14.1.2022

För ett 4-årigt barn hade för ändringsarbeten i bostad enligt handikappservicelagen gjorts en ansökan om ersättning för ett staket runt gårdsplanen. I ärendet skulle avgöras om barnet på grund av sitt handikapp nödvändigt behövde ett staket runt gårdsplanen för att klara sina dagliga funktioner, vilka skulle relateras till barnets ålder.

Barnet hade på grund av sitt handikapp särskilda svårigheter att klara de dagliga funktionerna i form av utevistelse på gården som andra barn i samma ålder. Hen kunde anses vara gravt handikappad i förhållande till den ansökta åtgärden, vilken kunde anses gagna både barnet och de vuxna som vårdade barnet.

I ärendet skulle ändå ännu bedömas om den åtgärd ansökan gällde var nödvändig på grund av barnets handikapp. Barnet kunde under övervakning vistas ute på gården. Den säkerhetsrisk som den närliggande vägen utgjorde berodde inte uttryckligen på barnets handikapp. Med beaktande av den utredning som erhållits om barnets handikapp och omständigheter som en helhet, var det högre staket som ansökan gällde inte nödvändigt för att barnet kunde bo hemma och för att barnet skulle klara av utevistelse. Kommunen var inte skyldig ersätta de yrkade kostnaderna som ändringsarbeten i bostad.

Omröstning 5-4

Lagen om service och stöd på grund av handikapp 1 §, 3 § 2 mom. och 9 § 2 mom.

Förordningen om service och stöd på grund av handikapp 12 § 1 mom. och 13 §

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning art. 7, art. 9, art. 14 och art. 20

Se även HFD 2008:61

Ärendet har avgjorts av justitieråden Anne E. Niemi, Outi Suviranta, Janne Aer, Petri Helander, Monica Gullans, Juha Lavapuro, Ari Wirén, Kristina Björkvall och Outi Siimes. Föredragande Eeva Mäenpää.