20.8.2013

Beskattningen av ett bolag hade skatteåren 2001 - 2006 verkställts enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet. För bolaget hade skatteåren 2001, 2002 och 2004 fastställts förlust i den inkomstkälla som inkomsten av näringsverksamheten utgjorde. År 2007 verkställdes bolagets beskattning däremot i sin helhet enligt inkomstskattelagen och bolagets inkomst betraktades i sin helhet som personlig inkomst. Från inkomsten drogs inte av bolagets tidigare förluster i den inkomstskälla som näringsverksamheten utgjort. Skatterättelsenämnden biföll bolagets rättelseyrkande och ansåg att bolagets inkomst var inkomst av näringsverksamhet, men förvaltningsdomstolen ändrade nämndens beslut och satte i kraft den verkställda beskattningen. När förvaltningsdomstolen gav sitt avgörande, hade tiden för att söka ändring i beskattningarna för åren 2001 - 2004 redan gått ut.

Bolaget sökte besvärstillstånd hos högsta förvaltningsdomstolen och yrkade i sina besvär att förvaltningsdomstolens beslut skulle upphävas och skatterättelsenämndens beslut sättas i kraft. Eftersom enligt bolagets uppfattning de för åren 2001, 2004 och 2004 verkställda beskattningarna vid vilka förlusterna fastställts hade vunnit laga kraft, yrkade bolaget med hänvisning till extraordinärt ändringssökande i en separat ansökan återställande av försutten fatalietid för sökande av ändring i de beskattningar som verkställts för åren 2001, 2002 och 2004.

Högsta förvaltningsdomstolen avslog bolagets ansökan om tillstånd att anföra besvär över beskattningen för skatteåret 2007. När det gällde den ansökan som bolaget i den ordning som föreskrivs för extraordinärt ändringssökande hade gjort i syfte att få rätt att dra av förluster, ansåg högsta förvaltningsdomstolen att 65 § 1 mom. i lagen om beskattningsförfarande inte hindrade bolaget att söka ändring i beskattningen för 2007 på den grunden att de förluster som fastställts för bolaget för åren 2001, 2002 och 2004 hade uppstått i samma inkomstkälla som den inkomst som fastställts för bolaget för år 2007 och att dessa förluster således skulle dras av från bolagets inkomst för 2007. Eftersom frågan om rätten att dra av förlusterna inte hade avgjorts med ett beslut som vunnit laga kraft, kunde den ansökan inte bifallas som bolaget i den ordning som föreskrivs för extraordinärt ändringssökande hade gjort om återställande av försutten fatalietid eller återbrytande av besluten att fastställa förlusterna. Bolagets ansökan skulle således avslås.

Inkomstskattelagen 117 §, 119 § 1 och 2 mom. samt 120 § 1 mom.
Lagen om beskattningsförfarande 26 e § 2 mom. och 65 § 1 mom.