HFD:2012:104
- Ämnesord
- Ersättande av skada som vållats av brott mot unionsrätten, Medlemsstats ersättningsansvar, Förvaltningstvistemål, Skadestånd, I lagen om olycksfallsförsäkring avsedd menpenning som engångsbelopp
- År för fallet
- 2012
- Meddelats
- Diarienummer
- 16/3/11
- Liggare
- 3320
X hade med en ansökan anhängiggjort ett förvaltningstvistemål i förvaltningsdomstolen och yrkat att Finska Staten skulle åläggas att ersätta X för den ekonomiska förlust som han vållats genom att menpenning som utbetalades som engångsbelopp med stöd av lagen om olycksfallsförsäkring enligt social- och hälsovårdsministeriets normbeslut räknades ut på ett annat sätt för manliga arbetstagare än för kvinnliga arbetstagare i motsvarande ställning. Högsta förvaltningsdomstolen hade att ta ställning till om förvaltningsdomstolen borde ha avvisat X:s ansökan i förvaltningstvistemålet utan att pröva den i sak. I målet gällde det att ta ställning till om X:s yrkande kunde prövas som förvaltningstvistemål eller om yrkandet skulle avvisas på den grunden att saken enligt skadeståndslagen kunde prövas i den ordning som föreskrivs för allmän rättskipning i allmän domstol, eller eventuellt avvisas på någon annan grund.
Av unionsrätten följde att Finland som medlemsstat är skyldig att i sin rättsordning garantera att individen har tillgång till rättsmedel för att få medlemsstatens ersättningsansvar realiserat. Nationell rätt saknade uttryckliga rättsregler om en medlemsstats ersättningsansvar vid brott mot unionsrätten. Då det vare sig inom allmän eller förvaltningsprocessuell rättsskipning fanns sådan rättspraxis i frågan som kunde anses stabiliserad eller entydig och det av unionsdomstolens rättspraxis inte följde att saken skulle handläggas uttryckligen enligt bestämmelserna i skadeståndslagen, var det med hänsyn till att X skulle få effektivt rättsskydd utan onödigt dröjsmål möjligt att handlägga frågan om medlemsstatens ersättningsskyldighet som förvaltningstvistemål i den ordning som föreskrivs för förvaltningsrättskipning.
Högsta förvaltningsdomstolen upphävde med ett särskilt beslut förvaltningsdomstolens beslut, med vilket ärendet hade avvisats utan att prövas i sak och beslöt att omedelbart uppta ärendet till prövning såsom förvaltningstvistemål och överföra ärendet till fortsatt handläggning.
Omröstning 12 - 10 - 1.
Förvaltningsprocesslagen 69 §
Skadeståndslagen 3:2, 3:4, 3:5 och 7:4 (upphävd genom lag 144/2009)
Se och jfr HFD 1991-A-47, HFD 1993-A-25, HD 1993:3, HD 2008:36 och HD 2012:81.