HFD:2018:33
- Ämnesord
- Extraordinärt ändringssökande, Återställande av försutten fatalietid, Fatalietid som går att återställa, Materiell fatalietid, Processuell fatalietid, Internationellt skydd, Familjeåterförening, Försörjningsförutsättning
- År för fallet
- 2018
- Meddelats
- Diarienummer
- 3096/4/17
- Liggare
- 920
- ECLI-kod
- ECLI:FI:KHO:2018:33
A, som har erhållit asyl i Finland, ansökte som sina minderåriga barns vårdnadshavare om återställande av försutten fatalietid för att ansöka om uppehållstillstånd på grund av familjeband inom tre månader från det att A fått del av asylbeslutet. I detta fall skulle försörjningsförutsättningen inte tillämpas på uppehållstillståndsansökan. Frågan gällde om saga tidsfrist gick att återställa enligt 61 § i förvaltningsprocesslagen.
Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att nämnda tidsfrist var bindande för Migrationsverket då det avgjorde under vilka förutsättningar en familjemedlem till en person som erhållit asyl kunde beviljas uppehållstillstånd på grund av familjeband. A hade genom Migrationsverkets beslut beviljats asyl i Finland och kunde fortfarande och hade även som sina barns vårdnadshavare ansökt om uppehållstillstånd för dem, även om den i ansökan avsedda fatalietiden hade gått ut. Vid bedömningen av fatalietidens natur ska uppmärksamhet fästas vid att Migrationsverket, då uppehållstillståndsansökan behandlas, kan avvika från försörjningsförutsättningen om de i lagen stadgade förutsättningarna uppfylls. Det var därför inte fråga om en i 61 § i förvaltningsprocesslagen avsedd fatalietid och inte heller en sådan motsvarande tidsfrist som gäller ändringssökande eller en sådan processuell handling som avses i 2 eller 3 punkten i nämnda paragraf. Därmed var fatalietiden inte möjlig att återställa.
Förvaltningsprocesslagen 61 §
Utlänningslagen 39 § 1, 114 § 4 mom. 1 punkten