11.7.2016

A, som hade diagnostiserats med måttlig utvecklingsstörning och upprepade maniska perioder, bodde i egen bostad i ett servicehem. Han hade beviljats 20 timmar personlig assistans i månaden. Samkommunens individsektion hade dragit in assistansen på den grunden att A hade uppträtt utmanande och aggressivt mot sin assistent och även rymt. Det hade behövts tre handledare för att A skulle kunna delta i servicehemmet dagverksamhet. A hade som service som skulle motsvara den personliga assistansen av individsektionen erbjudits stödpersonstjänster enligt lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda. Förvaltningsdomstolen upphävde på besvär av A individsektionens beslut. Enligt förvaltningsdomstolen har A kapacitet till egen åsiktsbildning, förstår innebörden av det beslut som fattas i ärendet och har resurser att definiera assistansens innehåll och sättet att ordna den. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att trots att A hade kapacitet att bilda sig en egen åsikt om assistansen, hade han inte ens med hjälp av en assistent förmåga att att klara av de funktioner för vilka personlig assistans hade yrkats. Följaktligen var samkommunen inte skyldig att ordna en personlig assistent för A. A:s servicebehov kunde bättre tillgodoses med tjänster som avses i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda, vilka A också erbjudits. Högsta förvaltningsdomstolen upphävde på besvär av individsektionen förvaltningsdomstolens beslut och satte i kraft individsektionens beslut.

Omröstning 3 - 2.

Lagen om service och stöd på grund av handikapp 4 § 1 mom., 8 § 2 mom. 8 c § 1 - 5 mom. och 8 d §