HD:2024:39
- Ämnesord
- SmugglingSkattebedrägeriSkydd mot självinkrimineringDelaktighet i brott - Medgärningsman
- År för fallet
- 2024
- Meddelats
- Diarienummer
- R2021/318
- Liggare
- 942
- ECLI-kod
- ECLI:FI:KKO:2024:39
A hade tillsammans med två medsvarande åkt med personbil till Sverige, där var och en av dem hade köpt snus till en mängd som överskred gränsen för införsel enligt tobakslagen. De hade fört in snuset i Finland med bil, varefter tullmyndigheten hade stoppat bilen. Tullen hade beslagtagit den mängd som överskred rätten till införsel och Skatteförvaltningen hade genom efterbeskattning påfört tobaksaccis.
Högsta domstolen ansåg av de skäl som framgår av avgörandet att skyldigheten att deklarera accisen enligt den punktskattelag som gällde vid gärningstidpunkten borde ha fullgjorts i samband med införseln i landet.
Eftersom uppfyllandet av den skyldighet som föreskrevs för beskattningen skulle ha lett till omedelbar brottsmisstanke och till att A samtidigt hade blivit tvungen att ange sig själv för smugglingsbrott, kunde underlåtenheten att deklarera inte anses straffbar med beaktande av A:s skydd mot självinkriminering. A:s förfarande tillräknades således inte honom som skattebedrägeri. (Förstärkt avdelning, omröstn.) Jfr KKO:2013:2 Se KKO:2014:67
Högsta domstolen ansåg att A tillsammans med de andra svarandena hade gjort sig skyldig till smuggling och att han beträffande smugglingsbrottet var straffrättsligt ansvarig för hela den snusmängd som olovligt hade förts in i landet.