30.11.2012

Kommunstyrelsen hade godkänt försäljningen av en industrifastighet till en av dem som lämnat anbud på fastigheten. Förvaltningsdomstolen hade på besvär av en kommunmedlem upphävt kommunstyrelsens beslut att sälja fastigheten och kommunstyrelsens beslut att avslå ändringssökandens rättelseyrkande. Förvaltningsdomstolen upphävde besluten med hänvisning till bland annat omständigheter som hänförde sig till det förfarande som Europeiska unionens kommission hade beskrivit i sitt meddelande om inslag av stöd vid statliga myndigheters försäljning av mark och byggnader. Däremot hade förvaltningsdomstolen helt underlåtit att i skälen till sitt beslut ta ställning till om andra i FEUF 107.1 föreskrivna kumulativa förutsättningar för där avsett statligt stöd förelåg än de förutsättningar som gällde stödets statliga ursprung och den ekonomiska fördel som det medförde.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade i skälen till sitt beslut att enbart en underlåtelse att iaktta det förfarande som beskrivs i kommissionens meddelande inte hade den följden att det skulle anses vara fråga om ett sådant statligt stöd som är förbjudet enligt unionsrätten. Eftersom unionens bestämmelser om statligt stöd tillämpas endast när en åtgärd till alla delar motsvarar de förutsättningar som framgår av FEUF 107.1, kunde förekomsten av statligt stöd inte avgöras enbart utgående från huruvida allmänna anvisningar om det förfarande som enligt kommissionens meddelande ska iakttas hade iakttagits eller inte.

Handlingarna i ärendet erbjöd inte sådan utredning att det med stöd av den hade varit möjligt att konstatera huruvida den person som kommunstyrelsen utsett till köpare hade bedrivit sådan ekonomisk verksamhet och varit verksam på en sådan marknad mellan medlemsstaterna att stödet ens i det fall att de övriga i FEUF artikel 107.1 reglerade förutsättningarna förelåg kunde anses ha påverkat konkurrensen och handeln mellan medlemsstaterna. Vare sig den anmälningsskyldighet om vilken föreskrivs i FEUF 108.1 eller de allmänna anvisningarna om förfarandet i kommissionens meddelande gällde således ifrågavarande fastighetsförsäljning och kommunstyrelsen beslut var inte på dessa grunder lagstridigt på det sätt som avses i 90 § 2 mom. i kommunallagen. Högsta förvaltningsdomstolen upphävde förvaltningsdomstolens beslut och avslog till alla delar de besvär som kommunmedlemmen hade anfört i förvaltningsdomstolen.

Kommunallagen 90 §2 mom.
Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, artiklarna 107.1 och 108.3
Kommissionens meddelande om inslag av stöd vid statliga myndigheters försäljning av mark och byggnader (EUT C 209, 10.7.1997)