Finlex - Till startsidan
Prejudikat

18.9.2019

Prejudikat

Högsta förvaltningsdomstolens prejudikat.

HFD:2019:116

Ämnesord
Utlänningsärende, Uppehållstillstånd, Familjeåterförening, Äktenskap, Kringgående av bestämmelserna om inresa eller vistelse i landet, Bli bekant på en webbplats, Familjeliv, Bevisbörda, Skenäktenskap
År för fallet
2019
Meddelats
Diarienummer
4996/2/18
Liggare
4168
ECLI-kod
ECLI:FI:KHO:2019:116

Den nu 37 år gamla sökanden som bor i Burkina Faso hade ansökt om uppehållstillstånd efter att ha ingått äktenskap med anknytningspersonen, en nu 54-årig finsk medborgare. Sökanden hade blivit bekant med anknytningspersonen på en webbplats. Sökanden och anknytningspersonen hade inte under sitt treåriga äktenskap haft faktiskt familjeliv genom att bo tillsammans, men makarna hade under hela sitt äktenskap regelbundet varit i kontakt med varandra med nuvarande hjälpmedel. Anknytningspersonen hade i mån av möjlighet besökt sökanden och sökandens avsikt var att komma på besök till anknytningspersonen. Anknytningspersonen hade regelbundet stött sökanden ekonomiskt under cirka fyra års tid.

Frågan gällde om det i ärendet fanns grundad anledning att misstänka att sökanden hade för avsikt att kringgå bestämmelserna om inresa i landet. Ett så kallat skenäktenskap, där makarna inte i verkligheten avser att faktiskt leva som en familj, kan vara en grund för att avslå ansökan om uppehållstillstånd.

Under de senaste åren har sätten för hur förhållanden inleds och äktenskap ingås förändrats. Både i hemlandet och internationellt har det blivit allt vanligare att förhållanden som leder till äktenskap har inletts genom att makarna ursprungligen har blivit bekanta med varandra på en webbplats.

I bedömningen av makarnas familjeliv ska beaktas att makar som bor i olika länder inte i princip har samma möjligheter att faktiskt leva som en familj som makar som bor tillsammans i samma land. Därför kan det att makarna i början av sitt äktenskap bor i skilda länder inte ensamt betyda att makarna inte skulle ha för avsikt att inleda ett faktiskt familjeliv i det skede då de flyttar ihop.

Om den som ansöker om uppehållstillstånd kan visa att makarna har för avsikt att inleda faktiskt familjeliv i Finland eller att makarna redan haft och fortfarande har ett faktiskt familjeliv, kan äktenskapet inte anses vara ett så kallat skenäktenskap. Det att äktenskapet då det ingicks, på grund av då rådande omständigheter, verkade vara ett skenäktenskap i syfte att kringgå bestämmelserna om inresa i landet, kan i dessa fall inte längre ges avgörande betydelse.

Sökanden och hennes make hade i sina utredningar till förvaltningsdomstolen och högsta förvaltningsdomstolen visat att de då ingick äktenskap hade haft för avsikt att inleda faktiskt familjeliv i Finland. I detta hänseende kunde sökandens ansökan om uppehållstillstånd inte avslås med stöd av 36 § 2 mom. i utlänningslagen.

Förvaltningsdomstolens och Migrationsverkets beslut upphävdes och ärendet återförvisades till Migrationsverket för att bevilja uppehållstillstånd. Omröstning 4 - 1.

Utlänningslagen 36 § 2 mom., 37 § 1 mom., 50 § 1 mom. och 66 a §

Europeiska människorättskonventionen artikel 8

Se HFD 2016:166

Ärendet har avgjorts av president Kari Kuusiniemi samt justitieråden Outi Suviranta, Leena Äärilä, Janne Aer och Timo Räbinä. Föredragande Anna Ahlberg.

Till början av sidan