HFD:2022:20
- Ämnesord
- Förvaltningsprocess, Ny allmän lag (lex generalis), Bestämmelser om ändringssökande, Besvär över förvaltningsdomstolens beslut till högsta förvaltningsdomstolen, Tillståndsplikt för besvär, Besvärstillståndssystem, Besvärs- eller besvärstillståndsärende, Specialomsorger om utvecklingsstörda, Förordna specialomsorger oberoende av personens vilja, Fortsätta specialomsorgerna oberoende av personens vilja
- År för fallet
- 2022
- Meddelats
- Diarienummer
- 23682/2021
- Liggare
- H460
- ECLI-kod
- ECLI:FI:KHO:2022:20
Ledargruppen för specialomsorger beslöt att tillsvidare men högst för ett halvt år fortsätta specialomsorger mot A:s vilja. Beslutet hade underställts förvaltningsdomstolen för godkännande. Förvaltningsdomstolen avslog A:s besvär och fastställde beslutet. Enligt den besvärsanvisning som bifogades förvaltningsdomstolens beslut fick beslutet överklagas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen.
Frågan gällde om den besvärsanvisning som bifogats förvaltningsdomstolens beslut var lagenligt.
Enligt 81 d § i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (specialomsorgslagen) får ett beslut av förvaltningsdomstolen i ett ärende som avses i 33 § 3 mom. överklagas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen. Över andra beslut av förvaltningsdomstolen får besvär anföras endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.
Sedan lagen om rättegång i förvaltningsärenden trädde i kraft 1.1.2020 har utgångspunkten blivit att förvaltningsdomstolens beslut får överklagas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen, om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.
Inga ändringar har gjorts i 81 d § (381/2016) i specialomsorgslagen i samband med att lagen om rättegång i förvaltningsärenden trädde i kraft eller efter det. Paragrafen har således inte klarlagts att motsvara den nya allmänna regleringen om ändringssökande. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att detta talade för en tolkning där besvär över förvaltningsdomstolens beslut inte förutsätter besvärstillstånd när det är fråga om att förordna specialomsorger för en person oberoende av personens vilja, eller att fortsätta ett sådant förordnande. I samband med att bestämmelserna om ändringssökande i specialomsorgslagen ändrades år 2016 var tanken att ändring i förvaltningsdomstolens beslut som gäller förordnande om specialomsorger oberoende av personens vilja söks genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen utan besvärstillstånd.
Huvudregeln för förvaltningsrättsligt ändringssökande har efter ändringen av specialomsorgslagen år 2016 ändrats så, att besvär över förvaltningsdomstolens beslut förutsätter besvärstillstånd. Bestämmelserna i specialomsorgslagen om att söka ändring i ett beslut som gäller specialomsorger oberoende av personens vilja motsvarade vid tidpunkten för ändringen av specialomsorgslagens bestämmelser om ändringssökande den då ikraftvarande allmänna huvudregeln för förvaltningsrättsligt ändringssökande. Därför ska första meningen i 81 d § i specialomsorgslagen tolkas så att sökande av ändring i förvaltningsdomstolens beslut från och med 1.1.2020 förutsätter besvärstillstånd. Denna tolkning får stöd också av det som i förarbetena till lagen om rättegång i förvaltningsärenden sägs om besvärstillståndssystemet.
Besvär över förvaltningsdomstolens beslut hos högsta förvaltningsdomstolen förutsatte besvärstillstånd.
Lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda 81 d §
Lagen om rättegång i förvaltningsärenden 1 §, 3 §, 107 § 1 mom., 126 § och 127 §
Se även HFD 2021:81
Ärendet har avgjorts av president Kari Kuusiniemi samt justitieråden Janne Aer, Monica Gullans, Juha Lavapuro och Ari Wirén. Föredragande Milla Wartiovaara.