HFD:2023:111
- Ämnesord
- Rökförbud, Meddela rökförbud i lägenheternas bostadsrum i ett höghus, Utredning om höghusets konstruktioner, Uppskattning av kostnaderna för att reparera konstruktionerna, Bereda innehavarna till bostadsrummen möjlighet att förhindra spridningen av rök genom egna åtgärder innan förbudet meddelas, Tobakslagens syfte
- År för fallet
- 2023
- Meddelats
- Diarienummer
- 1933/2022
- Liggare
- 3489
- ECLI-kod
- ECLI:FI:KHO:2023:111
Bostads Ab ägde fyra år 1957 byggda höghus med sammanlagt 149 bostäder. Bostads Ab gjorde en i tobakslagen avsedd ansökan till myndigheterna om meddelande av rökförbud inomhus i alla lägenheter i de byggnader bolaget äger. Frågan gällde om det fanns förutsättningar enligt tobakslagen att meddela ett i ansökan avsett rökförbud.
Enligt utredningen i ärendet fanns inga betydande skillnader i de ifrågavarande byggnadernas konstruktioner. I fem lägenheter hade det gjorts noggrannare undersökningar om hur tobaksröken spred sig till lägenheterna. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att det i och med dessa undersökningar på ett tillräckligt sätt var utrett att tobaksrök på grund av byggnadernas konstruktioner kunde sprida sig till övriga lägenheter även annars än undantagsvis.
Bostads Ab hade försökt hindra spridningen av tobaksrök med hjälp av luftkonditioneringens inställningar och genom att täta konstruktionerna i en bostad. Dessa åtgärder hade inte avlägsnat möjligheterna för tobaksröken att sprida sig. Kostnaderna för de övriga reparationer som hade krävts för att eventuellt hindra tobaksröken att sprida sig skulle enligt utredningen i ärendet ha blivit oskäligt höga. I denna situation ansåg högsta förvaltningsdomstolen att det inte är möjligt att på ett rimligt sätt genom reparation av konstruktionerna hindra tobaksröken att sprida sig.
Det var i ärendet även utrett att Bostads Ab och den kommunala myndigheten innan rökförbudet meddelades hade gett lägenheternas innehavare möjlighet att förhindra spridningen av rök genom egna åtgärder. Det fanns ingen utredning om att åtgärder för att förhindra spridningen av tobaksrök skulle ha gjorts.
Bostads Ab hade ansökt om ifrågavarande rökförbud för alla lägenheter för att skydda bostädernas innehavare från att i sina egna bostadsrum utsättas för tobaksrök. Högsta förvaltningsdomstolen hänvisade till tobakslagens syfte som utgångspunkt för avgörandet och ansåg att den kommunala myndigheten under förevarande omständigheter skulle meddela rökförbudet enligt Bostads Ab:s ansökan.
Tobakslagen (549/2016) 1 § och 79 § 1 och 2 mom.
Statsrådets förordning om rökrum och ansökan om rökförbud i bostadssammanslutningar (607/2016) 4 a § 1 mom. 5 punkten, 2 mom.
HFD 2021:162
Ärendet har avgjorts av justitieråden Riitta Mutikainen, Mika Seppälä, Tuomas Kuokkanen, Taina Pyysaari och Jaakko Autio. Föredragande Päivi Korkeakoski.