12.12.2016

Motivering

Bakgrund och frågan i Högsta domstolen

1. Vid Ålands tingsrätt anhängiggjordes ett mål avseende grovt sexuellt utnyttjande av barn, där B var svarande och A målsägande.

2. Vid den muntliga förberedelsen av målet yrkade A att rättegångshandlingarna till behövliga delar sekretessbeläggs. A ansåg dock att vissa bilagor till förundersökningsprotokollet kunde vara offentliga. Som grund för sitt yrkande framförde A att handlingarna innehöll känsliga uppgifter om omständigheter som hade samband med hennes privatliv, hälsotillstånd och den socialvård som hon fått.

3. Åklagaren ansåg att endast sådana uppgifter som skulle leda till att A:s identitet röjdes skulle hemlighållas. I övrigt skulle materialet vara offentligt.

4. B yrkade att rättegången skulle vara offentlig i så stor omfattning som möjligt. Endast handlingar som enligt lag var sekretessbelagda skulle hållas hemliga.

5. Tingsrätten ansåg i sitt beslut 12.6.2014 att rättegångsmaterialet innehöll en mängd handlingar som var sekretessbelagda direkt med stöd av lag. Handlingarna innehöll känsliga uppgifter om omständigheter som hade samband med A:s privatliv, hälsotillstånd och den socialvård som hon erhållit. Handlingarna innehöll också uppgifter som enligt annan lag var sekretessbelagda och vilkas offentlighet sannolikt skulle ha medfört väsentlig olägenhet eller skada för de intressen till vilkas skydd sekretessen föreskrivits. Uppgifter om omständigheter som gäller en parts sexualitet var känsliga uppgifter som gällde privatlivet. Tingsrätten hänvisade till 9 § 1 mom. 2 punkten och 3 mom. samt 10 § lagen om offentlighet vid rättegång i allmänna domstolar.

6. På dessa grunder förordnade tingsrätten att samtliga rättegångshandlingar i målet förutom vissa bilagor till förundersökningsprotokollet skulle hållas hemliga.

7. B sökte ändring hos hovrätten och upprepade sitt i tingsrätten framförda yrkande.

8. Hovrätten uppmanade A att skriftligen komplettera sitt yrkande på sekretess. I uppmaningen redogjorde hovrätten för innehållet i 9 § 1 mom. 2 punkten och 10 § lagen om offentlighet vid rättegång i allmänna domstolar. Sedan uppmanades A att individualisera vilka handlingar hennes yrkande gällde, det vill säga vilka handlingar eller delar av handlingar som enligt hennes uppfattning inte var sekretessbelagda direkt med stöd av lag men som domstolen enligt henne ändå med stöd av 10 § i lagen om offentlighet vid rättegång i allmänna domstolar borde förordna att hållas hemliga. Hon uppmanades också att uppge grunderna till att handlingarna borde hållas hemliga. Hovrätten fäste vidare uppmärksamhet vid att målsägandens identitet genom ett skilt beslut sekretessbelagts och att rättegångsmaterialet redan med stöd av detta beslut var hemligt till den del som hennes identitet framgick av materialet.

9. I sin komplettering till hovrätten konstaterade A att hon yrkat att samtliga rättegångshandlingar skall vara hemliga med stöd av 9 § 1 mom. 2 punkten lagen om offentlighet vid rättegång i allmänna domstolar. Som svar på hovrättens uppmaning yrkade A att två psykologutlåtanden med stöd av 10 § i nämnda lag förordnas hemliga, eftersom de innehöll uppgifter som enligt 24 § 1 mom. 29 punkten lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet var sekretessbelagda och vilkas offentlighet sannolikt skulle medföra väsentlig olägenhet och skada för A om de blev offentliga. I kompletteringen samtyckte A till att även vissa andra än de i tingsrättens beslut nämnda bilagorna till förundersökningsprotokollet till vissa delar kunde vara offentliga.

10. Hovrätten konstaterade i sitt beslut 12.10.2015 att det bland rättegångsmaterialet fanns en stor mängd uppgifter som var sekretessbelagda direkt med stöd av 9 § lagen om offentlighet vid rättegång i allmänna domstolar och att A:s identitet skilt förordnats hemlig. Detta utgjorde dock inte en grund för att sekretessbelägga rättegångsmaterialet i dess helhet.

11. Hovrätten undanröjde tingsrättens beslut avseende rättegångshandlingar och förordnade med stöd av 9 §, rätteligen 10 § lagen om offentlighet vid rättegång i allmänna domstolar de psykologutlåtanden som A begärt att skall hemlighållas hemliga på de grunder hon angivit samt på grund av utlåtandenas innehåll.

12. A har i Högsta domstolen yrkat att hovrättens beslut upphävs och att samtliga rättegångshandlingar i brottmålet förordnas att hållas hemliga, med undantag för de bilagor till förundersökningsprotokollet som enligt tingsrättens beslut är offentliga.

13. I Högsta domstolen är det i första hand fråga om huruvida hovrätten också borde ha avgjort frågan om till vilken del rättegångshandlingarna är sekretessbelagda enligt 9 § lagen om offentlighet vid rättegång i allmänna domstolar.

14. Högsta domstolen konstaterar för tydlighetens skull att hovrättens beslut gäller enbart de rättegångshandlingar som har tillställts tingsrätten i huvudsaken. De bilagor till förundersökningsprotokollet som enligt tingsrättens beslut är offentliga samt de psykologutlåtanden som enligt hovrättens beslut skall hållas hemliga är inte föremål för granskningen vid Högsta domstolen. Tingsrättens och hovrättens beslut har till dessa delar vunnit laga kraft.

Tillämpliga bestämmelser

15. Enligt 7 § 1 mom. lagen om offentlighet vid rättegång i allmänna domstolar är en rättegångshandling offentlig efter den tidpunkt som anges i 8 § samma lag, om inte handlingen är sekretessbelagd enligt 9 § eller om inte domstolen med stöd av 10 § bestämmer att den skall hållas hemlig.

16. I 9 § 1 mom. samma lag stadgas om de rättegångshandlingar som direkt med stöd av lag är sekretessbelagda. Enligt 9 § 1 mom. 2 punkten är en rättegångshandling sekretessbelagd till den del den innehåller känsliga uppgifter om omständigheter som har samband med någons privatliv, hälsotillstånd eller handikapp eller med socialvård som personen erhållit.

17. Enligt 2 mom. sagda paragraf kan domstolen på grund av ett vägande allmänt eller enskilt intresse i anslutning till saken eller på yrkande av den som uppgifterna gäller besluta att rättegångshandlingar som är sekretessbelagda enligt 1 mom. 2-5 punkten blir offentliga till vissa delar eller i sin helhet.

18. Enligt 3 mom. sagda paragraf är de uppgifter som avses i 1 mom. 2 punkten dock inte sekretessbelagda i ett brottmål till den del de har ett väsentligt samband med den gärning som avses i åtalet eller den straffrättsliga bedömningen av gärningen, om inte domstolen med stöd av 10 § förordnar att de skall hållas hemliga.

19. Enligt 10 § sagda lag kan domstolen på begäran av en part eller av andra särskilda skäl förordna att en rättegångshandling skall hållas hemlig till behövliga delar, om handlingen innehåller uppgifter som enligt någon annan lag är sekretessbelagda och vilkas offentlighet sannolikt skulle medföra väsentlig olägenhet eller skada för de intressen till vilkas skydd sekretessen har föreskrivits.

20. Enligt 28 § 1 mom. sagda lag avgörs frågan om offentlighet vid en rättegång med stöd av denna lag på begäran av en part eller om domstolen anser det behövligt eller om någon utomstående begär att få ta del av innehållet i en rättegångshandling.

Högsta domstolens ställningstagande

21. Sekretess för rättegångshandlingar kan bero på att de är sekretessbelagda direkt med stöd av lag eller att domstolen har förordnat att de skall hållas hemliga. Som utgångspunkt behöver domstolen inte fatta beslut om sekretess för sådana handlingar som är sekretessbelagda direkt med stöd av lag. I enlighet med 28 § 1 mom. lagen om offentlighet vid rättegång i allmänna domstolar skall domstolen avgöra frågan om offentlighet för rättegångshandlingar endast på begäran av en part eller om domstolen anser det behövligt eller om någon utomstående begär att få ta del av innehållet i en rättegångshandling.

22. Tingsrätten hade i sitt beslut tagit ställning till sekretess eller offentlighet för alla rättegångshandlingar i målet. B hade sökt ändring i tingsrättens beslut och yrkat att rättegångsmaterialet skall vara offentligt förutom till den del det är fråga om handlingar som direkt enligt lag är sekretessbelagda. I sina besvär hade han inte individualiserat de handlingar eller delar av handlingar som enligt honom, till skillnad från vad som bestämts i tingsrättens beslut, borde vara offentliga. Hovrätten har trots detta inte uppmanat B att precisera sina yrkanden. I stället har hovrätten uppmanat A att komplettera sina yrkanden och grunderna till dessa. Uppmaningen har dock gällt endast sådana handlingar som inte är sekretessbelagda direkt med stöd av lag.

23. Högsta domstolen konstaterar att det i allmänhet kan förväntas av parterna i målet att de på ett tillräckligt individualiserat sätt redogör för sina yrkanden och grunderna för dessa. I oklara fall hör det till domstolens uppgift att genom processledning klargöra parternas yrkanden och ståndpunkter i saken. I detta fall hade parternas yrkanden varit opreciserade särskilt vad gäller frågan om till vilken del rättegångshandlingarna skall anses vara sekretessbelagda direkt med stöd av lag.

24. I saken har det varit fråga om offentlighet för rättegångshandlingar i ett sexualbrottmål. Särskilt i mål av det här slaget kan parternas syn på behovet av sekretess eller offentlighet för enstaka handlingar ha avsevärd betydelse för domstolens avgörande. För att kunna avgöra saken på ett behörigt och ändamålsenligt sätt borde hovrätten ha uppmanat B att individualisera vilka handlingar eller delar av handlingar som enligt honom borde vara offentliga och framställa grunderna för de preciserade yrkandena. Efter detta borde hovrätten ha gett A tillfälle att ta ställning till B:s preciserade yrkanden.

25. I sitt beslut har hovrätten tagit ställning endast till sekretessen beträffande två psykologutlåtanden. I övrigt har hovrätten undanröjt tingsrättens beslut. I motiveringen till sitt beslut har hovrätten dock konstaterat att det bland rättegångsmaterialet fanns en stor mängd uppgifter som var sekretessbelagda direkt med stöd av 9 § lagen om offentlighet vid rättegång i allmänna domstolar. Till följd av hovrättens avgörande har det till största delen blivit oklart till vilken del handlingarna är sekretessbelagda.

26. Högsta domstolen anser att hovrätten inte på behörigt sätt har tagit ställning till den fråga om rättegångshandlingarnas offentlighet som ändringssökandet i hovrätten gällt. Med beaktande av tingsrättens beslut och parternas yrkanden i hovrätten har det inte varit tillräckligt att hovrätten endast förordnat vilka handlingar som skall hållas hemliga med stöd av 10 § lagen om offentlighet vid rättegång i allmänna domstolar. Hovrätten borde ha avgjort i detalj också frågan om till vilken del rättegångshandlingar är sekretessbelagda enligt 9 § sagda lag. Detta borde hovrätten ha bedömt på basis av parternas yrkanden och ställningstaganden som preciserats på det sätt som nämnts ovan i punkt 24.

27. På dessa grunder anser Högsta domstolen att hovrätten har handlagt och avgjort saken bristfälligt. Saken skall därför återförvisas till hovrätten.

Beslut

Hovrättens beslut upphävs förutom till den del hovrätten har förordnat två psykologutlåtanden sekretessbelagda. Till den del beslutet har upphävts återförvisas saken till Åbo hovrätt som på eget initiativ skall ta upp saken till en ny behandling och med beaktande av skälet till återförvisningen däri lagligen förfara.

Saken har avgjorts av justitieråden Gustav Bygglin, Pertti Välimäki, Jorma Rudanko, Mika Huovila och Tuomo Antila. Föredragande Jenny Öberg.