25.1.2010

A, som var född år 1935, hade år 2002 pensionsinkomster till ett belopp av 44 573 euro och år 2003 till ett belopp av 45 343 euro. Dessutom hade A andra anspråkslösa förvärvsinkomster. Stiftelsen K hade beviljat A ett forskningsstipendium om 13 000 euro för doktorsavhandling samt dessutom 2 000 euro för forskningsutgifter.  Av beloppen betalades 10 000 euro i två rater under 2002 och den tredje raten, 5 000 euro, betalades 2003, när tryckningstillstånd för avhandlingen hade beviljats. A yrkade att hans förvärvsinkomster för 2002 och 2003 skulle minskas med de utgifter som han hade haft för forskningen, till den del som dessa hade överstigit det understöd om 2 000 euro som han hade beviljats för forskningskostnader. Han yrkade därför ett avdrag om 6 945 euro för 2002 och ett avdrag om 5 000 euro för 2003. I beskattningen hade dessa belopp inte dragits av från hans inkomster, främst av den anledningen att de ansågs ha blivit täckta med stipendiet. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg dock att A hade haft pensionsinkomster, att av det belopp som stiftelsen hade beviljat honom var 13 000 euro avsett att vara ett så kallat arbetsstipendium och att A:s forskningsutgifter således inte till denna del kunde anses ha blivit betalda med stipendiet. A hade således rätt till avdrag från sina inkomster för de avdragsgilla utgifter som han hade haft för sitt vetenskapliga arbete. Eftersom arbetet, som hade resulterat i en doktorsavhandling, kunde anses vara sådant vetenskapligt arbete som avses i 31 § 1 mom. 4 punkten i inkomstskattelagen, var utgifterna avdragsgilla trots att A:s förvärvsinkomster under skatteåren nästan uteslutande hade varit pensionsinkomster. Skatteåren 2002 och 2003.

Inkomstskattelagen 31 § 1 mom. 4 punkten och 82 § 1 mom. 1 punkten.

Se HFD 2.2.2007 liggare 230.