27.8.2015

Enligt ansökan skulle ett torvproduktionsområde komma att ligga 0,9 - 2,0 kilometer från tre boträd för kungsörn, som är en art som enligt 47 § i naturvårdslagen kräver särskilt skydd. Ifrågavarande revir för kungsörnen var ett av de sydligaste i Finland. Det område där bona fanns hade inte med stöd av 47 § 3 mom. i naturvårdslagen klassificerats som en viktig förekomstplats för en art som kräver särskilt skydd.

Den helhet som området med boträden bildade betraktades som ett i 39 § 1 mom. 3 punkten i naturvårdslagen avsett område som är viktigt för kungsörnen under dess livcykel och för dess förökning. Den torvproduktion som ansökan gällde förorsakade störning genom att människor rörde sig på området samt genom utsläppen från verksamheten, såsom buller, ljus och damm. Den störning som produktionen totalt förorsakade bedömdes leda till att arten skulle komma att försvinna från området. Verksamheten skulle följaktligen betraktas som sådan avsiktlig störning av fridlyst art som är förbjuden enligt 39 § 1 mom. 3 punkten i naturvårdslagen. Miljötillståndsansökan skulle avslås med stöd av 41 § 3 mom. i miljöskyddslagen.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att på det ifrågavarande området, som hörde till kungsörnens revir, dock inte skulle tillämpas 42 § 1 mom. 4 punkten i miljöskyddslagen, där det föreskrivs att en verksamhet inte får leda till försämring av speciella naturförhållanden. Kungsörnens revir och den helhet som boträden bildade ansågs inte i sig utgöra sådana särskilda naturförhållanden som avses i nämnda bestämmelse.

Miljöskyddslagen (86/2000) artikel 41 § 3 mom. och 42 § 1 mom. 4 punkten

Naturvårdslagen 5 a §, 38 § 1 mom., 39 § 1 mom. 3 punkten och 2 mom., 47 § 1 - 3 mom., 48 § 1 - 3 mom. och 49 § 2 och 3 mom.

Naturvårdsförordningen 19 § och bilaga 4

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG om bevarande av vilda fåglar (kodifierad version) artiklarna 4.1, 4.4, 5.d och bilaga I, artikel 9