5.10.2022

NTM-centralen hade efter allvarliga brister som uppdagats under djurskyddskontroller 29.5.2018 och 5.10.2018, bestämt att djurprodukterna från A:s gård (mjölk/kött) inte längre får marknadsföras som ekologiskt producerade. Markandsföringsförbundet var tidsbundet för två år. Förvaltningsdomstolen förkortade marknadsföringsförbudet till ett år och sju månader och avslog besvären till övriga delar.

På gården hade under en kontroll enligt lagen om tillsyn över ekologisk produktion (ekolagen) upptäckts endast lindriga brister som föranleder anmärkning eller en uppmaning att avhjälpa bristen. I ekolagen ingår varken bestämmelser om lagens förhållande till djurskyddslagen eller att också de nationella djurskyddsbestämmelserna ska uppfyllas som en förutsättning för att produktionen uppfyller kraven på ekologisk produktion. NTM-centralen är inte heller tillsynsmyndighet enligt djurskyddslagen.

I rådets förordning som är direkt tillämplig i sig, bestäms däremot om djurs hälsa, välbefinnande och beaktande av deras beteendebehov. Med beaktande av art. 1.4 i förordningen innebär detta bland annat också att nationella bestämmelser om utfodring av djur ska tillämpas. Enligt art. 14 .b.viii ska allt lidande minimeras under djurens hela liv.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg med beaktande av de hänvisade bestämmelserna att de överträdelser som nämns i art 30.1 i rådets direktiv och 32 § 1 mom. i ekolagen gäller även djurhållning enligt ekolagen. NTM-centralen hade därför inom ramen för sin utredningsskyldighet enligt 31 § 1 mom. i förvaltningslagen när den fattade sitt beslut i ärendet kunnat beakta den tilläggsutredning som vederbörande myndigheter hade inskaffat i samband med sin tillsyn av att de nationella djurskyddsbestämmelserna efterföljs.

I ekolagen nämns inga grunder för hur längden på förbudet ska bedömas. De brister som gällde gårdens nötkreatur hade inte, med beaktande av att situationen delvis hade förbättrats, varit så grava att förbudet skulle fastställas i maximal omfattning. Med beaktande även av att bristerna gällande hållningen av nötkreaturen inom en förhållandevis kort tid hade gått att åtgärda och att A även strävat till att avhjälpa bristerna, var förvaltningsdomstolens beslut om ett förbud på ett år och sju månader för långt som påföljd. Förbudet förkortades till att vara i kraft i tolv månader.

Lag om tillsyn över ekologisk produktion (294/2015) 1 § 1 mom., 2 och 21 § samt 32 § 2 mom.

Djurskyddslagen 3 § 1 mom., 4 § 1 mom. och 5 § 1 mom.

Djurskyddsförordningen 1 § 1 mom. och 2, 4, 9 samt 11 §§

Statsrådets förordning om skydd av nötkreatur (592/2010) 3 § 2 mom., 5 § 1 mom., 9 § 1 mom., 11 § 3 mom. och 13 § 1 mom.

Förvaltningslagen 31 § 1 mom. och 34 § 1 mom.

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91 art. 1.1 och 4, art. 3, art. 5, art. 11.1 kohta, art. 14.b.ii, art. 30.1 och art. 34.2

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 889/2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter med avseende på ekologisk produktion, märkning och kontroll art. 10.1

Ärendet har avgjorts av justitieråden Eija Siitari, Kari Tornikoski, Taina Pyysaari, Jaakko Autio och Robert Utter. Föredragande Petri Leinonen.