3.5.2010

I ett samarbetsavtal mellan aktiebolagen A och B hade man kommit överens om att A Ab i förvaltningen och finansieringen av sin bilpark skulle använda sig av finansiärens, det vill säga B Ab:s förvaltningstjänster och finansiella tjänster. Enligt avtalet hade B Ab hand om betalningen av samtliga kostnader som hänförde sig till bilarna så, att A Ab överstyrde alla fakturor gällande dem till B Ab för betalning.

Enligt avtalet sände B Ab månatligen en enda faktura till A Ab. Fakturan upptog betalningarna för de fordon som B Ab hade finansierat inom ramen för avtalet, avtalsenliga omkostnader samt B Ab:s servicearvoden, som framgick av en bilaga till avtalet. För de avtalsenliga förvaltningstjänsterna fakturerade B Ab ett arvode per dag och bil. Arvodets belopp och de övriga motsvarande omkostnader som fick faktureras bestämdes i en prislista, som fogats till avtalet. Enligt denna prislista tog B Ab betalt av A Ab för följande förvaltningstjänster: betjäning av användarkunder, bränslekort/registerföring och beställningar, kontroll av bränslefakturor, förvaltning av avtal/ägda bilar samt däckservice.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att avtalet mellan A Ab och B Ab om finansiella tjänster och förvaltningstjänster utgjorde en helhet. Det fanns ett väsentligt och nära samband mellan de förvaltningstjänster som avsågs i avtalet och en sådan anskaffning av bilar samt varor och tjänster i samband med deras användning som avses i 114 § 1 mom. 5 punkten i mervärdesskattelagen. Förvaltningstjänsterna betraktades som en osjälvständig biprodukt till huvudprestationen, som var överlåtelse och användning av personbilar. Den omständigheten att förvaltningstjänsterna eventuellt fakturerades separat saknade betydelse. Eftersom bilarna hade anskaffats för ett användningsändamål med begränsad avdragsrätt - att användas som tjänstebilar - hade A Ab inte heller rätt att dra av den mervärdesskatt som ingick i förvaltningstjänsterna. Efterbeskattning för räkenskapsperioden 1.1.-31.12.2002

Mervärdesskattelagen 102 § 1 mom. 1 punkten och 2 mom., 114 § 1 mom. 5 punkten och 2 mom. samt 117 §
Sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG) artikel 17.1 och 17.2 samt 28 f.1
Europeiska unionens domstols domar C-572/07, RLRE Tellmer Property, C-425/06, Part Service, C-251/05, Talacre, C-41/04, Levob och C-349/96, Card Protection Plan