12.12.2014

A hade i hovrätten dömts till fängelse för grovt skattebedrägeri. Han hade begärt besvärstillstånd hos Högsta domstolen för att få överklaga hovrättens dom, vilket inte hade beviljats. Därefter hade han två gånger ansökt om återbrytande av hovrättens lagakraftvunna dom, men ansökningarna hade avslagits. Grunden för samtliga ansökningar hade varit att förbudet ne bis in idem hade överträtts till den del rättegången hade fortsatt fastän den skattepåföljd som A påförts för samma gärning hade vunnit laga kraft medan hovrättsbehandlingen pågick. A hade även flera gånger ansökt om verkställighetsförbud, men ansökningarna hade inte bifallits.

Europeiska människorättsdomstolen hade sedermera i sin dom 20.5.2014 ansett att artikel 4 i tilläggsprotokoll 7 till Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter hade överträtts, eftersom brottmålsprocessen hade fortsatt även efter att skatteförhöjningsförfarandet hade blivit slutligt.

Den ansökan om extraordinärt ändringssökande som A hade gjort efter detta hade hänskjutits till plenum i Högsta domstolen. Av de skäl som nämns i avgörandet ansåg Högsta domstolen att de ledamöter som tidigare deltagit i handläggningen av ärendet inte var jäviga att delta i plenum i avgörandet av den nya ansökningen. (Omröstn.)

Plenum

RB 13 kap 6 § 1 mom

RB 13 kap 7 § 2 mom

RB 13 kap 7 § 3 mom