bild av cyklarnas inhemska ursprung.

KO har inte yrkat att ett för affärsidkaren Pertti Ajomaa utfärdat förbud skulle förstärkas med vitesföreläggande. Då det inte ens har påståtts att Ajomaa efter det han lämnat KO sin förbindelse har använt sig av de uttryck, som är föremål för yrkandet i den reklam han själv utfört anser marknadsdomstolen att det inte är nödvändigt att förstärka det för Pertti Ajomaa utfärdade förbudet med vite.

MARKNADSDOMSTOLENS AVGÖRANDE

Marknadsdomstolen finner med stöd av KSL 2 kap. 2 och 7 § rättvist förbjuda Pyörätehdas Haapala Oy och affärsidkaren Pertti Ajomaa att i reklam för av huvudsakligen i utlandet tillverkade delar i Finland sammansatta cyklar använda uttrycken inhemsk eller finländsk eller andra på inhemskt eller finländskt ursprung antydande vilseledande uttryck.

Till förstärkande av det för Pyörätehdas Haapala Oy utfärdade förbudet utfärdas ett vite av etthundratusen (100 000) mark.

Förbudet skall iakttagas omedelbart.

Yrkandet på förbud i vidare utsträckning förkastas.

Närvarande: Huttunen, ordförande, Valkonen, viceordförande, Wilhelmsson, Aaltonen, Henriksson, Mustonen och Tammilehto.

Till början av sidan