30.10.2019

A som studerade till filosofie magister vid universitetet i X i Finland blev vald till studentutbyte för en hel termin i Norge. Den av grundtrygghetsnämnden i X underställda tjänsteinnehavaren avslog A:s ansökan om personlig assistans 12 timmar i dygnet under utbytesstudietiden. Sektionen för klientärenden inom grundtrygghetsnämnden avslog A:s omprövningsbegäran på grund av att X stad inte var skyldig att bevilja personlig assistans i utlandet. Förvaltningsdomstolen avslog A:s besvär och ansåg att anordnandet av personlig assistans för utbytesstudier utomlands inte enligt handikappservicelagen ingick i den särskilda skyldigheten för kommunen att ordna service, utan det var fråga om anslagsbunden service.

Högsta förvaltningsdomstolen upphävde på A:s besvär förvaltningsdomstolens beslut och de beslut den av grundtrygghetsnämnden i X underställda tjänsteinnehavaren och sektionen för klientärenden inom grundtrygghetsnämnden hade fattat. På grund av den tid som förflutit återförsändes ärendet inte till nämnden, utan ärendet skulle avgöras på nytt då A gjorde en ny ansökan.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg A vara en i 8 § 2 mom. i handikappservicelagen avsedd gravt handikappad person med rätt att erhålla personlig assistans bland annat för studierna. Utbytesstudierna skulle ses som i bestämmelsen avsedda studier och därmed hörande till normal livsföring.

Som unionsmedborgare hade A även rätt att gentemot sin hemstat åberopa att hemstaten begränsar hennes rörelsefrihet i studiesyfte genom att inte bevilja personlig assistans för utbytesstudietiden. Den juridiska bedömningen påverkades inte av att A ämnade utnyttja sin rörelsefrihet som studerande i förhållande till en EES-stat. Därför saknade 57 § i socialvårdslagen, enligt vilken om beviljande av stöd utomlands ska föreskrivas särskilt, betydelse i ärendet.

Högsta förvaltningsdomstolen hänvisade också till sin redan sedan tidigare stadgade praxis (bland annat HFD 2014:14) enligt vilken en gravt handikappad persons hemkommun med stöd av handikappservicelagen ska bevilja personlig assistans utomlands åt en gravt handikappad i de fall det med vistelsen utomlands är fråga om personens normala livsföring.

Lagen om service och stöd på grund av handikapp (handikappservicelagen) 1 §, 8 § 2 mom., 8 c § 1 mom. 1 - 5 punkten

Socialvårdslagen 1 §, 14 § 2 mom. och 57 §

Unionens domstols dom 25.7.2018 i ärendet C-679/16, A

HFD 2018:145

HFD 2014:14

Omröstning 3 - 2 om beslutsskälen. Föredragandens avvikande mening ingår i beslutet.

Ärendet har avgjorts av justitieråden Eija Siitari, Outi Suviranta, Petri Helander, Antti Pekkala och Ari Wirén. Föredragande Anna Heikkilä.