HD:2019:102
- Ämnesord
- Miljöbrott - MiljöförstöringLegalitetsprincipen
- År för fallet
- 2019
- Meddelats
- Diarienummer
- R2018/371
- Liggare
- 1972
- ECLI-kod
- ECLI:FI:KKO:2019:102
I ett gruvbolags avloppsvattenutsläpp hade funnits vissa miljöskadliga ämnen i betydligt större mängd än vad som hade uppskattats i bolagets miljötillståndsansökan. I det miljötillstånd som bolaget beviljats fanns inte några föreskrifter om utsläppsgränsvärden för ämnena i fråga.
Högsta domstolen ansåg att de uppgifter om utsläppen som angetts i miljötillståndsansökan och som antecknats i miljötillståndbeslutets recitdel utgjorde en del av miljötillståndet och således av de tillståndsvillkor som avses i straffbestämmelsen om miljöförstöring. De utsläpp som var mer än tio gånger större än de utsläpp som anmälts i tillståndsansökan hade inte varit föremål för myndighetens miljötillståndsprövning och skadliga ämnen hade därmed släppts ut i miljön också utan tillstånd. De personer som utövat bestämmanderätt i bolaget hade således i strid med tillståndsvillkoren och utan sådant miljötillstånd som lagen förutsätter släppt ut ämnen i miljön på det sätt som avses i rekvisiten för miljöförstöring. (Omröstn.)
SL 48 kap 1 §
SL 48 kap 2 §
SL 3 kap 1 § 1 mom