Finlex - Till startsidan
Prejudikat

15.12.2021

Prejudikat

Högsta förvaltningsdomstolens prejudikat.

HFD:2021:178

Ämnesord
Beskattning av inkomst av näringsverksamhet, Avdrag för ränteutgifter, Företagsköp, Grunda ett aktiebolag för att köpa ett företag, Koncerninternt arrangemang, Anskaffningsskuld för aktier, Kringgående av skatt, Etableringsfrihet, Diskrimineringsförbud
År för fallet
2021
Meddelats
Diarienummer
20544/2020
Liggare
H4500
ECLI-kod
ECLI:FI:KHO:2021:178

C A/S som indirekt ägdes av kapitalplacerarna A och B köpte år 2005 hela aktiestocken i det börsnoterade D A/S. D A/S:s dotterbolag E A/S grundade i juli 2008 H AB. E A/S överlät 25.8.2008 åt H AB cirka 83,8 procent av F Ab:s aktier som apport och sålde återstående cirka 16,2 procent av aktierna så att köpesumman förblev skuld. E A/S tecknade 26.8.2008 nya aktier i G Ab och betalade aktiernas teckningsvärde som apport och överlät 56 procent av aktierna i H AB. G Ab köpte 27.8.2008 återstående 44 procent av aktierna i H AB. E A/S hade beviljat G Ab ett lån motsvarande köpesumman och bolaget hade årligen avdragit lånets räntekostnader i sin beskattning. Aktieöverlåtelserna år 2008 framställdes som en del av företagsköpet 2005 och ett avtal med finansiärerna om att lånen skulle refinansieras och flyttas möjligast nära det operativa bolaget.

I och med aktieöverlåtelserna år 2008 hade E A/S:s direkta ägarförhållande i F Ab ändrats till indirekt. Ändringen av ägarstrukturen hade genomförts inom en kort tid som en serie aktieöverlåtelser. Med hjälp av aktieöverlåtelserna hade nya skuldförhållanden bildats i koncernen. Syftet var att genom dem flytta räntebelastningen från E A/S till G Ab motsvarande den summa som motsvarade köpesumman på aktierna i H AB. När aktieöverlåtelserna betraktades som en helhet var syftet med dem att i form av ränteavdrag erhålla skatteförmån. Aktieöverlåtelserna motsvarade därför inte sakens egentliga natur eller syftemål, och de var till sin natur konstgjorda.

Enligt EU-domstolens stadgade rättspraxis är nationella åtgärder som begränsar rätten till ränteavdrag inte i strid med etableringsfriheten enligt artikel 49 FEUF ifall åtgärderna endast ingriper i uppenbart konstgjorda arrangemang. EU-domstolens dom i målet C-484/19, Lexel, kan inte anses ha ändrat på denna rättspraxis. På dessa grunder och med hänvisning till de ifrågavarande aktieöverlåtelsernas konstgjorda natur ansåg högsta förvaltningsdomstolen att skattemyndigheterna med stöd av 28 § i lagen om beskattningsförfarande kunde neka G Ab avdrag för de samlade räntekostnaderna utan att det i förevarande situation stred mot artikel 49 FEUF. Att neka avdraget för räntekostnader stred inte heller mot diskrimineringsförbudet i det Nordiska skatteavtalet.

Lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet 7 § 1 mom. och 18 § 1 mom. 2 punkten

Lagen om beskattningsförfarande 28 §, 32 § 3 mom. (1079/2005) och 56 § 1 mom. (520/2010) och 4 mom. (1079/2005)

Fördraget om Europeiska Unionens Funktionssätt artikel 49

EU-domstolens domar i målen C-196/04, Cadbury Schweppes ja Cadbury Schweppes Overseas (EU:C:2006:544), C-524/04, Test Claimants in the Thin Cap Group Litigation (EU:C:2007:161), C-126/10, Foggia - SGPS (EU:C:2011:718), C-6/16, Eqiom och Enka (EU:C:2017:641), C-116/16, T Danmark, samt C-117/16, Y Denmark (EU:C:2019:135) och C-484/19, Lexel (EU:C2021:34)

Nordiska skatteavtalet artikel 9 och artikel 27.3

Jmfr. HFD 2021:179

Ärendet har avgjorts av justitieråden Irma Telivuo, Leena Äärilä, Vesa-Pekka Nuotio, Joni Heliskoski och Toni Kaarresalo. Föredragande Jarkko Kyllönen.

Till början av sidan