24.3.2023

A ägde en fastighet inom ett i detaljplanen anvisat kvartersområde för småhus. Det var i ärendet utrett att det från områden utanför detaljplaneområdet och dels från detaljplaneområdet på grund av höjdskillnader rann dagvatten till ett rördraget dike på A:s fastighet. Det rördragna dikets kapacitet var emellanåt otillräckligt för att hantera dagvattnet vilket resulterade i översvämning. A hade yrkat att kommunen skrider till åtgärder för att ombesörja dagvattnet.

Den nämnd som i kommunen enligt förvaltningsstadgan ansvarade för bland annat planering och byggande av kommunens dagvattensystem avslog A:s yrkande på att bygga ett dagvattensystem på området. Enligt nämnden behövde kommunen inte skrida till åtgärder för att ändra den nuvarande dagvattenhanteringen i området.

Frågan gällde om nämnden oberoende av att dagvattnet tidvis svämmade över på A:s fastighet kunde avslå A:s yrkande och anse att det nuvarande dagvattensystemet motsvarade markanvändningens behov i det ifrågavarande detaljplaneområdet.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att kommunen med stöd av markanvändnings- och bygglagen ansvarar för att ordna dagvattenhanteringen i detaljplaneområden. Denna skyldighet är inte beroende av om det är fråga om dagvatten från detaljplaneområdet eller dagvatten från områden utanför detaljplaneområdet. Det att dagvattnet tidvis svämmar över på en enskild fastighet tyder inte som sådant på att helhetshanteringen av dagvattnet i detaljplaneområdet är bristfälligt ordnad. Det hade inte i ärendet påståtts att motsvarande problem med dagvattenhanteringen skulle ha framkommit i någon större utsträckning i detaljplaneområdet.

I den mån det är möjligt att ingripa i dagvattenöversvämningarna på A:s fastighet med åtgärder som riktar sig till enskilda fastigheter konstaterade högsta förvaltningsdomstolen för klarhets skull att nämnden varken har behörighet i tvister som gäller dikning eller att ge fastighetsspecifika anvisningar.

Nämndens beslut att avslå A:s yrkande om att bygga ett dagvattensystem var följaktligen inte lagstridigt.

Markanvändnings- och bygglagen 103 a § 1 mom., 103 b §, 103 i § och 103 m §

Ärendet har avgjorts av justitieråden Riitta Mutikainen, Mika Seppälä, Kari Tornikoski, Taina Pyysaari och Robert Utter. Föredragande Petri Hellstén.