Finlex - Till startsidan
Prejudikat

24.8.2017

Prejudikat

Högsta förvaltningsdomstolens prejudikat.

HFD:2017:135

Ämnesord
Arbetarskydd, Beställaransvarslagen, Tillämpningsområde, Försummelseavgift, Uträkning av gränsvärde, Underleverans, Fortlöpande underleveransförhållande
År för fallet
2017
Meddelats
Diarienummer
3477/2/16
Liggare
4057

Ett regionförvaltningsverk hade påfört A Ab som beställare en försummelseavgift för att bolaget inte på det sätt som förutsätts i lagen om beställarens utredningsskyldighet och ansvar vid anlitande av utomstående arbetskraft (beställaransvarslagen) hade skaffat i lagen föreskrivna utredningar om de fyra underleverantörer som bolaget anlitade. Enligt A Ab blev beställaransvarslagen inte tillämplig, eftersom underleverantörerna hade utfört enskilda arbetsprestationer på olika ställen där beställaren hade arbete och inte ett enda av de vederlag som fakturerades för dessa enskilda arbetsprestationer hade överskridit det gränsvärde om vilket bestäms i 4 § 1 mom. 2 punkten i nämnda lag. A Ab hade inte heller med någon av underleverantörerna slutit underleveransavtal, ram-avtal eller motsvarande avtal.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att arbetsprestationer utförts fortlöpande, även om underleverantörernas arbetsprestationer utförts på olika ställen där A Ab hade arbete. Med hänsyn till beställaransvarslagens målsättningar samt innehållet i 4 § 2 mom. och lagmotiven till bestämmelsen, var det inte motiverat att bedöma uppkomsten av utredningsskyldigheten separat för varje arbetsprestation eller arbetsplats i ett underleverantörsförhållande som de facto var fortlöpande. Följaktligen skulle såsom arbete som på ett i 4 § 2 mom. i beställaransvarslagen avsett sätt utan avbrott utförs för beställarens räkning betraktas även arbetsprestationer som en underleverantör utfört på beställarens olika arbetsställen, när arbetsprestationerna utförs utan avbrott eller endast med korta avbrott följer på varandra. Den omständigheten att inga ramavtal eller motsvarande arrangemang hade slutits med underleverantörerna föranledde inte en annan bedömning av saken. Beställarens utredningsskyldighet uppstod när det kumulativa värdet av de vederlag som fakturerats för de enskilda arbetsprestationerna första gången översteg det gränsvärde som avses i 4 § 1 mom. 2 punkten i beställaransvarslagen.

Lagen om beställarens utredningsskyldighet och ansvar vid anlitande av utomstående arbetskraft 4 § 1 mom. 2 punkten (1233/2006) och 2 mom.

Till början av sidan