13.9.2021

En skatterevision gjordes i A-koncernens moderbolag A Ab. I skatterevisionen upptäcktes att bolaget inte hade tagit betalt för royaltyer (sk. Concept Fee) av alla koncernens lokalföretag. Skattegranskarna fastslog lokalföretagens marknadsmässiga resultat och det ouppburna royaltybeloppet utgående från nio jämförbara bolags resultat. De jämförbara bolagens resultatnivå var -0,24 procent, 0,60 procent, 1,07 procent, 2,90 procent, 3,70 procent, 5,30 procent, 8,40 procent, 12,30 procent och 13,50 procent. Resultatens kvartilavstånd var 1,1 - 8,4 procent och medianen 3,7 procent. Skatteinspektörerna hade fastslagit 4,5 procent som alla lokalföretags rutinavkastning, vilken A Ab även använt som grund för Concept Fee-systemet. A Ab:s beskattning hade rättats till företagets nackdel enligt detta.

A Ab yrkade i högsta förvaltningsdomstolen att som rättelsepunkt för de beskattningsbara inkomsterna skulle användas primärt helhetsvariationsintervallets övre gräns 13,5 procent och sekundärt kvartilavståndets övre gräns 8,4 procent.

Högsta förvaltningsdomstolen beaktade antalet jämförbara bolag, deras resultatspridning och helhetsvariationsintervallets omfång samt det faktum att resultatet för fem av de jämförbara bolagen blivit under 4,5 procent vilket användes av A Ab i Concept Fee-systemet. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att när den marknadsmässiga rörelsevinstnivån för lokaföretagen bestäms, kan variationsintervallet enligt punkt 3.57 i OECD:s riktlinjer för internprissättning minskas till kvartilavstånd för de jämförbara bolagens resultat.

De av lokalföretagen uppburna royaltierna hade varit marknadsmässiga om A Ab hade uppburit Concept Fee eller annan royalty av lokalföretagen så att lokalföretagens resultat hade legat inom kvartilavståndet. Då hade inkomsten av A Ab:s näringsverksamhet inte på grund av en icke-marknadsmässig prissättning blivit mindre än den annars skulle ha varit på det sätt som avses i 31 § i lagen om beskattningsförfarande. Till den del lokalföretagens resultatnivåer översteg kvartilavståndet skulle de till företagets beskattningsbara inkomster tillagda beloppen räknas genom att korrigera lokalföretagens resultat till en marknadsmässig nivå det vill säga till kvartilavståndets övre gräns 8,4 procent. Därför upphävde högsta förvaltningsdomstolen den verkställda beskattningens rättelser till den skattskyldiges nackdel och avskrev de till bolagets beskattningsbara inkomster gjorda tilläggen till den del de grundade sig på lokalföretagens rörelsevinstprocenter mellan 4,5 - 8,4. Skatteåren 2010 - 2012.

Lagen om beskattningsförfarande 31 §

Ärendet har avgjorts av justitieråden Hannele Ranta-Lassila, Leena Äärilä, Vesa-Pekka Nuotio, Anne Nenonen och Tero Leskinen. Föredragande Laura Peni.