26.5.2020

Kommunens tekniska nämnd hade beslutat avsluta utarbetandet av en delgeneralplan för vindkraft och med ett annat beslut upphävt det byggförbud som gällde på området på grund av planeringen. Utarbetandet av delgeneralplanen för vindkraft hade påbörjats på ansökan av ett vindkraftsbolag. Enligt nämndens beslutsskäl fanns det inte förutsättningar att fortsätta utarbetandet av planen, eftersom kommunfullmäktige tidigare hade bestämt att ett skyddsavstånd på 1 500 meter skulle iakttas på planeområdet mellan vindkraftverken och bosättningen. Förvaltningsdomstolen hade med ett gemensamt beslut avgjort vindkraftsbolagets besvär över tekniska nämndens två beslut. Förvaltningsdomstolen avslog besvären.

I markanvändnings- och bygglagen ingick inte bestämmelser om att upphäva ett byggförbud som getts med stöd av markanvändnings- och bygglagen. Trots att inga bestämmelser om att upphäva ett byggförbud, eller förfarandet i samband med det, ingick i markanvändnings- och bygglagen skulle kommunen anses ha rätt att fatta beslut om det genom att i tillämpliga delar tillämpa samma förfarande som gällde utfärdandet av byggförbud. Av 190 § 1 mom. i markanvändnings- och bygglagen följde att ändring i ett beslut som gällde upphävande av byggförbud skulle sökas på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen. Besvär över förvaltningsdomstolens beslut förutsatte till denna del således besvärstillstånd.

Genom beslutet att avsluta utarbetandet av planen hade det slutligt avgjorts att utarbetandet av den delgeneralplan för vindkraft som avsågs i avtalet mellan vindkraftsbolaget och kommunen, upphör. Det var fråga om ett av en kommunal myndighet fattat överklagbart beslut i vilket ändring söktes genom kommunalbesvär. Beslutet att avsluta utarbetandet av planen påverkade direkt vindkraftsbolagets rätt, skyldighet eller fördel, vilket innebar att bolaget hade rätt att besvära sig över nämndens beslut.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att kommunen med stöd av markanvändnings- och bygglagen har vid prövningsrätt angående hur den önskade utveckla sina områden och till vilka områden planläggningen riktas. Kommunens skyldighet att se till att en generalplan utarbetas och hålls aktuell innebar inte en rätt för en enskild markägare eller annan privat rättsinnehavare att få kommunens områden planerade på det sätt de önskade, utan utarbetandet av planen hörde till kommunens prövningsrätt. Inte heller ett i landskapsplanen anvisat visst område för vindkraft eller ett med ett vindkraftsbolag gjort avtal om planläggning förpliktade kommunen att godkänna en generalplan med ett visst innehåll. Kommunen hade motsvarande prövningsrätt då den fattade beslut om att avbryta eller avsluta påbörjad planläggning. Nämnden hade inte överskridit sina befogenheter då den beslöt avsluta utarbetandet av planen.

Markanvändnings- och bygglagen 20 § 1 mom., 36 §, 38 § 1 mom., 190 § 1 mom.

Kommunallagen 137 § 2 mom.

Förvaltningslagen 6 §

Ärendet har avgjorts av justitieråden Riitta Mutikainen, Kari Tornikoski, Taina Pyysaari, Pekka Aalto och Juha Lavapuro. Föredragande Petri Hellstén.