13.2.2020

Poliskonstapel A hade hållit på att på bar gärning gripa B, som var misstänkt för misshandel och som höll på att avlägsna sig från gärningsplatsen. B hade på order av A stannat och vänt sig mot A. A hade flera gånger beordrat B ner på marken, men B hade inte lytt. A hade tagit sitt elchockvapen i handen och pekat med det mot B, som hade bett att A inte skulle skjuta honom. A hade utan verbal varning skjutit B med elchockvapnet med påföljd att B hade fallit till marken.

Högsta domstolen ansåg av de skäl som anförs i domen att det inte i den beskrivna situationen hade varit nödvändigt och försvarligt att skjuta med elchockvapen och att A inte tillräckligt tydligt och begripligt hade varnat om användningen av elchockvapnet innan det avfyrades. A ansågs ha gjort sig skyldig till brott mot tjänsteplikt och misshandel. (Omröstn.)