HFD 20.1.2023/107
- Ämnesord
- Smittskyddsärende — Covid — 19 — Beslut om karantän — Fånge — Begränsande av anstaltsepidemi — Myndighetens utredningsskyldighet
- År för fallet
- 2023
- Meddelats
- Diarienummer
- 1423/2022
- Liggare
- 107
- ECLI-kod
- ECLI:FI:KHO:2023:T107
Det uppstod en anstaltsepidemi i fängelset. A, liksom de övriga fångarna på anstalten, hade försatts i karantän.
Högsta förvaltningsdomstolen hade på besvär av enheten för hälso- och sjukvård för fångar att avgöra huruvida förvaltningsdomstolen hade kunnat anse att beslutet att försätta A i karantän hade varit lagstridigt på den grunden att beslutet fattats utan att individuellt fastställa A:s faktiska rörelser och möjliga närkontakter i fängelset. A hade berättat att han under hela exponeringstiden hade varit i frivillig karantän på sitt rum och hade använt munskydd utanför rummet. A ansåg därför att det inte var möjligt att han exponerats för covid-19.
Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att karantänbesluten som fattats i syfte att begränsa en anstaltsepidemi av en allmänfarligt smittsam sjukdom måste göras utan dröjsmål. Det att myndigheten hade endast begränsade möjligheter att i efterhand utreda var och en fånges rörelser och verksamhet på anstalten under den gånga veckan talade även emot en omfattande och individuell utredningsskyldighet. Förvaltningsdomstolens beslut upphävdes.
Lagen om smittsamma sjukdomar 1 §, 3 § 1 mom. 4 punkten, 10 § 1 mom., 60 § 1 mom. och 70 §
Förvaltningslagen 31 § 1 mom.
Ärendet har avgjorts av justitieråden Outi Suviranta, Janne Aer, Petri Helander, Monica Gullans och Juha Lavapuro. Föredragande Jenny Rebold.