HD:2017:37
- Ämnesord
- Arbetsavtal - Arbetsavtal för viss tid - Behov av permanent arbetskraft
- År för fallet
- 2017
- Meddelats
- Diarienummer
- S2015/262
- Liggare
- 1231
X Ab och A hade ingått ett ramavtal med överenskommelse om villkoren i arbetsavtal för arbetstagare som kallades till arbete efter behov. Därefter hade A arbetat i bolaget i olika långa perioder under ett och ett halvt års tid.
Av de skäl som framgår av domen ansåg Högsta domstolen att ramavtalet inte var ett avtal om ett arbetsförhållande som gäller tills vidare och att X Ab hade haft i arbetsavtalslagen avsedd grundad anledning att ingå arbetsavtalen med A för viss tid och att bolagets behov av arbetskraft inte skulle anses vara permanent.