20.12.2023

Ändringssökandet gällde bygglov som 19.11.2020 beviljades ett företag för att bygga åtta vindkraftverk. Vindkraftverken placerade sig på områden som i en delgeneralplan med rättsverkan var anvisade för vindkraft (tv-1). Delgeneralplanen medgav bygge av högst nio vindkraftverk.

Bolaget hade tidigare beviljats bygglov för nio vindkraftverk inom samma områden som var anvisade för vindkraftverk i delgeneralplanen. Den kommunala bygglovsmyndigheten förlängde genom beslutet 19.11.2020 dessa bygglov så att byggarbetena skulle påbörjas senast 23.2.2022.

För samma byggplatser beviljades dessutom 25.5.2021 på undantagsbeslut baserade nya bygglov för sju vindkraftverk som var högre än tidigare. Dessa sju bygglov hade inte på grund av överklagande fått laga kraft eller trätt i kraft förrän förvaltningsdomstolen meddelade sitt beslut gällande besvären över de 19.11.2020 beviljade byggloven.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att det inte i bygglovsbesluten 25.5.2021 hade bestämts att byggloven när de träder i kraft ersätter de tidigare bygglov som beviljats för samma byggplatser. Det följer varken av bygglovsbeslutens rättsliga natur eller av markanvändnings- och bygglagen eller annars att ett nytt bygglov för samma byggplats ersätter ett tidigare bygglov. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg därför att förvaltningsdomstolen inte kunde lämna besvären utan prövning på den grunden att ändringssökandena inte längre var i behov av rättsskydd eftersom loven ersattes med nya lov. Ändringssökandenas besvärsrätt bestämdes i denna situation fortfarande av bestämmelserna om ändringssökande i markanvändnings- och bygglagen.

Utredningen över byggplatsens byggsituation och över de ikraftvarande bygglov som beviljats för byggplatsen utgör en central del av det utredningsmaterial som krävs för att avgöra bygglovsansökan. Ur de bygglovsbeslut som var föremål för ändringssökandet framgick inte hur de tidigare beviljade byggloven för samma byggplatser hade beaktats i beslutsfattandet. I bygglovsbesluten ingick inte heller en bestämmelse om att de senare beviljade byggloven när de träder i kraft skulle ersätta de tidigare, eller någon annan bestämmelse om förhållandet mellan byggloven.

Det var inte möjligt att genomföra det byggande som avsågs i de besvärsunderkastade byggloven samtidigt med byggande enligt de tidigare byggloven. Därför kunde man inte försäkra sig om att det fanns förutsättningar för beviljande av bygglov utan att bygglovens förhållande till de tidigare byggloven bestämdes. De besvärsunderkastade bygglovsbesluten upphävdes till den del ändringssökandena ansågs ha besvärsrätt i ärendet enligt markanvändnings- och bygglagen.

Markanvändnings- och bygglagen 131 § 1 mom., 171 §, 175 § 1 mom., 192 § 1 mom.

Ärendet har avgjorts av justitieråden Eija Siitari, Mika Seppälä, Tuomas Kuokkanen, Taina Pyysaari och Joni Heliskoski. Föredragande Petri Hellstén.