4.2.2005

A, som hade valt arealbeskattning enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk att tillämpas i sin skogsbeskattning under åren 1993-2005, gör för 24 månader ett skogsavverkningsavtal med en virkesuppköpare. Skogsavverkningsavtalet gäller överlåtelse av skogsavverkningsrätten på ett i terrängen utmärkt avverkningsområde. I avverkningsavtalet har virkesmängden uppskattats. De slutliga virkesmängderna konstateras vid kontrollmätningar. Äganderätten till virket övergår på köparen när träden fälls. Betalningen sker de dagar som nämns i avtalet, till det konto i ett finskt penningsinstitut som säljaren uppger. Efter att skogsavverkningsavtalet har gjorts, ingår A ett avtal med banken om försäljning av sin virkesförsäljningsfordran. Äganderätten till fordran övergår enligt avtalet med samtliga därmed förknippade rättigheter på banken, som har ensamrätt till virkesförsäljningsfordrans kapital, eventuell ränta och dröjsmålsränta samt övriga rättigheter som följer av fordran.

Den köpesumma som banken under åren 2004 och 2005 betalar till A ansågs i enlighet med kontant-, dvs. kassaprincipen vara sådan A:s inkomst för utbetalningsåret på vilken arealbeskattning tillämpas, även i det fall att köparen betalar den på skogsavverkningsavtalet baserade köpesumman eller en del av köpesumman till banken först år 2006, sedan arealbeskattningen redan har upphört att gälla.

Om avverkningen ger en större virkesmängd än vad som uppskattades i skogsavverkningsavtalet och banken därför under 2006 till A betalar ett tillskottsbelopp, skall detta tillskott betraktas som A:s kapitalinkomst av skogsbruk för år 2006. Om avverkningen däremot ger en mindre mängd virke än vad som uppskattades när avverkningsavtalet ingicks, och A blir tvungen att under 2006 till banken återbetala något av den köpeskilling som han har fått för sin fordran för försäljningen av virket, är detta belopp för A en avdragbar utgift, som hänför sig till hans kapitalinkomst för skogsbruk år 2006.
Förhandsavgörande för skatteåren 2004-2006.