26.8.2021

A dömdes för bedrägeri till 60 dagar villkorligt fängelse. Hen hade vilselett Folkpensionsanstalten att grundlöst utbetala grunddagpenning 3.024,60 euro och bostadsbidrag 672,64 euro. A hade uppgett sig vara arbetslös men arbetade under den aktuella tiden alltid vid behov. På grund av att A arbetade var hen inte berättigad till arbetslöshetsersättning och bostadsbidrag till fullt belopp.

Frågan gällde om det innehavstillstånd som beviljats A, skulle återkallas. Det handlade varken om ett brott som uttryckligen nämns i 67 § 1 mom. 4 punkten i skjutvapenlagen eller ett uppsåtligt våldsbrott enligt vapendirektivet, vilket innebar att tillståndsmyndigheten hade prövningsrätt över hurudant ett sådant annat brott är som visar att tillståndsinnehavaren inte är lämplig att inneha skjutvapen.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att bedrägeri utgör ett i bestämmelsen avsett brott om gärningen som helhet kan anses vara sådan att den utvisar farlighet eller likgiltighet hos gärningsmannen, varför denne är olämplig att förvärva eller inneha skjutvapen. Bedrägeri som brott är inte i utgångsläge ett tecken på gärningsmannens likgiltiga inställning till sin egen eller andras säkerhet. Bedrägeri kan ändå till exempel som omfattande brottslig verksamhet eller en del av organiserad brottslighet utvisa sådan allmän likgiltighet hos gärningsmannen som också kan ta sig i uttryck som äventyrande av andras säkerhet eller den allmänna ordningen med hjälp av skjutvapen.

Med beaktande av omständigheterna kring A:s gärning, skulle gärningen inte i detta fall, trots fängelsedomen, som en helhet bedömas så att kriterierna för 67 § 1 mom. 4 punkten i skjutvapenlagen var uppfyllda.

Omröstning 3-2

Skjutvapenlagen 67 § 1 mom. 4 punkten

Ärendet har avgjorts av president Kari Kuusiniemi samt justitieråden Leena Äärilä, Vesa-Pekka Nuotio, Anne Nenonen och Toni Kaarresalo. Föredragande Anna Ahlberg.