10.1.2014

A hade planerat att till sin bolagspartner B donera sex av de 35 aktier som A ägde i X Ab. Bolaget hade sammanlagt 100 aktier. Förutom A och B fanns i bolaget två andra delägare, som tillsammans ägde 51 av bolagets aktier. B var inte släkt med A. B hade länge varit delägare i bolaget och ägde vid tidpunkten för förhandsavgörandet 14 aktier i det. B var också medlem av bolagets styrelse. A själv ägde vid tidpunkten för förhandsavgörandet 35 aktier, det vill säga 35 procent av aktierna i X Ab. Efter donationen sjönk A:s ägarandel till 29 procent och B:s andel steg till 20 procent av samtliga aktier i bolaget.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att eftersom A, som ägde de aktier som överlåtelsen gällde, inte var arbetsgivare till B, som arbetade i bolaget, utan bägge var minoritetsdelägare i X Ab, såväl före som efter den planerade överlåtelsen, och då det inte heller var fråga om att B skulle belönas i sitt anställningsförhållande eller om att han skulle bindas till bolaget enbart som anställd i bolaget, var det inte fråga om en sådan inkomst, förmån eller ersättning i arbetsförhållande som avses i 29 och 61 § i inkomstskattelagen. Den planerade aktieöverlåtelsen var en gåva, för vilken gåvoskatt skulle betalas enligt lagen om skatt på arv och gåva. Förvaltningsdomstolens beslut upphävdes och skattebyråns förhandsavgörande sattes i kraft. Förhandsavgörande.

Inkomstskattelagen 29 § 1 mom. och 61 §

Lagen om skatt på arv och gåva 1 § och 18 § 1 mom. 1 punkten