Finlex - Till startsidan
Prejudikat

20.12.2023

Prejudikat

Högsta förvaltningsdomstolens prejudikat.

HFD:2023:123

Ämnesord
Markanvändning och byggande, Undantag från delgeneralplan, Vindkraft, Rättsliga förutsättningar för undantag, Tillräcklig utredning, Höjning av kraftverk
År för fallet
2023
Meddelats
Diarienummer
3326/2022,3363/2022
Liggare
3747
ECLI-kod
ECLI:FI:KHO:2023:123

Kommunen beviljade vindkraftverksspecifika tillstånd för undantag från delgeneralplanens planbestämmelser för att öka vindkraftverkens totalhöjd från 210 meter till 230 meter och för att öka de på planområdet placerade kraftverkens totaleffekt från 30 megawatt till 45 megawatt. För en del av kraftverken gällde undantaget därtill planbestämmelsen om att kraftverkets rotorblads rotation i sin helhet ska rymmas inom det område som anvisats för vindkraftverken. De beviljade undantagen gällde sammanlagt byggandet av sju vindkraftverk.

Frågan gällde om det fanns rättsliga förutsättningar enligt markanvändnings- och bygglagen för de beviljade undantagen eller om möjligheten att öka vindkraftverkens totalhöjd och effekt och undantaget från avgränsningen gällande vindkraftverksområdet borde ha utretts genom en planändring.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att det ifrågavarande områdets lämplighet för vindkraftsproduktion hade avgjorts med den lagakraftvunna delgeneralplanen. Utgångspunkten i bedömningen av de beviljade undantagens rättsliga förutsättningar var följaktligen det vindkraftverksbyggande som generalplanen medgav. De konsekvenser av undantagen medförde skulle jämföras med de konsekvenser man när planen uppgjordes hade bedömt att det i planen tillåtna vindkraftsbyggandet har.

Miljökonsekvenserna av att enligt undantagsbesluten höja vindkraftsverken och öka deras effekt skiljde sig inte enligt utredningarna väsentligt från de konsekvenser man då planen uppgjordes hade bedömt att vindkraftverksbyggena har. Ett projekt i enlighet med undantagen kan därför inte med beaktande av den utredning som lämnats om undantagens natur och deras konsekvenser anses leda till ett sådant byggande som för konsekvensernas del skulle förutsätta en ny granskning ur planläggningssynvinkel. Det hade för att bevilja undantagen funnits särskilda skäl i anslutning till att genomföra den i delgeneralplanen anvisade markanvändningen. Följaktligen fanns det rättsliga förutsättningar enligt markanvändnings- och bygglagen att bevilja undantagen.

Markanvändnings- och bygglagen 171 § 1 och 2 mom.

Ärendet har avgjorts av justitieråden Eija Siitari, Mika Seppälä, Tuomas Kuokkanen, Taina Pyysaari och Joni Heliskoski. Föredragande Petri Hellstén.

Till början av sidan