31.7.2008

Vid en generationsväxling år 1973 hade A hade tillsammans med sin make köpt ett gårdsbruk av sina föräldrar. På initiativ av A och vissa andra markägare hade en strandplan gjorts för ett strandområde, där A enligt planen hade fyra strandtomter. Under åren 1992-1998 hade A uppfört en fritidsbostad på en av tomterna och sålt den år 2000. Efter sin pensionering hade A år 2000 börjat bygga en annan fritidsbostad så, att han huvudsakligen själv utförde byggarbetet och tog virket till bygget ur egen skog. Denna andra fritidsbostad hade A sålt 2001. En väg hade byggts till A:s tomter och stränderna hade iståndsatts. Enligt utredningen i ärendet hade A inte därefter sålt någon fritidsbostad som han själv skulle ha byggt. A hade inte betraktat verksamheten som näringsverksamhet och den hade inte bokförts. Med hänsyn till att den inkomst som A hade fått av verksamheten i varje händelse var skattepliktig inkomst, ansåg högsta förvaltningsdomstolen att det inte var fråga om näringsverksamhet, utan att inkomstskattelagens bestämmelser om beskattning av överlåtelsevinst skulle tillämpas på försäljningen av den andra fritidsbostaden. Omröstning 4-1. Skatteåret 2001.

Inkomstskattelagen 45 och 46 §