21.10.2010

Med en handling som kallats avtal om aktieförsäljning hade A 19.3.2002 avstått från de tio aktier som han ägde i B Ab mot att B Ab löste in fyra aktier av A och C Ab köpte de återstående sex. Vid undertecknandet av avtalet betalades till A 3 000 000 mark, varav B Ab betalade 2 000 000 mark och C Ab 1 000 000 mark. Den obetalda köpeskillingen reglerades så, att C Ab 20.3.2002 av A upptog ett lån mot konvertibla skuldebrev. Lånet skulle amorteras halvårsvis i fyra 250 000 mark stora rater så, att den sista förfallodagen inföll 1.9.2006. Om lånet eller en del av det var obetalt vid lånetidens utgång, kunde skuldebreven helt eller delvis konverteras till aktier i C Ab tills lånets kapital och dröjsmålsräntorna i sin helhet var betalda. C Ab söktes i konkurs 2.5.2006, men konkursen förföll i brist på medel. Vid nämnda tidpunkt var hälften av lånet, eller 168 187,95 euro ( 1000 000 mark) ännu obetalt. Detta belopp hade A alltså gått miste om. Till denna del var det dock inte fråga om att han inte skulle ha fått köpeskillingen, utan det var fråga om en värdeförlust som hänförde sig till ett värdepapper som han hade fått som betalning och denna värdeförlust påverkade inte beskattningen av överlåtelsevinsten. Vid kalkyleringen av överlåtelsevinsten kunde det belopp som A hade gått miste om således inte beaktas som ett avdrag som skulle göras från till den totala köpeskillingen om 840 939,70 euro (5 000 000 mark) som parterna hade kommit överens om i avtalet om aktieförsäljning. Skatteåret 2002

Inkomstskattelagen 45 § 1 mom. och 46 § 1 mom.