HD:2017:79
- Ämnesord
- Extraordinärt ändringssökandeBestämmande av straff - Avräkning av tiden för frihetsberövande
- År för fallet
- 2017
- Meddelats
- Diarienummer
- H2017/59
- Liggare
- 2211
A hade varit häktad på grund av brottsmisstanke och sedermera på grund av åtal i brottmål vilka i domstolshandläggningen hade avskiljts till två separata rättegångar. I det mål som behandlades först hade hovrätten när den dömde A till fängelse med stöd av 6 kap. 13 § 2 mom. strafflagen dragit av från straffet inte bara den tid under vilken A på grund av denna sak hade varit häktad utan även den tid som A hade varit berövad friheten på grund av ett annat brottmål som hade samband med helheten och som då ännu behandlades vid tingsrätten. Sedermera dömdes A i tingsrätten till fängelse även i det andra målet.
Av de skäl som framgår av avgörandet ansåg Högsta domstolen att det inte hade inträffat ett rättegångsfel när hovrätten avräknade tiden för frihetsberövande och att domen inte grundade sig på uppenbart oriktig tillämpning av lag. A:s ansökan som gällde extraordinärt ändringssökande förkastades.
SL 6 kap 13 §
SL 2 c kap 5 § 2 mom
FängelseL 3 kap 1 § 2 mom