10.10.2005

A anhöll om rättshjälp för uppgörande och komplettering av en besvärsskrift till Europeiska människorättsdomstolen samt processen där och anhöll att B, som hade skött ärendet i de finländska domstolarna, skulle förordnas till A:s biträde. I andra hand ansökte A om rättshjälp och förordnande av biträde åtminstone till dess att Europeiska människorättsdomstolen i enlighet med sina egna regler beviljade A rättshjälp. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att innebörden av den allmänna juridiska rådgivning om vilken bestäms i 23 § 1 mom. i rättshjälpslagen till sin omfattning förblir oklar vare sig man granskar frågan utgående från bestämmelsens ordalydelse eller motiveringen till nämnda bestämmelse i regeringens proposition. Utgående från dessa kunde man dock sluta sig till att allmän juridisk rådgivning inte avsåg rättshjälp för utredning av ett ärende och biträdande av en person inför utländsk domstol. Även om det inte enligt lagen fanns förutsättningar att helt bifalla ens det yrkande som A framställde i andra hand, hade i målet dock inte utretts vilka till allmän juridisk rådgivning hänförliga åtgärder som det hade funnits förutsättningar att vidta för anhängiggörande av ärendet hos Europeiska människorättsdomstolen.